Honduras försvarar sig mot USAs hot om kupp
För några dagar sedan var det Mexiko som ”pausade” sina relationer med USA efter att stormaktens ambassadör i landet la sig i Mexikos interna angelägenheter. Mexikos president har också anklagat USA för att stödja grupper som vill störta honom. Nu är det USA:s ambassadör i Tegucigalpa, Honduras, som har synpunkter på vilka personer landets ministrar träffar. I detta fallet Venezuelas försvarsminister. Som ett svar på kränkningen av landets suveränitet och inblandning säger Honduras upp ett drygt 100 år gammalt utlämningsavtal med USA.
Honduras nationella försvars- och säkerhetsråd (CNDS) gav sitt stöd till president Xiomara Castros beslut att säga upp utlämningsavtalet med USA.
Genom att läsa CNDS-kommunikén, som gjordes av säkerhetsminister Gustavo Sánchez, påpekar organisationen att detta utlämningsavtal ”skulle kunna användas för att destabilisera landet”.
Situationen i Honduras är inte ett isolerat fall, utan en del av ett bredare mönster i USA:s diplomatiska agerande i Latinamerika.
Honduras befinner sig i centrum för en diplomatisk storm med anklagelser om US-amerikansk inblandning och hot om intern destabilisering. Honduras utrikesminister Enrique Reina har fördömt ett försök till ”kasernernas kupp” som enligt underrättelsekällor är kopplat till uttalanden nyligen av USA:s ambassadör Laura Dogu.
Utrikesminister Reina rapporterade att den honduranska underrättelsetjänsten upptäckt en plan för att splittra de väpnade styrkorna, där vissa medlemmar av militären försöker avsätta chefen Rossvelt Hernández. President Xiomara Castro, som oroades av situationen, sade med bestämdhet: ”Vi kommer inte att tillåta att de väpnade styrkorna destabiliseras och vi kommer inte att tillåta att valprocessen destabiliseras”.
Chefen för den honduranska diplomatin förklarade beslutet att tillfälligt stoppa utlämningarna: ”Det är för att utlämningarna inte ska användas som ett valpolitiskt vapen, mot institutionen och regeringstjänstemännen”. Han tillade: ”Vi ser en risk för att USA skulle kunna använda utlämning som ett politiskt vapen”.
Spänningarna ökade efter att US-ambassadören Dogu kommenterat ett besök som försvarsminister José Manuel Zelaya och chefen för de väpnade styrkorna Roosevelt Hernández nyligen gjort i Venezuela. Dogu antydde att dessa tjänstemän hade träffat en ”narkotikasmugglare”, en anklagelse som den honduranska regeringen kategoriskt avvisar.
Rixi Moncada, presidentkandidat för regeringspartiet Libre, stödde Castros beslut: ”President Xiomara Castros patriotiska order försvårar våra motståndares plan att störa valet och genomföra en ny militär statskupp med hjälp av vårdslösa anklagelser mot försvarsministern och chefen för den gemensamma generalstaben. Det kommer att hållas val!”
Situationen i Honduras är inte ett isolerat fall, utan en del av ett bredare mönster av US-amerikanskt diplomatiskt beteende i Latinamerika. Den mexikanska dagstidningen La Jornada påpekade i en ledare nyligen: ”Förutom att vara en del av det oavbrutna försöket att störta den venezuelanska regeringen och införa en marionettregim i Caracas, som har präglat Washingtons utrikespolitik hittills under detta århundrade, visar Dogus uttryck ett nytt mönster av verbal inkontinens från supermaktens diplomatiska personal. Det är betecknande att de kommer samma dagar som USAs Mexikoambassadör Ken Salazar bröt med den försiktighet som hade präglat hans tid som ambassadör och angrep domare och ministrar”.
