Klartecken för ny USA invasion av Haiti

Foto: CC orinocotribune.com

FNs säkerhetsråd ger till slut minimalt klartecken för USAs invasion av Haiti

Det tog ett år att få till det, men FNs säkerhetsråd röstade till slut den 2 oktober 2023 för en ställföreträdande militär styrka utanför FN som Washington rustat upp, att återigen ingripa i Haiti för tredje gången på tre decennier.

Efter sju revideringar under en månads förhandlingar röstade 13 av de 15 medlemsländerna i FNs säkerhetsråd för resolution 2699, som utarbetats av USA och Ecuador, för att under ett år ”auktorisera” det så kallade ”Multinational Security Support” uppdraget (MSS), en samling av 13 nationer som kommer att ledas av en kontingent på 1.000 kenyanska poliser.

Ryssland och Kina avstod från att rösta på grund av osäkerhet om uppdragets verkliga mål och om det går att genomföra.

Den föreslagna invasionen skiljer sig således från invasionerna 1994 och 2004, som involverade äkta FN-”fredsbevarande styrkor” med blå hjälm under kontroll och tillsyn av säkerhetsrådet självt. MSSär en aldrig tidigare skådad formel som nominellt skulle övervakas av Kenya, men i praktiken av USA.

Washington ville att uppdraget, som de facto premiärminister Dr. Ariel Henrys regering begärde från FNs säkerhetsråd den 6 oktober 2022, skulle ske med FNs välsignelse, vilket både Washington Post och New York Times pliktskyldigt noterade ”inte krävdes”.

Detta beror på att utplaceringen är trefaldigt olaglig:

1) enligt Kenyas konstitution, påpekar den tidigare kenyanska chefsdomaren Dr. Willy Mutunga,
2) enligt Haitis konstitution från 1987, där artikel 263-1 uttryckligen förbjuder utländska trupper på haitisk mark, och
3) även enligt FN-stadgans kapitel 7, artikel 43, som endast tillåter utplacering av trupper ”för att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet”, det vill säga väpnad konflikt mellan stater, inte interna stridigheter.

Förra gången Washington kunde använda FN på detta sätt för att helga sina planer var i Koreakriget för 73 år sedan, när Sovjetunionen tillfälligt bojkottade FNs säkerhetsråd och Chiang Kai-sheks Taiwan innehade den permanenta plats som nu tillhör Folkrepubliken Kina.

USAs ambassadör Jeffrey DiLaurentis uttryckte sin tillfredsställelse med omröstningen när han förklarade att Washington hade lyckats ”skapa ett nytt sätt att bevara global fred och säkerhet” som skulle kunna stoppa den moderna multipolära verkligheten där Kina och Ryssland har vetorätt över FNs ”fredsbevarande” insatser i rådet.

Rysslands ”berättigade begäran om detaljer om konceptet för denna operation, modaliteter för användning av våld och villkorade strategier för tillbakadragande lämnades obesvarade”, klagade dess ambassadör Vassily Nebenzia i sitt uttalande efter omröstningen. ”Dessutom fick vi intrycket att detta icke-FN-uppdrag skulle få FN-legitimitet genom ett undermåligt och otillräckligt övervägt beslut av rådet.”

”Ryssland kan inte gå med på att nästan blint åberopa kapitel 7 ”, fortsatte Nebenzia. ”Haitis historia har tillräckligt med erfarenhet av oansvarig utländsk inblandning, vilket är exakt vad som startade en spiral av försämring som Haitis folk har varit oförmögna att övervinna i flera år. Att godkänna ytterligare en användning av våld i Haiti utan att vara fullt medvetna om uppdragets parametrar är en oförsiktig sak att göra. Dessutom bör operationens koncept föreläggas rådet för godkännande snarare än att studeras som ett fullbordat faktum.”

”Utifrån principerna om respekt för suveränitet och icke-inblandning i interna angelägenheter har Kina alltid haft en försiktig och ansvarsfull inställning till rådets åberopande av kapitel 7 om bemyndigande av användning av våld”, sade Kinas ambassadör Zhang Jun som förklaring till att hans land avstod från att rösta. ”Det finns tidigare exempel på missbruk av kapitel 7… Utan en legitim, effektiv och ansvarsfull regering på plats kan något externt stöd knappast få varaktig effekt.”

Men trots uppdragets uttalade mål att endast tillhandahålla ”teknisk assistans för att stödja den haitiska nationella polisen” kommer Kenya, och i förlängningen Washington, att styra Haiti när styrkan anländer eftersom ”insatsreglerna och alla direktiv om användning av våld ska utvecklas av ledningen för Multinational Security Support mission”, som bara behöver ”rådgöra med Haiti och andra medlemsstater som deltar i MSS”, säger resolutionen.

En före detta flygare från Air Force Special Operations Command, som står i ständig kontakt med USAs specialstyrkor som skickades till Haiti för över en månad sedan, fnyste åt tanken att Washingtons trupper eller MSS bara skulle ”hjälpa” Haiti.

”Bistår ni den haitiska regeringen? Ja. Kontrollerar ni vilka som sitter i den haitiska regeringen? Ja. Påverkar ni vilka som sitter i den regeringen? Ja”, sade Jean-Pierre Alfred till Redacteds korrespondent Dan Cohen. ”Så i princip har ni gått över gränsen för att bara bistå. Nu kontrollerar, gör och bestämmer ni.”

I detta avseende var det berättigat att den ryska ambassadören angav följande i sin förklaring till den nedlagda rösten: ”All inblandning i den interna politiska processen av externa krafter är otillåtlig.”

Alfred konstaterade också att FN-omröstningen egentligen handlade mer om skenet än om något annat. ”Om resolutionen inte går igenom spelar det ingen roll”, sade han före omröstningen. ”Det betyder bara att istället för förtäckt aktion blir det en hemlig sådan, och den hemliga har ägt rum utan resolutionen. Som jag sa har [USAs] gröna baskrar varit på plats under åtminstone de senaste 45 dagarna.”

Haitis utrikesminister Jean Généus kallade omröstningen ”ett uttryck för solidaritet med en befolkning i nöd”.

Den kenyanska polisstyrkan är ökänd för sin brutalitet och korruption. Enligt flera människorättsgrupper och Associated Press har den till och med haft dödsskvadroner och uppmanats att dölja sina mord på demonstranter.

Eftersom MSS inte är en FN-styrka får den inga FN-medel utan måste förlita sig på frivilliga bidrag från andra länder. Washington har utlovat 200 miljoner dollar till MSS, men det är långt ifrån säkert att den summan kommer att betalas ut. Ingen annan stat har ännu ställt upp.

De övriga nationer som har gått med på att ansluta sig till MSS är Jamaica, Bahamas, Antigua och Barbuda, Italien, Spanien, Mongoliet, Senegal, Belize, Surinam, Guatemala, Peru och Barbados.

Haïti Liberté 231004 / cv

UN Security Council Finally Provides Fig-Leaf for U.S.-Sponsored Invasion of Haiti