Kuba får betala priset för sin framgångsrika kamp mot Covid-19

De förebyggande åtgärderna som vidtagits verkar ha fungerat: isolering hemma i områden med högst risk; social distansering; ansiktsmasker; stängning av skolor och alla icke-nödvändiga företag liksom av kollektiva transportmedel. Dessutom flera inhemskt tillverkade mediciner som distribueras gratis för att stärka immunförsvaret och begränsa konsekvenserna av smittan.

Sedan 25 mars har 2 025 fall av smitta registrerats. Av dessa hade fram tills i onsdags 1 880 friskförklarats. Det totalt antal döda är 83.

”Ni representerar seger för livet över döden, av solidaritet före själviskhet, socialism över myten om marknaden”, var budskapet från Kubas president Miguel Diaz-Canel till den medicinska personalen i Henry Reeve Brigaden när de återvände från Italien. Orden är mycket mer än bara retorik. Applåderna från folkmassan vid välkomstceremonin förstärkte det intrycket.

Strategin som Kubas regering tillämpat för att begränsa smittspridningen har fungerat effektivt. Siffrorna talar för sig själva. 10 juni var elfte dagen i rad utan dödsfall. Bara sex nya konfirmerade fall, alla utan symptom och upptäckta tack vare de 2 344 tester som utfördes dagen innan bland riskgrupper.

Om man jämför Kubas situation med Chile, som har ungefär lika många invånare som Kuba, är skillnaden häpnadsväckande. Chile har registrerat 148 500 smittade och närmare 2 500 döda. Siffrorna kommer från landet som är flaggskepp för Chicago Boys och den nyliberala ekonomin introducerad av Milton Friedman. Den nyliberala politiken sades vara räddningen för hela Latinamerika. Den förste entusiastiske tillämparen av politiken var Agosto Pinochet.

Förutom siffrorna på hur Kuba lyckats begränsa pandemin så finns det ytterligare ett imponerande faktum och som gör kubanerna stolta: det faktum att landet kunnat skicka medicinsk personal till 28 drabbade länder, inklusive Italien.

Ett litet land med elva miljoner invånare som utsatts för en blockad i 60 år. En blockad som Trumpadministrationen kraftigt skärpt på senare tid i syfte att strypa Kubas ekonomi. Det lilla landet har skickat hundratals läkare och sjuksköterskor till olika håll i världen för att bekämpa Covid-19. Det är ett strålande exempel på solidaritet, som många anser borde belönas med Nobels Fredspris.

Jämförelsen med USA, med närmare 1,5 miljoner bekräftade infekterade, gör det hela särskilt förödmjukande för stormakten. Det har medfört att såväl USA:s UD, under höken Mike Pompeo, liksom allierade och organisationer som direkt eller indirekt finansieras av Washington, envist försöker förtala det kubanska initiativet. De kallar de kubanska läkarna och sjuksköterskorna för ”slavar” som hyrs ut av ”en diktatorisk regim”. Från denna synvinkel borde de italienska patienter som behandlades av de kubanska läkarna skämmas att de tillät att behandlas av ”slavar” istället för att ta risken att förlora livet för att hålla fast vid friheten ”made in the USA.”

Kuba betalar ett högt pris för sina framgångar, både ekonomiskt och socialt. Öns ekonomi var redan i allvarliga svårigheter före pandemin på grund av strupgreppet som USA håller landet i. Efter närmare tre månader av förlamning i landet är krisen ännu allvarligare. Statens skattkistor är i det närmaste tomma: de viktigaste inkomstkällorna – turism och penningförsändelser – har blockerats av Covid-19 och USA:s sanktioner. Dessutom har produktionen av exportvaror reducerats på grund av pandemin.

En av landets svagheter är att det är beroende av livsmedelsimport för att tillgodose befolkningens behov. 2018 importerades livsmedel för ca 2 miljarder dollar. [blockaden kostar landet cirka tre gånger så mycket]. Mitt uppe i en likviditetskris har Kuba tvingats att drastiskt reducera import. Det råder brist på många basvaror och det bildas långa köer vid butiker och bodegor (i de senare hämtar kubanerna ut ransonerade varor). En del köer, för till exempel kyckling och hygienprodukter, kan ta mer än en dag. Det leder till stor oro och missnöje då lagret inte alltid räcker till de som står sist i kön.  Och även om köerna bevakas av polis så är det ofta svårt att iaktta social distansering.

I flera dagar har det nu också varit brist på produkter som är viktiga i den lokala dieten som tomater och sötpotatis. Det kan till och med vara brist på bananer. Detta är ytterligare ett tecken på ineffektiviteten hos Acopio, det statliga monopolet för att distribuera jordbruksprodukter. Det har medfört att president Diaz-Canel sagt att Acopio ska reformeras och alternativ för distribution och prissättning av jordbruksprodukter tas fram.

Reformer har stakats ut i en serie dokument efter diskussioner bland i stort sett hela den vuxna befolkningen. Dessa har sedan godkänts av Nationalförsamlingen. Medel för att implementera reformerna stöds av den nya Grundlagen som antogs efter en folkomröstning 2019. Men de har fortfarande inte införts.

De centrala delarna av dessa reformer har debatterats i månader, inte minst på nätet: valutareform för att eliminera de två valutorna som används; en lag som decentraliserar statliga företag; en lag som formaliserar den legala statusen hos små- och medelstora företag; en lag för utländska investeringar; prioritering av produktion som ersätter import.

Som ekonomen Julio Carranza nyligen betonat så behöver inte en socialistisk ekonomi undertrycka marknaden eller privategendom. Men de privata intressena är underordnade det allmänna intresset. Marknaden är underordnad samhället. ”I det nuvarande internationella läget är kapitalismen global, särskilt i sin nyliberala version, har den visat sig vara oförmögen att skydda den stora majoritetens intressen, inte heller miljömässigt hållbarhet för planeten. Det socialistiska alternativet är svårt, men det är inte bara nödvändigt, utan också möjligt.” Det är här Kuba är kallat att ge sitt bidrag.

Black Left Unity 200618

Cuba pays the price of success against COVID-19

KAMPANJ, KAMPANJ, KAMPANJ!

Under pandemikrisen skärper USA aggressionen mot Kuba och Venezuela. Allt för att framkalla desperation, nöd och död. 

Samtidigt ökar den världsomfattande solidariteten. Krav höjs från regeringar, påven, parlamentsledamöter, FN och andra organisationer samt från vanligt folk på ett slut på blockaden, åtminstone under pandemin. Hjälp till att öka trycket på USA!

Bli en del av denna solidaritetsrörelse!

SKRIV DITT NAMN MED KRAV PÅ SLUT PÅ BLOCKADEN! UPPMANA ANDRA ATT GÖRA DET!

KLICKA HÄR SÅ KOMMER DU TILL NAMNINSAMLINGEN!

OM DU HAR MÖJLIGHET – GE ETT BIDRAG TILL MEDICININSAMLINGEN! PENGARNA GÅR TILL MEDICINSK UTRUSTNING.

Pg 23 57 15 – 0

Swish 123 182 37 72