Döda dem mjukt. Konspiration mot demokratin. Exemplen Mexiko och Kuba.
USAID, eller U.S. Agency for the International Development, är ett politiskt instrument inom USAs utrikesdepartement. Dess syfte är att underordna andra länders agendor under Vita husets intressen. Det sker genom ett system med bidrag till sociala organisationers verksamhet och genom inbjudningar att lämna förslag i frågor som ligger Washington varmt om hjärtat. Till exempel ”demokrati” och ”mänskliga rättigheter”. Ja, citattecknen är avsiktliga. Men USAID agerar inte ensamt. Det finns andra delar av USA:s utrikespolitik, till exempel National Endowment for Democracy (NED), som gör samma sak, men med ett annat namn och en annan struktur. NED är dock uteslutande inriktat på politiska frågor, medan dess olycksbådande syster också ägnar sig åt ”sociala” frågor.
Båda apparaterna har byggts upp av samma händer för att underminera regeringar som inte passar in i det nya Roms åtgärder.
De använder sig av aktivister och organisationer som, även om de har ärliga syften, spelar imperiet i händerna eftersom de behöver dessa dollar för att överleva. Det finns dock många andra som inte gör någon hemlighet av sina kuppavsikter och som följer utrikesdepartementets principer för att driva sin politiska agenda i utbyte mot dessa dollar. Legosoldater, som de är.
Och allt detta är så välkänt att Mexikos president, Andrés Manuel López Obrador, fördömde en, två och till och med tre gånger att USAID finansierade den politiska högeroppositionen under valprocessen 2024. Genom organisationer som ”Mexicans Against Corruption” frigjorde den US-amerikanska regeringen tusentals dollar för påstådda journalistiska undersökningar som försökte spränga den mexikanska regeringens grundvalar i partiet Morenas händer. Men problemet var inte att det fanns gringopengar i en förment civil organisation, utan att de tillhörde en miljonär vid namn Claudio X. González, vars familj äger hushållsproduktmonopolet Kimberly & Clark, som är inget mindre än bindemedlet i koalitionen mellan PRI-, PAN- och PRD-partierna, fiender till presidenten AMLO och hans rörelse. I ett brev till Joe Biden i augusti skräder López Obrador inte orden när han kritiserar USAID:s ”störande attityd” i Mexiko och anklagar organisationen, genom föreningen Mexikaner mot korruption, för att ”attackera vår regering”. Den mexikanska regeringens Financial Intelligence Unit har avslöjat att USAID har gett Claudio X. González organisation mer än 111 miljoner pesos mellan 2018 och 2023.
USAID och NED är inte de enda organisationerna som arbetar med konspirationer. De använder sig av andra organisationer som International Republican Institute (IRI), som är beroende av det republikanska partiet och främjar dess partiagendor runt om i världen. National Democratic Institute (NDI), som är knutet till det demokratiska partiet, gör samma sak som sina republikanska motsvarigheter. Eller Consortium for Elections and Strengthening Political Processes (CEPPS), en organisation som arbetar hand i hand med IRI och NDI, med ekonomiskt stöd från USAID.
Och López Obrador har rätt när han hävdar att alla dessa organisationer har skapats för att ingripa i andra länders inre angelägenheter, inklusive Mexikos.
Läckta rapporter som finns i länken avslöjar uppgifter om de påstådda förfarandena för lobbying, utbildning, forskning och finansiering av denna typ av organisationer genom politiska partier för att uppnå syften som ligger i linje med Washington. Till exempel ett projekt som uppenbarligen utvecklats av National Democratic Institute i Mexiko med NED-medel, kallat ”Mexico: Promoting Political Party Reform” eller ”PREPA-Mexico” under folio 2004-036. Syftet med projektet var att ”främja långsiktiga förändringar i partistrukturer och praxis i Mexiko” (…) ”för att stimulera reform- och moderniseringsinsatser”.
Det handlade om en hel process av utbildning och medföljning för partierna PAN, PRI och PRD (president AMLO:s motståndare) för att reformera sina strukturer och införliva en ny läroplan, nya metoder och nytt material om ”demokrati”, ”intern öppenhet” och ”uppsökande av nya sektorer” i sina ideologiska institut. Som påstådda resultat anger NDI att PRI, PAN och PRD införlivat material, tekniker och metoder i sina politiska utbildningsdokument. När det gäller PRI anges det till exempel i dokumentet att 125 frivilliga från organisationens institut för utbildning och politisk utveckling (ICADEP) utbildats.
Men vad som är viktigare är vad dokumentet förtydligar i sina fotnoter. Till exempel står det att NDI stod för 30 procent av kostnaderna för projektet, medan de resterande 70 procenten betalades av USAID. Med andra ord påstås det att USA:s utrikesdepartement – det vill säga USA:s regering – direkt påverkade utbildningen av PAN-, PRI- och PRD-ledare för att ändra deras strukturer och reformera dem i enlighet med de mål som passade finansiären.
Enligt dokumentet ”Mexico: increasing women’s participation in the state and at the local level” är projektet detaljerat. Enligt dokumentet erhöll International Republican Institute 150.000 dollar från NED för att genomföra utbildnings- och konsultverksamhet. Dess destination: högerpartierna PRI:s och PAN:s politik under 2006.
