Inför Brysseltribunalen:
”Blockaden syftar till att framkalla en statskupp” – Intervju med Alfred de Zayas, FN-expert
Inför den tribunal om USA:s blockad av Kuba som hålls i Bryssel 16 – 17 november kommer vi att publicera flera artiklar. Här en intervju med Alfred de Zayas, som arbetat som oberoende expert för FN och bland annat studerat USA:s blockad av Kuba och Venezuela:
Vi har online, från Genève, Alfred-Maurice de Zayas, som i flera år har tjänstgjort som oberoende expert för FN:s råd för mänskliga rättigheter när det gäller främjandet av en demokratisk och rättvis internationell ordning.
Den 16 och 17 november 2023 kommer en internationell tribunal (av symbolisk karaktär) mot USA:s blockad av Kuba att hållas i Bryssel och vi skulle vilja veta vad ni anser om lämpligheten av en sådan åtgärd. De Zayas är tydlig: ett sådant initiativ är absolut nödvändigt, en ”folkdomstol” som utfärdar en dom och sedan, med ”en medieinsats” – särskilt i den digitala sfären – skickar sina slutsatser till solidaritets- och människorättsgrupper i USA, Kanada, Europa och på andra håll. Denna tribunal är relevant eftersom ”internationella tribunaler är värdelösa”, eftersom ”de är fullständigt politiserade”, och från chefsåklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen ”Karim Ahmad Khan kan man inte förvänta sig någonting”.
För de Zayas är det ingen överdrift att säga att blockaden mot Kuba är en ”form av krig”, och han förklarar: ”blockaden är hybridkrigföring, det är okonventionell krigföring”. Ensidiga tvångsåtgärder har en inverkan ”på åtnjutandet av mänskliga rättigheter för befolkningen i de drabbade länderna och har också sidoeffekter på andra stater”. De har, tillägger han, ”giftiga konsekvenser för de fattigaste”. Och de ”orsakar direkta dödsfall”, med hänvisning till människor som inte får en viss medicin – eller får den för sent – och dör, ”precis som om de hade blivit skjutna med en pistol”.
Han försäkrar att ”det finns inget mer universellt än förkastandet av USA:s blockad mot Kuba”. Han påminner om de 30 omröstningarna i FN:s generalförsamling, där bara två regeringar röstade emot (USA och Israel), och när även USA, under Obamas tid, inte ens röstade emot utan lade ned sina röster. Hela världens ”juridiska åsikt” är att förkasta blockaden av Kuba, men också ensidiga tvångsåtgärder .
”Jag är schweizisk medborgare och även amerikansk medborgare” och, liksom ”jag protesterade mot Vietnamkriget”, protesterar jag mot ensidiga tvångsåtgärder och blockaden mot Kuba.
Men ”USA har en endemisk straffrihet”, så ”det enda som kan göras är att informera hela världen om att USA begår brott mot mänskligheten”. Eftersom ”det inte finns något övervakningssystem för genomförandet av FN:s resolutioner” och som ett resultat av detta ”fortsätter USA att tillämpa ensidiga tvångsåtgärder och till och med förvärra dem, vilket är en förolämpning mot hela världen”. De Zayas påminner om att han, som FN:s oberoende rapportör, föreslog att FN:s generalförsamling inför Internationella domstolen skulle ta upp ”de sociala konsekvenserna av ensidiga tvångsåtgärder, liksom nivån på skadestånd och ekonomisk kompensation till drabbade länder, såsom Kuba, Venezuela och Nicaragua”.
Ensidiga tvångsåtgärder, säger han, ”är olagliga, eftersom de enda lagliga sanktionerna är de som införts av FN:s säkerhetsråd. USA har inte rätt att straffa” länder, eftersom det inte har den funktionen.
Blockaden av Kuba är ”en form av folkmord”, som inte syftar till att ”hjälpa folket”, utan att åstadkomma ”en statskupp”, efter att hos befolkningen ha skapat ”en situation av hunger, ångest och förvirring”, som leder till ett folkligt uppror mot deras regering.
Ensidiga tvångsåtgärder ”dödar” och utgör ”brott mot mänskligheten”. De utgör till och med en ”fara för världsfreden”.
