Bolsonaros benådning av militärpoliser anses grundlagsstridig
Vi återkommer till fascisternas och Bolsonaroanhängarnas stormning av offentliga byggnader i Brasilia. Här en något äldre nyhet från december 2022 som visar hur Bolsonaro försöker undergräva rättsstaten.
Åklagarmyndigheten i delstaten São Paulo ansåg idag som grundlagsstridigt det dekret som utfärdats av Brasiliens president Jair Bolsonaro och som benådar och upphäver fällande domar för militärpoliser ansvariga för det som kallas Carandiru-massakern.
Åklagarmyndigheten skickade också en skrivelse, undertecknad av São Paulos riksåklagare Mário Luiz Sarrubbo, till republikens riksåklagare Antônio Augusto Aras.
”Beviljandet av benådningen är oförenligt med dessa bestämmelser i den Amerikanska konventionen om mänskliga rättigheter, som utfärdades genom dekret nr 678 av den 6 november 1992”, står det i det officiella brevet från åklagarmyndigheten.
I brevet begärs att brådskande åtgärder vidtas med tanke på att de ifrågasatta bestämmelserna är oförenliga med artiklar i den federala konstitutionen och den Amerikanska konventionen om mänskliga rättigheter.
Den 2 oktober 1992 dödades 111 fångar, varav 84 inte ens hade dömts för sina brott, under militärpolisens invasion för att stävja ett uppror i Casa de Detención, ett fängelsekomplex som byggdes på 1920-talet i stadsdelen Carandiru i norra delen av São Paulo.
Slagsmålen mellan fångarna blev snart omfattande och övergick i upplopp. Det var då som militära agenter kallades in för att få bukt med konflikten.
Efter ett misslyckat försök att förhandla med fångarna beslutade polisledningen att gå in med maskingevär, gevär och pistoler.
En halvtimme efter militärpolisens inträde ”tystnade maskingevären”, säger läkaren Drauzio Varela i sin bok Estación Carandiru. Inga poliser dödades i dådet.
Enligt Bolsonaros presidentdekret kommer säkerhetsagenter som anklagas för brott som begåtts för mer än 30 år sedan att benådas, även om de inte slutgiltigt dömdes i den sista instansen.
Ansvaret för polisens agerande började inte behandlas förrän tio år efter händelserna.
År 2001 dömdes överste Ubiratan Guimarães, som ledde operationen i Carandiru, till 632 års fängelse. Hans försvar överklagade domen och den upphävdes och ogiltigförklarades av domstolen 2006.
Rättsmedicinska undersökningar som presenterades under rättegången visade att de 111 döda hade skjutits 515 gånger, 126 av dem i huvudet, vilket människorättsorganisationer anser är ett bevis för att fångarna avrättades summariskt.
Fem andra rättegångar ägde rum mellan 2013 och 2014. Eftersom det rörde sig om en ett stort antal offer och anklagade, delades ärendet upp i fyra delar.
Domstolen i São Paulo kan utfärda arresteringsorder för de 74 militärpoliser som dömts till fängelsestraff på mellan 48 och 624 år för mord på de fängslade.
Prensa Latina 221224
/cv
Consideran inconstitucional indulto concedido por Bolsonaro en Brasil