Det året stod Mexiko inför ett av sina mest omskakande kapitel i valpolitiken. I slutet av 2005 allierade sig PRI, PAN och andra högerpartier i unionskongressen för att diskvalificera vänsterns presidentaspirant Andrés Manuel López Obrador och därmed hindra honom från att delta i presidentvalet 2006. Till slut lyckades denna ledares motstånd och rörelsen på gatorna besegra processen och AMLO ställde upp.
Men under valdagen var oegentligheter den gemensamma nämnaren. En bisarr datorräkning vände de trender som hela dagen hade gynnat vänsterkandidaten. I ett spegelvänt diagram räknade den ena motståndaren ihop exakt hur många röster den andra förlorade. Högerns representant, Felipe Calderón, utropades till vinnare med 0,56 procents ledning. Vänstern gick ut på de stora torgen och avenyerna i Mexikos huvudstäder och krävde att fusket skulle stoppas.
D/7672 bedrev verksamhet mellan den 13 januari och den 31 mars 2006 för PRI- och PAN-ledare. Dess utbildare var de argentinska politikerna María Karina Spalla och Damasia Pavlovsky. De gav kurser i ”politisk och psykologisk strategi”, särskilt till medlemmar av Partido Acción Nacional PAN och organisationen UNIMOSS-MUJERES. Spalla och Pavlosky är två högerpolitiker som är associerade med Argentinas tidigare president och miljardär Mauricio Macri.
Maria Karina Spalla är en före detta lagstiftare i den autonoma staden Buenos Aires för det Macri-vänliga PRO-partiet. Hon är gift med Néstor Grindetti, som för närvarande är chef för ministerkabinettet i den autonoma staden Buenos Aires. Han är en politiker som är associerad med tjänstemannen, i går Macris och i dag Javier Mileis säkerhetsminister, Patricia Bulrrich, som är knuten till sionistiska organisationer och skyldig till förtryck och väpnad bestraffning av pensionärer och ungdomar som har protesterat mot den nyfascistiska regeringen i Argentinas svältpolitik. Damasia Pavlovsky är syster till Macris tidigare talesman i presidentvalet, Ivan Pavlovsky. Hon har varit involverad i olika administrationer i Macri-lägret, både som chef för rådgivare och som administrativ chef.
I likhet med strategin för ”mjuk kupp” syftar den amerikanska regeringens finansiering av ”civilsamhällesorganisationer” eller ”icke-statliga organisationer”, genom dess organ USAID och NED, och dessa i sin tur genom institut som NDI och IRI, till att omdirigera ett lands inrikespolitik i riktning till Washingtons intressen.
I detta syfte skjuter de till miljontals dollar till projekt som dock inte får de förväntade resultaten. Mexiko är ett bra exempel på detta. Tusentals dollar från den amerikanska arbetarklassens skatter användes för att finansiera så kallade antikorruptionsutredningar. Men de användes snarare för att samla en allians av motståndare till AMLO:s regering, vilket resulterade i ett politiskt misslyckande eftersom regeringspartiet vann valet med mer än sextio miljoner röster.
År 2014 inträffade ett annat exempel, ett av många som finns runt om i världen.
Associated Press AP har fått tillgång till mer än tusen sidor information om ett program för att skapa ett slags ”kubanskt twitter” kallat Zunzuneo. Det finansierades med mer än 1,6 miljoner dollar av USAID. Det var tänkt att fungera som ett socialt nätverk för att artikulera aktivism mot den kubanska regeringen. Zunzuneo lanserades på Kuba 2009, kort efter gripandet av Alan Gross, en USAID-agent som reste runt på ön och tillhandahöll internet via ”känslig teknik”. En teknik som endast är avsedd för regeringsbruk, enligt AP. År 2012 upphörde projektet när den internationella organisationen stängde av dollarkranen. Fram till dess hade det lockat mer än 40.000 användare.
För övrigt övergav byrån Alan Gross i en kubansk cell i fem år. Han släpptes tack vare förhandlingar mellan de dåvarande presidenterna Raúl Castro och Barack Obama.
”Vad i hela fridens namn tänkte de på”, förklarade Vermonts demokratiske senator Patrick Leahy när han fick höra talas om programmet. Leahy tvekade inte att kalla lagförslaget ”dumt” tre gånger och sa att han inte kände till det. Han var ordförande i underutskottet för utrikesoperationer och utrikesdepartementet i USAID:s anslagskommitté.
I tv-kommentarer som plockades upp av AP var politikern eftertrycklig: ”Om man ska genomföra en sådan här hemlig operation för regimskifte är det inte något som ska göras genom USAID.” Denna åsikt upprepades av den republikanske representanten Jason Chaffetz, då ordförande för underutskottet för inrikes säkerhet i kommittén för översyn och regeringsreform. ”USAID för den amerikanska flaggan och bör erkännas runt om i världen som en ärlig mäklare som gör gott. Om de börjar ägna sig åt hemliga och omstörtande aktiviteter kommer USA:s trovärdighet att minska.”
Det är bra. Det skulle säkert göra Leahy och Chaffetz förbittrade att få veta att USAID fortsätter att användas för ”subversiva aktiviteter”. Och att det i sitt syfte samexisterar med NED och andra organisationer.
Cubadebate 241014 (ZT)
Mátalos suavemente: Cómo la USAID y la NED conspiran contra la democracia
För att kunna upprätthålla Svensk-Kubanskas solidaritets- och opinionsarbete behöver vi få in minst 150 000 kr under året till vår Kampfond. Om du har möjlighet, ge ett bidrag!
