Kuba diskuteras i brittiska parlamentet
Ledamöter i överhuset uppmanade regeringen att ratificera ett avtal som undertecknats mellan Kuba och Storbritannien och uttryckte oro för blockadens extraterritoriella effekter i parlamentet tisdagen den 25 mars.
En bred diskussion om effekterna av USA:s blockad på brittiska företag, lärdomar från det kubanska sjukvårdssystemet och den fortsatta ockupationen av kubansk mark i Guantánamo ägde rum när ledamöter frågade ut överhusets vice ledare om Kubapolitiken.
Lord Tony Woodley (Labour) frågade Lord Collins of Highbury ”vilka steg” regeringen hade tagit för att ratificera avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Storbritannien och Kuba, som undertecknades under den förra regeringen i november 2023. Collins, som också är parlamentarisk statssekreterare (Foreign, Commonwealth and Development Office), svarade att avtalet ”för närvarande genomgår samråd mellan olika regeringsorgan och kommer att läggas fram för parlamentet för granskning i sinom tid”.
Woodley uppmanade regeringen att påskynda processen för att hjälpa Kuba i dess nuvarande ekonomiska kris: ”Varje dag är en fruktansvärd försening när det gäller det lidande som det kubanska folket utsätts för. Kan jag därför pressa honom ytterligare om när han förväntar sig att detta avtal kommer att ratificeras, med tanke på att, som han sa, den förra regeringen reste till Havanna för att underteckna det? Jag uppmanar min ädle vän att överväga ett provisoriskt genomförande i förväg, i linje med vad EU gör, som ett viktigt medel för att bryta isoleringen av denna mycket fredliga karibiska ö.”
Flera andra ledamöter pressade också regeringen i frågan. Lord Purvis of Tweed, liberaldemokraternas talesperson för internationell handel, utveckling och utrikesfrågor, ifrågasatte den långa tiden att ratificera avtalet: ”Arton månader verkar vara lite väl lång tid för ett internt regeringssamråd om ett avtal som undertecknats av en kronminister. En del av avtalet, som minister Rutley sa när han undertecknade det, handlade om USA:s embargo – och nu har vi sett de senaste restriktionerna från Trumpadministrationen.”
Lord Collins svarade att han inte kunde ange någon tidpunkt för ratificering och att det inte heller fanns några planer på ett provisoriskt genomförande, men att ”ett positivt samarbete med Kuba är möjligt även utan ett sådant, vilket framgår av det besök som brittiska klimatexperter nyligen gjorde i Havanna”.
Lord Sahota från Labour ville veta om den brittiska regeringens nära relationer med Donald Trump skulle uppmuntra dem att ”be USA:s president att amerikanerna lämnar Guantánamo Bay, vilket är något som den kubanska regeringen har velat att de ska göra under de senaste 60 åren”. Collins beskrev den ockuperade kubanska marken som ”en suverän bas för USA” och sade att han inte skulle ta upp frågan med de amerikanska myndigheterna.
Den amerikanska blockadens inverkan på det brittiska näringslivet togs upp av den konservative Lord Balfe, som sade att USA:s politik ”har gjort det svårare för brittiska företag att verka och få beställningar” från Kuba. ”Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att mildra utmaningarna med embargot, med tanke på hur det ser ut just nu, för att göra det möjligt för brittiska företag att samarbeta mer med Kuba och sälja fler produkter till Kuba?”, frågade han.
Collins erkände effekterna på såväl brittiska företag som på den ekonomiska utvecklingen och levnadsstandarden på Kuba. Han påminde om att Storbritannien hade röstat mot blockaden i FN varje år sedan 1996. Han hänvisade också till de restriktioner som avdelningarna III och IV i den amerikanska Helms-Burton-lagen innebär för brittiska företag och som hindrar dem från att ”bedriva legitima och lagliga affärer på Kuba”. Vi har gjort framställningar i det avseendet och vi är absolut oroade över den pågående inverkan på den ekonomiska utvecklingen för brittiska företag och företag på Kuba.”
Lord Sikka från Labour tog tillfället i akt att berömma antalet läkare på Kuba jämfört med i Storbritannien och frågade om regeringen tänkte dra några lärdomar av landet: ”Kuba, som är ett jämförelsevis fattigt land, har 9,31 läkare per 1.000 invånare och exporterar medicinsk personal. Storbritannien har 3,2 läkare per 1 000 invånare, långt under EU-genomsnittet, och kämpar med att producera läkare; landet har importerat 32 % av sina läkare. Med antagandet att vi alla kan lära oss av andra länder, kommer regeringen att studera Kubas hälsovårdssystem och söka dess hjälp för att ta itu med läkarbristen i Storbritannien?”
Rob Miller, CSC:s direktör, sa: ”Det är fantastiskt att se parlamentariker som trycker på för ett större engagemang med Kuba. Medan USA fortsätter sin aggressions- och isoleringspolitik är det viktigt att den brittiska regeringen klargör sitt motstånd mot denna politik, inte bara vid den årliga omröstningen i FN, utan med praktiska åtgärder för att uppmuntra handel och utbyte mellan Storbritannien och Kuba. Regeringen måste omsätta Lord Collins ord i handling genom att ratificera avtalet om politisk dialog och samarbete, och vara mer robust när det gäller att försvara organisationer som vill handla och arbeta med Kuba från extraterritoriella sanktioner från USA:s finansdepartement och utrikesdepartement.”
Cuba Solidarity Campaign 250326 (ZT)
Lords urge Government to ratify agreement with Cuba
HÄV BLOCKADEN AV KUBA!
Bli en del av solidaritetsrörelsen!
Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Eller skicka ett bidrag till Stödfonden!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Bidrag till insamlingen ”Mediciner till Kuba”
PG 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72
