Val i Bolivia idag: i skuggan av valfusk och statskupp
Inom de närmaste timmarna ska det bolivianska folket bestämma landets framtid vid valurnorna. Röstningen äger rum i en omgivning av växande spänningar och osäkerhet. Tyvärr är möjligheten till valfusk från kuppregimen eller en kupp för att hindra socialistpartiet MAS från att komma till makten mycket stor.
Det finns alltför många sammanträffanden och likheter med det som hände 20 oktober 2019. Då avslöjade ”Behind the Back Door” i en detaljerad rapport information om kuppen som var på gång. Nu, under de senaste dagarna, har den brittiska tidningen The Morning Star varnat för planer från den bolivianska militären att sabotera valen. Denna information kompletterades av websidan Kaosenlared.net, utifrån dokument som läckt som nått redaktionen för Red de Comunicación Popular REDCOM. Precis som 2019 avslöjas en lista på namn och koordinerade handlingar som skulle kasta Bolivia i kaos, våld och instabilitet.
Det är känt att de paramilitära grupperna La Resistencia Juvenil Cochala, La Resistencia KM Cero y la Unión Juvenil Cruceñista, samlade av Comités Civicos planerar att med våld möta ”de våldsamma attackerna av anhängarna till MAS”. Allt tyder på att det som hände förra året kan upprepas. Då brände dessa paramilitära grupper ner myndighetsbyggnader, attackerade ursprungsbefolkning och erkände inte valresultatet. De hävdade istället att det var massivt valfusk från MAS. [Vilket visade sig vara lögn. Valet gick rätt till.]
Denna gång har våldet utannonserats från själva kuppregimen. Inrikesministern Arturo Murillo har medgett att han köpt vapen för att ”försvara demokratin till varje pris”. 2019 köptes vapen för 0,85 miljoner dollar, medan Murillo i år handlat för 15 miljoner dollar. Precis som förra året när paramilitären i Comités Civicos i Santa Cruz och la Paz tillkännagav att de inte erkände valresultatet, så har Arturo Murillo officiellt sagt att han inte tänker ”ge landet till MAS”.
Också medierna upprepar mycket från förra året. Dessa har sina lojaliteter med högern. Nu, som då, upprepar vissa opinionsinstitut historien om att en andra valomgång behövs, och får fram resultat som förminskar antalet som ämnar rösta på MAS. Här är företaget CIESMORI särskilt framträdande. Dess resultat visar alltid på att MAS får ca 10 procent mindre än vad andra undersökningar pekar på. De senaste dagarna har det avslöjats att CIESMORI, som är auktoriserad av Högsta Valmyndigheten att göra opinionsundersökningar, har fått kontrakt utan budgivning på en miljon dollar. Det förvånar därför inte att det returnerar denna förmån med att blåsa upp stödet för högerns kandidater.
Sammanslaget visar opinionsundersökningarna under 2020 att MAS leder. Högern, som misslyckats med olika strategier för att förbjuda MAS, vet att de kommer att förlora i valet och därför försöker de desperat förhindra en valseger för MAS. Även om det inte är möjligt att exakt avgöra deras planer, finns det alltför många tecken som får oss att tro att ett av sätten är att fusk kommer att äga rum för att framtvinga en andra valomgång. [Då de räknar med att alla politiska krafter förenas mot MAS].
Det är extremt misstänkt att ordförande för Högsta Valrådet Salvador Romero är personlig vän till Carlos Mesa [den som ligger 2: a i opinionsmätningarna]. Dessutom har Romero utsetts till posten personligen av den självutnämnda kuppresidenten Jeanine Añez. Och som om inte det räckte har Romero bevisligen band till USA:s UD och CIA:s förlängda arm USAID. Wikileaks avslöjade dessutom Romeros nära band till USA:s förre ambassadör Philip Goldberg, som utvisades från Bolivia 2008. Lika oroande er Romeros deltagande i kuppen mot Honduras president Manuel Zelaya 2009.
Risken för valfusk är än större om vi tar hänsyn till att systemet för preliminära resultat (DIREPRE), en ny metod för rösträkning som Högsta Valmyndigheten infört, beslutat att det inte ska innefatta foton på valakterna. Det gör det omöjligt för medborgarna och medierna att bekräfta resultaten från vallokalerna. Med det nya systemet ges kännedom om de totala röstresultaten och inte från var och en av lokalerna.
För att komplettera dessa tvivel fattas ytterligare två frågor.
För det första: Det blir polis och militär – samma styrkor som utgjorde en del i kuppen mot Evo Morales och som under 11 månader stött kuppregimen – som ska vakta och transportera rösterna.
För det andra: Det ökända OAS – vars felaktiga rapport om valet 2019 där det påstod att det var valfusk – kommer inte bara att vara tillbaka, utan kommer att vara det med samma team som vid kuppen.
Om inte de lyckas med valfusket är det mycket möjligt att högern istället tar till alternativet med en ny statskupp. Det är i sammanhanget värt att påpeka att det inte finns någon lag som undantar de ansvariga militärerna från våldsanvändning mot sitt folk. [Vilket gör det än mer angeläget för dem att bibehålla makten]. Å andra sidan, och i motsats till förra året, har många internationella organisationer uttryckt oro för en möjlig våldsvåg, med tanke på de otaliga rapporter från det internationella samfundet som kritiserar kuppregimen under Añez för brott mot de mänskliga rättigheterna och diktaturfasoner.
Vid detta tillfälle har de sociala rörelserna visat att de förnyat sin förmåga till mobilisering. Aktionerna under augusti månad, med 150 vägblockader [för att pressa regimen till att genomföra valet] har ingen tidigare motsvarighet i landet. Det visar rörelsernas beredskap att försvara processen.
Under dessa omständigheter måste vi fråga oss: Är polis och militär redo att massakrera sitt folk? Ska den bolivianska högern, med stöd och råd från USA, ta risken att etablera en blodig militärdiktatur i stil med tidigare årtionden i Latinamerika och bryta med de allmänt accepterade reglerna för demokratier?
En seger för MAS i första omgången skulle ge det bolivianska folket möjlighet att beträda vägen till återuppbyggnad av ekonomin under ledning av Luis Arce. Å andra sidan, om Carlos Mesa blir president, oavsett hur det går till blir landet ostyrbart. Det då de senaste opinionsundersökningarna så vinner MAS i sex av nio departement och får därmed mellan 18 och 20 senatorer av 36. Det blir en återgång till social och ekonomisk instabilitet med protester mot den nyliberala politik som då skulle tillämpas.
Det som bestäms i Bolivia inom några timmar kommer inte bara att påverka landets befolkning och återgången till den Revolución Democrática Cultural (Demokratiska och Kulturella Revolutionen), en seger för MAS skulle vara en viktig framgång och uppmuntran för alla folken i regionen, som vidmakthåller kampen för rättvisa och demokrati.
Cubadebate 201017
Las elecciones generales en Bolivia entre las sombras del fraude y el golpe
Gillar du det Svensk-Kubanska Föreningen gör?
Vill du bidra till kampen mot den omänskliga blockaden?
Swisha en 20:a eller valfri summa till
123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Ett ännu mer betydelsefullt stöd är medlemskap!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
