De imperialistiska neocons som lusat ner Trump-administrationen, och själva det orange-färgade skämtet till president, kan ju tro att de kan skapa sin egen verklighet medelst propaganda, som Bushs ”hjärna” Karl Rove brukade hävda om Bush/Cheney-administrationen, men när det handlar om Latinamerika inser de inte hur djupt befolkningen på denna kontinent avskyr och motsätter sig USA och dess koloniala Monroe-doktrin.
Den senaste kuppen, som så noggrant planerats i krigsrummen i Vita huset, Pentagon och CIA, misslyckades så snart det stod klart att Washingtons utvalda marionett Juan Gerardo Guaidó Márquez inte var något annat än deras egna skapelse, avsedd att gå konspitatörernas ärenden.
När så Guaidó dyker upp på en bro i Caracas, flankerad av oppositionsledaren Leopoldo López (som avhoppade venezolanska soldater sägs ha släppt från den husarrest han dömdes till för att ha uppmuntrat till våld), tillsammans med en handfull mannar från en militärenhet, varav många enligt uppgift blivit lurade av sina befäl och som flydde när de insåg att man ville att de skulle skjuta på sina medsoldater, hade Guaidós försök att genomföra en kupp genom att TV-utsända en iscensatt sådan redan kollapsat.
Kort sagt, trupper och officerare som hade stöttat Guaidó började ta sig till utländska ambassader som Brasiliens och Chiles och Spaniens och söka asyl. Oppositionsledaren López, som uppenbarligen insåg att kuppen hade misslyckats, lämnade snabbt Guaidós sida och sökte med sin familj asyl på den chilenska ambassaden men flyttade senare med dem över till den trevligare och kanske säkrare spanska ambassaden.
Denna den senaste charaden går tillbaka till kuppen 2002, som faktiskt var ett mycket allvarligare försök att kidnappa och avsätta den populära valda presidenten Hugo Chávez. Den gången, trots att många toppgeneraler stöttade kuppen, backade fotfolket Chávez och tvingade generalerna att ge upp – fast Bush/Cheney-administrationen redan snabbt erkänt kuppledarna som den nya regeringen och visade därmed att de låg bakom detta angrepp på Venezuelas demokrati.
Den här gången stöder generalerna Chávez efterträdare Nicolás Maduro Moros, liksom de flesta militärer. Men manuset är likartat, med Washington som planerar att störta landets president och omedelbart visar sitt stöd för marionetten som ställer sig upp och förklarar sig vara den nya presidenten. Och även denna gång har folket slutit upp kring sin valda ledare och liksom tidigare massivt samlats utanför presidentpalatset för att försvara sitt lands suveränitet och demokrati.
Liksom 2002 har USAs bolagsmedia skitat ned sig genom att trumpeta ut hur populär en kupp är som faktiskt är starkt avskydd av det venezolanska folket. USAs media publicerade också skamlöst falska nyheter från Washington och påstod att Ryssland måste hindra Maduro från att fly till Kuba, att den venezolanska militären övergav Maduro och att kuppen var framgångsrik. Ett skamligt spektakel till företagspropaganda.
Hur det här kommer att utvecklas är det för tidigt att sia om. Kommer Guaidó att bli arresterad och ställas inför rätta för förräderi? Kommer han att sättas i säkerhet och trollas bort till USA i någon fräck Navy Seal-räddning? Kommer han att gömma sig på den brasilianska eller colombianska ambassaden? Det är svårt att säga, men efter denna katastrof är hans nytta för sina Washington-hanterare lika med noll, så han kommer sannolikt att stå ensam nu. Om han har tur, kommer han inte att bli nekad asyl i USA av Trumps immigrationsmyndighet som ännu en latinamerikansk parasit, vilket i hans fall skulle vara en ovanligt riktig beskrivning.
Kudos till Venezuelas folk för att de försvarar sin suveränitet.
Maduro har säkert sina brister som ledare. Men de flesta av hans problem har ingenting att göra med personliga brister eller avsaknad av den karisma och mänskliga värme som hans mentor Chávez hade i sådant överflöd, utan är resultatet av både den enorma nedgången i oljepriset som gjort honom oförmögen att finansiera de program som gjorde Chávez bolivarianska revolution så enormt populär bland de venezolanska massorna, och det massiva ekonomiska krig som leds av USAs regering mot Venezuela, inklusive blockering av oljeexporten och sanktioner mot import av varor till landet.
Precis som med Kuba, som sedan länge är en måltavla för USAs ekonomiska krigföring, vet folket i Venezuela vem som är orsaken till deras olycka och att det är samma imperialistiska makt där på andra sidan Karibiska havet som just försökt avsätta deras valda regering och införa en som är underordnad dess egna intressen.
Och det ser ut som om de ännu en gång har omintetgjort Washingtons försök att uppnå detta.
Om någon utländsk makt har behållit hedern i den här kuppfarsen så är det Ryssland och Kuba, som båda stod vid Venezuelas sida trots hot från USA.
Dessa två länder är definitivt mycket mer hedervärda än de 50 regeringar – alla marionetter – som böjde sig för USAs påtryckningar och erkände den patetiska icke-valda Guaidó som Venezuelas ”legitima president” och som nu ser ut som fåntrattar och nickedockor.
Dave Lindorff, Counterpunch 190501
It Looks Like Another Failed US Coup in Venezuela
