Kuba-solidaritet i USA: 2024 – en annan kärlekshistoria

”Under perioden har solidariteten stärkts och en ständig kamp för att Kuba ska strykas från listan över länder som påstås sponsra terrorism och mot USAs folkmordiska ekonomiska blockad mot Kuba”, sade ambassadör Lianys Torres.

Torres, chef för den kubanska beskickningen i USA, sade till Prensa Latina att kollektiva ansträngningar har gjort det möjligt att utvidga detta stödnätverk – som omfattar drygt 65 organisationer baserade här – och att införliva ungdomar.

Torres påpekade att under 2024 ökade antalet delegationer till Kuba, både från organisationer och medlemmar i de olika solidaritetsbrigaderna som besökte landet.

”Solidaritetsaktivister från USA utgjorde den största delegationen som deltog i firandet av första maj på Kuba, liksom i andra evenemang som hölls i landet under året”, betonade diplomaten.

Det är också viktigt att lyfta fram ”det arbete och de kontakter som viktiga fackföreningar i landet har med solidaritetsrörelsen. Med årets ansträngningar har mer än 116 resolutioner antagits av organisationer, stads- och delstatsfullmäktige och fackföreningar, som kräver att Kuba tas bort från terroristlistan”, betonade Torres.

Inför den svåra situation som Kuba befinner sig i har solidaritetsgrupper genomfört landsomfattande stödkampanjer för att samla in pengar och skicka viktiga donationer, bland annat kampanjen ”Saving Lives”, som gjorde det möjligt att skicka pacemakers till vårt land, hävdade han.

Dessutom genomfördes kampanjer för att skicka mediciner, medicinsk utrustning, livsmedel, elgeneratorer och andra förnödenheter till offren för de klimathändelser som drabbat landet, sade representanten för den karibiska nationen.

Under den årliga konferensen för National Network on Cuba (NNOC) i november 2024 ” förutspådde dess ledning att 2025 blir ett år med mycket arbete för att bygga upp mer solidaritet med Kuba i USA, för att expandera sina nätverk ännu mer och för att integrera sig i internationella kampanjer för vårt fosterland”, avslutade hon.

De utmaningar vi har framför oss
Cheryl LaBash, medordförande i NNOC, noterade i sin utvärdering av arbetet i den kalender som nu går mot sitt slut att 2025 innebär ett antal utmaningar för både Kuba och USAs folk.

”Vi har optimism, energi och beslutsamhet att möta dessa utmaningar”, sa LaBash, som menade att de som var drivande i kampen är ’människor som rest till Kuba och sett hoppet där om att skapa en bättre framtid än den de ser framför sig i USA”.

Listan över dem som är intresserade av den internationella brigaden May Day 2025 har redan vuxit till mer än 200, var och en beväpnad med resväskor eller sportbagar fyllda med materiellt bistånd för att motverka effekterna av blockaden, sade hon.

”Det långsamma, svältande folkmord som USA påtvingar Kuba mot världens vilja är inte acceptabelt”, sa LaBash.

Diana Block, medlem i NNOC i Bay Area i San Francisco, Kalifornien, uppskattade den roll som enighet spelar under 2024. ”Den byggs upp här bland olika grupper inför denna nya period då det kommer att finnas en ny (Donald) Trump-administration med (Floridas senator) Marco Rubio som utrikesminister. Hon berömde ungdomarna, som framför allt har tagit på sig ledarskapet för NNOC.

Gloria La Riva, som representerade Solidaritetskommittén Venezuela-Kuba och Hatuey-projektet, uppmanade å sin sida till att ”utvidga solidaritetsarbetet med Kuba” utifrån ”dessa fruktansvärda fyra år med (Joe) Biden (utan någon förändring av politiken gentemot Kuba) och erfarenheterna från en tidigare mandatperiod med Trump, som nu återvänder till Vita huset”.

La Riva tillade: ”Vi vet att vi inte kan misslyckas i den kampen och vi kan inte svika, och kommer aldrig att svika det kubanska folket.”

För Joshua Parks, nätverksmedlem och bosatt i Florida, har 2024 gett resultat i form av solidaritet: ”Människor har fått energi och är entusiastiska över att hitta olika sätt, mer kreativa sätt och kreativa lösningar för att stödja Kuba.”

”Vi är verkligen glada över vad framtiden har att erbjuda i den här kampen. Det kommer en ny administration, Donald Trumps administration. Tyvärr hävde Joe Bidens inte blockaden och tog inte bort Kuba från listan över stater som sponsrar terrorism.”

Så vår kamp fortsätter för att fortsätta kräva rättvisa för Kuba, för att fortsätta mobilisera tills våra krav uppfylls och vi kan få ett Kuba som verkligen är fritt från detta ekonomiska krig och inte under USAs tumme, tillade Parks.

Michael McCarthy, medlem i Massachusetts Peace Action, sa för sin del att detta år avslutar en fas där ”jag tror att vi har fått en möjlighet att stärka rörelsen”.

