Kuba genomför omfattande reformer för att skydda korallrev och fiske
Kuba har infört radikala reformer i sina fiskelagar. Förhoppningen är att man ska kunna samarbeta med USA för att skydda en gemensam del av oceanen. Det trots USA:s nuvarande politik som åter frusit ner relationen mellan länderna.
Det är första gången som det i en lagtext slås fast att det är nödvändigt med vetenskapliga undersökningar, vilket enligt experter gör att Kuba behöver spjutspetsteknologi från USA.
”Om vi inte försöker få till samarbete kan vi inte få en komplett bild”, säger Jorge Angulo Valdes, kubansk marinbiolog vid Floridas universitet. ”Vetenskapen om oceanerna bör fortsätta trots politiska påtryckningar. Trump gör allt han kan för att stänga dörrarna till samarbete. Kuba gör allt vad det kan för att underlätta att hålla dessa portar öppna.”
Samarbetet är lika viktigt för USA som för Kuba, säger Valdes. De två länderna skiljs av bara 140 km, i de kubanska vattnen leker många fiskarter viktiga kommersiellt i USA. Likaså att vidmakthålla ett hälsosamt antal av t.ex. attraktiva arter för sportfiske i Florida. Det är avhängigt av skyddet av arterna i kubanska vatten där de leker, tillägger Valdes.
De nya bestämmelserna är första översynen av fiskelagarna på mer än 20 år och ett viktigt steg i arbetet att bevara några av de viktigaste marina ekosystem i världen, säger Dan Whittle, chef för Caribe del Fondo i USA, som har arbetat med Kuba i bevarandet av ett hållbart fiske och flera gånger förhandlat om miljöregler av stor vikt med USA.
”Dessa lagar utjämnar också spelplanen för att USA kan säga att grannländerna använder den modernaste vetenskapen”, säger Whittle.
Trots att Kuba har några av de bäst bevarade ekosystemen i världen har landet upplevt en minskning av fiskemängderna, inklusive de viktigaste för kommersiellt bruk. Valdes säger: ”Det går inte bra för de marina resurserna, närmare 80 procent befinner sig i kritiskt tillstånd. Den gamla lagen täckte inte in den privata sektorn och den fungerade inte.”
De nya lagarna syftar till att bromsa olagligt fiske, återställa fiskepopulationerna och skydda småskaligt fiske. Det sker med allt större användning av data som låter fiskarna värdera de mest sårbara arterna, inklusive de vetenskapliga data om specifika populationer som är sparsamt förekommande. Lagarna skiljer också på sport- och fritidsfiske och sätter fiskarna under tillsyn av Livsmedelsministeriet Minal.
En nyckelfråga är de licenser som utfärdas till den växande privata sektorn för kommersiellt fiske. Detta inleddes 2009 för att öka tillgången på livsmedel från havet och för att skapa arbetstillfällen. För närvarande finns ca 18 000 kommersiella fiskare i den privata sektorn som arbetar från fler än 160 fiskehamnar för att förse de statliga marknaderna med livsmedel.
Efter att den tidigare USA-administrationen började normalisera relationerna med Kuba 2014 undertecknade länderna historiska miljöavtal 2017, kort innan Trump tillträdde. Då ingicks avtal om att gemensamt förebygga och rena oljeutsläpp i Mexikanska Golfen.
Trump skärpte den ekonomiska blockaden mot ön och införde omfattande restriktioner för resor, efter flera år med ökande antal resande från USA till Kuba. I maj sade nyhetsbyrån AP att begränsningarna hade börjat att försvåra det vetenskapliga samarbetet och informerade om att Patricia Gonzalez, chef för Marinbiologin vid Havannas Universitet, fick allt svårare med att få visum till USA och att deras kollegor i USA var bekymrade för att råka ut för repressalier när de återvände från Kuba till USA.
”Under Trump har ONG [icke-statliga organisationer] fortsatt sina undersökningar med vetenskapsmän från Kuba och USA, men det går långsammare och mer under radarn”, säger Whittle.
Den tidigare isoleringen av Kuba var en faktor i bevarandet av dess imponerande korallrev, inklusive de berömda Jardines de la Reina, en nationalpark som täcker mer än 2 200 kvadratkilometer.
”Också före den nya lagen hade landet bland de mest framgångsrika strategierna i världen för att bevara naturrikedomarna”, säger Valerie Miller från Miljöfonden. ”Kuba uppmärksammade klimatförändringarna flera år innan många andra och de höll sig i spetsen i strategier för miljöskydd. Landet har korallrev som är extremt friska och har en av de största biodiversiteterna i världen.”
Whittle säger: ”Reformerna är övergripande för kubanerna, men de är också ett viktigt steg i de internationella ansträngningarna för att bevara några av de viktigaste korallreven och marina arterna som hajar, rockor och andra.”
Progreso Semanal 190905 (Ursprungligen publicerad i The Guardian)
Cuba reforma drásticamente las leyes de pesca para proteger los arrecifes de coral, tiburones y rayas