Detta citat visar tydligt hur ambassadör Dogus senaste uttalanden i Honduras ligger i linje med USA:s bredare strategi i regionen. Ledaren belyser inte bara de fortsatta ansträngningarna för att påverka Venezuelas politik, utan också parallellen till situationen i Mexiko, där ambassadör Salazar har intagit en mer konfrontativ hållning.
Nyligen provocerade USA:s ambassadör i Mexiko, Ken Salazar, fram en kontrovers genom att ifrågasätta den pågående rättsreformen, vilket fick president Andrés Manuel López Obrador att förklara en ”paus” i relationerna med USA:s och Kanadas ambassader.
Venezuela har också fördömt de attacker som Laura Richardson, chef för den US-amerikanska arméns sydkommando, har riktat mot det sydamerikanska landet och anklagat henne för att blanda sig i interna angelägenheter.
Dessa åtgärder, som fördöms av regeringar och sociala organisationer i Latinamerika, ses som ett led i att öka destabiliserande åtgärder mot regeringar som inte anpassar sig till Washingtons intressen.
Mitt i spänningarna med USA fick Honduras för bara några veckor sedan ett viktigt stöd från sociala och folkliga rörelser från hela Latinamerika och Karibien. Under II Social CELAC och XXVII Meeting of the Sao Paulo Forum utfärdades ett dokument som kallas ”Declaration of Tegucigalpa”, som ger ett regionalt perspektiv på situationen i Honduras och de utmaningar som Latinamerika står inför.
I deklarationen lyfts president Xiomara Castros ledarskap fram och det konstateras att: ”Xiomara Castro har inlett ett djupgående program med sociala och politiska reformer för att återupprätta den honduranska staten, återställa dess styrka, återaktivera ekonomin, främja utbildning och garantera liv, frihet och fred”.
Detta internationella stöd understryker vikten av de reformer som den honduranska regeringen har genomfört, inte bara för landet utan som ett exempel på politisk och social omvandling för regionen. Tegucigalpa-deklarationen går utöver Honduras fall och tar upp de utmaningar som delas av länderna i Latinamerika och Västindien.
I dokumentet påpekas att regionen lider av: ”kolonialismens och imperialismens destruktiva effekter i deras grymmaste former av våld, orättvisa blockader och sanktioner, statskupper, rättsskipning och missbruk av monopolistiska affärsmetoder och det finansiella nätverket”.
Vid ett möte på fredagen förklarade CNDS att det litar på att Honduras president tar upp frågan, liksom att försvarsminister José Manuel Zelaya och chefen för försvarsmaktens gemensamma stab, Roosevelt Hernández, fattar beslut. Detta för att ”bemöta de attacker och hot från USA:s ambassad som syftar till att destabilisera statens demokratiska institutionalitet mot mandatet från det honduranska folket som demokratiskt valt republikens president”.
På samma sätt påpekade organisationen genom en uppläsning av CNDS-kommunikén, som gjordes av säkerhetsminister Gustavo Sánchez, att detta utlämningsavtal ”kan användas för att destabilisera landet”. I linje med detta klargjorde de att de ”stöder försvaret av statens institutionella karaktär och den nationella suveräniteten, genom att utöva mandatet att leda statens överordnade politik och internationella relationer, upprätthålla freden och den inre säkerheten i republiken och avvärja alla yttre angrepp eller aggressioner”. I detta sammanhang fördömde också försvarsminister José Manuel Zelaya ”inblandningen och de destabiliserande åtgärderna mot den lagligt tillsatta regeringen, som uppmuntrar till konspirationer för att genomföra en ny statskupp och avbrytandet av valprocessen”.
”Dessa handlingar strider mot folkens rätt till självbestämmande och mot den folkrättsliga principen om icke-inblandning i andra staters inre angelägenheter, vilket möjliggör en fredlig samexistens mellan nationerna i det internationella samfundet”, sade Zelaya.
Telesur 240830 och 240831(ZT)
Honduras en la mira de injerencia estadounidense
