Det ”humanitära bistånd” som USA säger sig ska föra till Venezuela över gränserna från Colombia och Brasilien, värderad till 20 miljoner US$ är löjeväckande i förhållande till de förluster den finansiella blockaden tillfogar Venezuela, värderade till 30 miljarder US$, och lyckas inte helt övertyga den allmänna opinionen, framför allt på grund av de hot om militära anfall som läckt ut från Vita Huset, men dessutom för att fakta om det politiska och ekonomiska läget i Venezuela kan inte liknas vid de länder som lider av djupgående social nedbrytning.
Humanitär kris är en kategori i Internationell Humanitär Rätt, och hänför sig såväl till naturkatastrofer som till omfattande väpnade konflikter och används som förevändning för utländska ingripanden av regeringar och internationella organ i staters inre angelägenheter, övergrepp på deras självständighet. Haiti, Somalia och Sudán är de exempel söder som används som prejudikat för de humanitära korstågen.
FN fastslår att för att en nödsituation av det slaget ska föreligga måste det handlar om våld, svält och sjukdomar som drabbar miljoner utan att staten ifråga effektivt kan bemästra problemen. Jemen, Libyen, Irak, Syrien, Kongo, Ukraina är några av de länder som FNs Flyktingorgan ACNUR bedömde vara de mest kritiska 2018 med komplicerade och långvariga sociala kriser med krig som fördjupar livsmedelskriserna, epidemierna, de inre flyktingarna och den påtvingade utvandringen.
I det avseendet, de förhållanden som upprepas i dessa områden i Afrika, Asien och Östeuropa, de råder inte i Venezuela, eller förekommer bara i mycket läge grad.
Framkallad osäker livsmedelsförsörjning och CLAPs (Lokala produktions- och försörjningskommittéer) .motoffensiv.
Sedan 2016 har Nationalförsamlingen, oppositionens tribun talat om ”humanitär kris”, liksom OAS (Organisationen av Amerikanska Stater) med Luis Almargro i täten för operationen, förutseende att effekterna av att Obamas dekret och Donald Trumps fortsättning skulle blir kännbara för befolkningen.
Det går inte att förneka att den venezolanska befolkningen ekonomiska villkor drabbades av de kraftiga ekonomiska angreppen, som dessutom har givit upphov till en parallell ekonomi och spekulation, men fortsättningsvis utan jämförelse med de regelrätta strukturella sammanbrott som ägt rum i områden i Asien och Afrika.
Enligt FAOs (FNs Jordbruks och Livsmedelsorganisation) senaste rapporter ökade undernäringen med 11 procent mellan 2016 och 2018, ojämförbart med den akuta brist på livsmedel som råder i Afrika söder om Sahara, där andelen undernärda uppgår till 30 procent av befolkningen.
Den privata industrins överlagda bojkott för att utöva ekonomiska påtryckningar, tillsammans med växlingsmaffians attack mot valutan, försämrade medborgarnas dagliga tillgång till grundläggande livsmedel.
Granma 190218
