Internationella Alzheimerdagen: På Kuba skulle upp till 40 procent av fallen kunna förebyggas genom att minska riskfaktorerna
År 2050 kommer cirka 259 547 personer att leva med demens på Kuba. Men upp till 40 procent av dessa fall skulle kunna bromsas eller till och med undvikas om 12 identifierade riskfaktorer hanteras på rätt sätt.
Detta uppgav Dr Juan Llibre Rodríguez, ordförande för den kubanska sektionen för Alzheimers sjukdom, och förklarade att detta innebär minst 103 819 personer som skulle kunna sakta ner förloppet av eller undvika denna sjukdom.
I samband med världsdagen för kampen mot denna typ av demens, kommenterade experten att World Alzheimer’s Association (ADI) har riktat sin uppmärksamhet på att minska risken för demens för att förebygga och fördröja ökningen av antalet fall i hela världen.
Under parollen: ”Det är aldrig för tidigt och aldrig för sent att minska risken för demens”, vill man öka medvetenheten om vilka riskfaktorer som finns och främja förebyggande åtgärder i alla skeden av livet.
Enligt WHO lever 56 miljoner människor i världen med demens (8,1 procent av kvinnorna och 5,4 procent av männen över 65 år). Denna siffra förväntas stiga till 82 miljoner år 2030 och 152 miljoner år 2050. Av det totala antalet fall som förväntas 2050 skulle upp till 55 miljoner antingen kunna förhindra att sjukdomen utvecklas eller fördröja den, om de 12 riskfaktorer som dr Llibre Rodríguez nämnde åtgärdades.
Dessa förändringsbara riskfaktorer omfattar rökning, överdriven alkoholkonsumtion, fysisk inaktivitet, få sociala kontakter, skallskador och sjukdomar som diabetes, hörselnedsättning, depression, fetma och högt blodtryck. Dessutom nämns andra faktorer som luftföroreningar och begränsad tillgång till tidig utbildning som faktorer som kräver myndigheternas uppmärksamhet och åtgärder.
I Latinamerika skulle 56 procent av demensfallen kunna förebyggas. De faktorer som har störst betydelse i vår region är: låg utbildning i tidig ålder, hörselnedsättning, högt blodtryck, fetma i medelåldern och rökning, depression, fysisk inaktivitet, social isolering och diabetes senare i livet.
Enligt experten är antalet personer som lever med demens i Kuba 10,2 procent av personer som är 65 år eller äldre, med en incidens (förekomst av nya fall) på 21 per 1 000 personer per år för samma åldersgrupp.
Det innebär att ca 160 000 personer lever med demens (1,4 procent av den kubanska befolkningen), en siffra som kommer att fortsätta stiga, sade han.
Han förklarade att demens, som omfattar cirka 300 olika orsaker, kännetecknas av en förvärvad och progressiv försämring av minne, fysisk funktion, språk och andra kognitiva områden, med beteendesymtom som påverkar människors normala funktion i sin familj och sociala miljö.
Primära demenssjukdomar, som är vanligast, kan för närvarande inte botas eftersom de ger upphov till progressiva och irreversibla skador på hjärnan. De mest representativa orsakerna till denna grupp inkluderar: Alzheimers sjukdom (AD), som står för 50-60 procent av alla fall, vaskulär demens, Lewy body-demens och frontallobsdemens, förklarade Dr Llibre Rodríguez.
Han tillade att demens, förutom dess inverkan på den drabbades livskvalitet, är den främsta orsaken till funktionshinder hos äldre vuxna och skapar en stor ekonomisk och känslomässig börda för vårdgivare, då de senare utsätts ofta för stor psykologisk stress.
Åttio procent av de äldre som är i behov av permanent vård är personer med demens, sade han.
Ett faktum som illustrerar denna överväldigande verklighet är att de ekonomiska kostnaderna för demens globalt överstiger kostnaderna för hjärt-kärlsjukdomar och cancer tillsammans, och uppgår till cirka en biljon dollar årligen, vilket motsvarar mer än 1procent av bruttonationalprodukten (BNP).
Även om det finns icke-modifierbara riskfaktorer, såsom genetik, ålder, kön, ras och familjehistoria, har nya studier visat att utbildning, en hälsosam livsstil (inklusive regelbunden fysisk aktivitet, inte röka, en balanserad kost och måttlig alkoholkonsumtion) och kontroll av medicinska tillstånd såsom högt blodtryck, diabetes, fetma och depression, kan minska risken för demens.
Dessutom har social isolering, hörselnedsättning och begränsad kognitiv stimulans också identifierats som modifierbara riskfaktorer. Det innebär att demens kan förebyggas genom folkhälsostrategier som tar itu med dessa faktorer och främjar viktiga insatser för att fördröja eller bromsa kognitiv nedgång.
Han påminde om att den 70:e Världshälsoförsamlingen i maj 2017 godkände ”Global Action Plan on the Public Health Response to Dementia 2017–2025” och uppmanade medlemsländerna att genomföra ambitiösa nationella åtgärder för att ta itu med denna utmaning. Minskad risk för demenssjukdomar lyfts fram som ett av sju prioriterade åtgärdsområden i denna plan.
Det är viktigt att befolkningen informeras om strategier för att minska risken för demens i alla skeden av livet och har tillgång till nödvändig information, rådgivning och stödtjänster, säger dr Llibre Rodríguez.
Lisandra Fariñas Acosta, Cubadebate 230921 / cv