”Vi hade en hel del diskussioner om Trumps Vita hus kontra Bidens Vita hus och deras likheter när det gäller hur de upprätthåller sanktionerna mot Kuba och upptagandet på listan över stater som sponsrar terrorism.”

Med Trump som president och Marco Rubio som utrikesminister måste vi helst fortsätta att trycka på för att häva blockaden och förbättra relationerna med Kuba.

USAs folk, som de inte representerar, anser till överväldigande del att Kuba är vår granne och förtjänar att leva fritt och obehindrat, sade han. ”Jag älskar Kuba på grund av folket. Jag fann Kuba genom poesin. Det var en universitetsprofessor som presenterade några kubanska poeter för mig”, erkände han.

”Att få lära känna människorna, deras språkbruk, musik, konst och kultur och sedan lära känna Kubas rika historia har varit ett mäktigt och betydelsefullt verktyg i mitt eget liv och en bra motivation för mig och för världen att se vad som är möjligt.”

För Sandhya, som är medlem i Michigan Action Committee for Cuba, måste de tillsammans lägga upp en strategi för ”hur vi ska förklara, utvidga solidaritetsrörelsen och nå nya horisonter”.

”Jag är mycket uppmuntrad av den unga energi som föryngrar rörelsen just nu”, erkände den unga kvinnan från Michigan.

”Så många av oss talar om hur vi måste föra ut Kuba till människor som ännu inte vet vad de här människorna går igenom, inte bara när det gäller blockaden, utan också när det gäller hur de på ett kreativt sätt gör motstånd mot blockaden”, sa hon.

Från nästa Trumpadministration förväntar vi oss en aggressiv politik gentemot Kuba, precis som vi såg från hans förra administration 2017, så nu är det dags för oss att samla våra krafter för solidaritetsarbete, sa han.

Vad Biden inte gjorde
Författaren och aktivisten Medea Bejamin menade att de då trodde att ”Biden skulle gå Obamas väg genom att öppna relationerna med Kuba, öppna handeln med Kuba, men tyvärr gjorde han inte det”.

Med en segrande Trump kommer det att bli svårare, varnade aktivisten och bekräftade sin förhoppning att ”med en större, mer enhetlig och mer effektiv rörelse i USA skulle den kunna pressa regeringen att respektera inte bara Kubas suveränitet utan också den allmänna opinionen här, som är för goda relationer med ön”.

Den unge Luz Rodríguez tror att ”ett andra Trump-presidentskap kommer att äventyra många av de medborgerliga rättigheter som vi har här i USA”.

”Under Obamas tid som president öppnades relationerna mellan USA och Kuba. Och när Trump kom in i bilden inte bara upphävde han det som demokraten hade lyckats åstadkomma under sin mandatperiod, utan han införde också dussintals och åter dussintals fler restriktioner mot den kubanska ekonomin”, påminde han.

Biden lämnar ”och vi har inte sett någon betydande förändring; vad vi i själva verket har sett är en stark uppslutning bakom Trumps politik gentemot Kuba”, påpekade Rodríguez.

Därför, tillade han, ”måste vi fortsätta att kräva ett slut på blockaden och att Kuba tillåts leva med värdighet, suveränitet och frihet, utan förtryck från en extern regering”.

Den unge puertoricanen påminde om omröstningen i FNs generalförsamling den 30 oktober förra året om en resolution om behovet av att avsluta blockaden.

”Vid mer än 30 tillfällen, liksom vid andra tillfällen har majoriteten av världen enats och sagt nej, att blockaden är kriminell och att den måste hävas så att det kubanska folket kan leva i fred, och ni kan se att de enda som har röstat emot är USA och Israel.”

Den 12 december publicerade utrikesdepartementet sin årliga rapport om kampen mot terrorism 2023 och behöll Kuba på den godtyckliga listan över länder som stöder detta gissel, en beteckning som har förstärkt den ensidiga belägringen av den antilliska nationen.

Dagen innan hade USAs utrikesminister, Antony Blinken, uteslutit varje förändring av politiken gentemot Kuba före den 20 januari 2025.

Blinken försäkrade: ”Jag förväntar mig inte någon förändring av vår politik gentemot Kuba från den här administrationens sida”.

Kuba fördes upp på listan första gången 1982, under Ronald Reagan (1981-1989), och Obama (2009-2017) upphävde åtgärden 2015 efter att ha medgett att den saknade grund.

I januari 2021, några dagar innan han lämnade Vita huset, satte Donald Trump dock upp Kuba på listan igen, något som Biden inte upphävde.

De kubanska myndigheterna har systematiskt fördömt det faktum att Kuba i åratal har varit offer för terrorism, som ofta har organiserats och planerats från USAs territorium, och att blockaden utgör det värsta brottet mot de mänskliga rättigheterna mot dess folk.

Deisy Francis Mexidor, Prensa Latina 241231 / cv

Solidaridad con Cuba en EEUU: 2024, otra historia de amor