Vi frågade honom om de som genomför blockaden mot det kubanska folket, oavsett om de tillhör USA:s regering eller de organisationer som stöder den, kan kallas ”krigsförbrytare”. Hans svar är kategoriskt: ”Det är de, men det finns ingen riktig internationell brottmålsdomstol” som kan döma dessa brott.
Ensidiga tvångsåtgärder, förklarar han, ”störtar inte någon regering”, ett mål som USA har när de tillämpar dem: ”Kuba har lidit av dem i 62 år och det har inte förändrat den politiska regimen” i landet. Dessutom har ”folket lidit brist och deras rätt till utveckling har motarbetats”.
Alfred de Zayas anger att Washington har ”ett ansvar för ekonomiska skadestånd till Kuba på minst en biljon dollar”.
Vi frågade honom om det mediekrig som åtföljer det ekonomiska krig som Kuba och andra länder utsätts för. Han talar om ett ”epistemologiskt krig”, med ett ”fördomsfullt språk” som ”anklagar offret för vad offret lider”, i syfte att rentvå förövaren (USA-regeringen). Men, förklarar han, ”media är i händerna på förövaren av brottet”. Således kommer ”varken New York Times, Washington Post eller Wall Street Journal att berätta för dig om det”. Han hävdar att ”kognitiv krigföring och förstörelsen av språket” utgör ett ”orwellskt” scenario. Dessutom är situationen med ”språkförstörelse” inte längre den i den dystopiska romanen ”1984” (av George Orwell), utan den i ”Brave New World” (av Aldous Huxley).
För Alfred de Zayas bygger ensidiga tvångsåtgärdernas dödlighet på det faktum att ”USA har förvandlat dollarn till ett massförstörelsevapen”, vilket är anledningen till att en ”de-dollarisering” är nödvändig, liksom att länder lämnar Swift-banksystemet, som kontrolleras av det amerikanska finansdepartementet, förutom frigörelse från Internationella valutafonden och Världsbanken, institutioner som lyder under Vita husets politiska makt.
I den meningen är erfarenheterna från BRICS ”uppmuntrande, eftersom de kan bryta det ekonomiska beroendet” mellan länderna. Faran”, tillägger han, ”är den panik det skulle kunna skapa i USA, som för att upprätthålla fiktionen om sin makt skulle kunna orsaka ett tredje världskrig med kärnvapen”.
Alfred de Zayas berättar också om sina erfarenheter i Venezuela, där han var den förste FN-rapportören att resa till landet på 21 år.
Advokaten och författaren förklarar sin kritik av systemet med FN-organ i sin bok ”The Human Rights Industry”, där han bland annat talar om den korruption som finns i Internationella brottmålsdomstolen, FN:s råd för mänskliga rättigheter och andra institutioner.
I en annan av sina böcker, ”Building a just world order”, gör De Zayas intressanta reflektioner om demokrati: ”När jag får höra att USA är en demokrati skrattar jag (…) I USA är pressen inte oberoende, journalister som kritiserar Washingtons politik kastas ut, de är rädda”. Och han jämför den amerikanska politiska erfarenheten med den i Schweiz, där han bor, och understryker att det hålls folkomröstningar och folkomröstningar och att det finns ett visst mått av oberoende press.
Han hävdar också att ”det finns många former av demokrati och att det inte finns en enda modell”. Han talar om ”principen om självbestämmande”, enligt vilken ”varje stat har rätt att utöva sin form av demokrati”. I detta avseende påpekar han att ”den amerikanska demokratin är kapitalismens demokrati” och att demokrati och kapitalism i den påtvingade berättelsen fastställs som likvärdiga: ”det land som inte är kapitalistiskt är inte demokratiskt, får vi höra”.
När det gäller hans roll som FN-rapportör påpekar han att ”jag kunde göra det här jobbet eftersom jag redan var pensionerad och inte förväntade mig någonting. Jag gjorde det inte för att hoppa till en annan post, som en språngbräda”. För andra yngre personer, säger han, ”om de skriver vad jag har skrivit, är deras karriär över”. Så ”jag kommer aldrig att bli kallad att delta i Internationella domstolen” eller andra liknande organ.
Cubainformacion 231025 (ZT)
HÄV BLOCKADEN MOT GAZA OCH KUBA!
Bli en del av solidaritetsrörelsen!
Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Eller skicka ett bidrag till Stödfonden
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Bidrag till insamlingen ”Mediciner till Kuba”
PG 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72
