Kubas Nationella Rapport till FNs Råd för mänskliga rättigheter

Tal av utrikesminister Bruno Rodríguez Parrilla vid presentationen av Kubas nationella rapport till den fjärde cykeln av den allmänna återkommande utvärderingen (UPR) i Rådet för mänskliga rättigheter (HRC).

Fru vice ordförande, excellenser, ärade delegater!

Jag kommer från Kuba med ett budskap om solidaritet och stöd till det palestinska folket. De urskillningslösa attackerna mot civilbefolkningen och FN-arbetare, bombningarna av sjukhus, ambulanser och skolor och den massiva förstörelsen av hem och viktig infrastruktur utgör en kollektiv bestraffning och allvarliga kränkningar av internationell humanitär rätt.

Vi står i solidaritet med alla offer och delar smärtan med de arabiska och judiska församlingarna på Kuba.

Detta är krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som måste stoppas nu. Det internationella samfundet måste tvinga fram ett omedelbart eldupphör, trots det veto som förlamar säkerhetsrådet och garanterar straffrihet för folkmord.

Fru vice ordförande!

Kuba deltar för fjärde gången i den allmänna återkommande utvärderingen (UPR) i Rådet för mänskliga rättigheter.

Den nationella rapport som vi lägger fram idag är resultatet av en bred och deltagande process i samråd med statliga institutioner och organisationer i vårt civilsamhälle.

Av de 226 rekommendationer som antogs i den föregående allmänna återkommande utvärderingen har 215, eller 95 procent, genomförts. Vi går vidare med genomförandet av de återstående 11.

Sedan den föregående utvärderingen 2018 har Kuba tagit betydande steg för att uppdatera sitt rättsliga och institutionella ramverk för förverkligandet av alla mänskliga rättigheter för alla kubaner.

Genom en folkomröstning antog det kubanska folket 2019 en ny Grundlag, som utvidgar katalogen av rättigheter och garantier för deras effektiva utövande. Valdeltagandet uppgick till 90 procent och stödet för konstitutionstexten till 86 procent.

Under de senaste fyra åren har 129 rättsnormer av högre rang godkänts, vilket saknar motstycke på Kuba under en så kort tidsperiod.

Bland dem skulle jag vilja lyfta fram Familjelagen, en av de viktigaste lagarna i landets sociala och rättsliga historia. Det är en modern, omfattande och avancerad lag.

Att bekämpa alla former av diskriminering har varit och kommer att fortsätta att vara en prioritet för den kubanska staten.

I november 2019 antogs det Nationella programmet mot rasism och rasdiskriminering, som ett uttryck för landets politiska vilja att utrota varje spår av detta fenomen.

Sedan 2021 har Kuba ett Nationellt program för främjande av kvinnor och en övergripande strategi för att förebygga och uppmärksamma könsrelaterat våld och våld i familjen.

Kvinnor innehar 56 procent av platserna i Folkmaktens Nationalförsamling, 84 procent av positionerna inom rättsväsendet och åtta av tio åklagare i landet är kvinnor.

År 2021 inrättades den Nationella kommissionen för genomförande av bestämmelserna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och i juni 2023 inrättades den Kubanska föreningen för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Bara en månad senare antog det nationella parlamentet den Övergripande policyn för omsorg om barn, ungdomar och unga vuxna på Kuba.

Betydande framsteg har gjorts i strafflagstiftningen, både processuellt och materiellt, och rättssäkerheten har stärkts.

Sedan 2018 har vi lämnat omfattande rapporter till fyra fördragsorgan, de om rasdiskriminering, personer med funktionsnedsättning, tortyr och barns rättigheter.

Olika samarbetsåtgärder har utvecklats med kontoret för FNs högkommissarie för mänskliga rättigheter och i juli hölls ett produktivt möte mellan republikens president, Miguel Díaz-Canel Bermúdez, och högkommissarien, H.E. Mr Volker Türk.

I maj 2023 gjorde den särskilde rapportören om effekterna av ensidiga tvångsåtgärder på utövandet av de mänskliga rättigheterna ett givande akademiskt besök på Kuba.

I juni i år fick vi också möjlighet att i vårt land ta emot vice ordföranden för Kommittén för barnets rättigheter.

Fru vice ordförande!

Den ekonomiska, kommersiella och finansiella blockad som USA har infört mot Kuba utgör en massiv, uppenbar och systematisk kränkning av kubanernas mänskliga rättigheter.

Sedan den förra översynen har blockaden skärpts avsevärt genom införandet av mer än 240 ytterligare ensidiga tvångsåtgärder och det bedrägliga införandet av Kuba på den falska lista över länder som stöder terrorism som upprättats av USAs utrikesdepartement.

Från april 2018 till februari 2023 har blockaden orsakat Kuba skador som försiktigt uppskattas till i storleksordningen 24,7 miljarder dollar.

I löpande priser överstiger de totala effekterna av mer än 60 års blockad 159 miljarder dollar.

Under covid-19-pandemin skärptes sanktionerna mot Kuba, till skillnad från övriga länder, medvetet till extrema nivåer. Kuba hindrades från att förvärva respiratorer från dotterbolag till USA-företag; reservdelar och insatsvaror för industriell produktion av effektiva kubanska vacciner; medicinskt syre från tredjeländer hindrades och kravet på en särskild licens från USA för detta konstaterades.

För bara 13 dagar sedan krävde FNs generalförsamling med överväldigande majoritet ett slut på denna politik, som orsakar direkt och indirekt skada, lidande, varubrist och oro för kubanska familjer och är den huvudsakliga orsaken till den knappa tillgången på läkemedel och livsmedel, även för den vanliga baslivsmedelskorgen, som är otillräcklig, men som alla får kraftigt subventionerad. Det är den viktigaste faktorn bakom de orimliga priserna, devalveringen av valutan och lönerna, de förlamande strömavbrotten och begränsningarna av grundläggande tjänster, med negativa effekter även på hälsa och utbildning.

Förutom det ekonomiska kriget har Kuba varit och fortsätter att vara offer för ihållande medie- och kommunikationskampanjer som syftar till att ge en helt falsk bild av de mänskliga rättigheterna, i syfte att undergräva nationens konstitutionella ordning.

Detta modus operandi genomfördes med särskild intensitet 2021, då man försökte framtvinga en destabiliserande situation genom att kombinera extrema åtgärder för ekonomisk kvävning med sofistikerade åtgärder för manipulation, desinformation och ickekonventionell eller kognitiv krigföring, som genererades från USAs territorium och tekniska plattformar.

Fru vice ordförande!

Trots Kubas framsteg sedan den förra utvärderingen är vi inte nöjda och strävar efter att bli bättre, främja ”full värdighet” och ”full rättvisa” och möta dagens utmaningar.

Kuba kommer att fortsätta att förbättra sin institutionella och rättsliga ram för att skydda de mänskliga rättigheterna och kommer att fortsätta att främja byggandet av ett samhälle som är alltmer fritt, demokratiskt, rättvist, stödjande, deltagande och socialistiskt.

Som nyligen omvalda medlemmar av detta Råd kommer vi att ge vårt största och orubbliga bidrag till internationell dialog och internationellt samarbete i dessa frågor.

Som suverän nation kommer vi att gå vidare i samarbetet med FNs mekanismer för mänskliga rättigheter, utifrån en respektfull och konstruktiv dialog.

Det internationella samfundet kommer alltid att kunna räkna med att Kuba försvarar fred och multilateralism och främjar förverkligandet av alla mänskliga rättigheter för alla.

Tack så mycket.

Kubas Utrikesministerium, Granma 231115 / cv