Om en (orwellsk) text av – konstnärer och intellektuella?
El Toque, ett av många CIA-finansierade organ för mediakriget mot Kuba, har publicerat en proklamation kallad ”Från kubanska konstnärer och intellektuella till kubanska medborgare och den internationella allmänna opinionen”.
Det som ett svar på ett uttalande från hundratals kubanska intelektuella till stöd för Kuba, och som inleds med ”Vi är del av de miljontals kubaner som formats av revolutionen och vi försvarar dess värderingar. Som den överväldigande majoriteten av vårt folk är vi fast beslutna att återuppbygga landet efter de fruktansvärda effekterna av orkanen. Vi lider av samma problem och obehag som alla medborgare på grund av strömavbrott och brister…”
El Toques proklamation, mot uttalandet, fick mig genast att tänka på de ”Två minuter av hat” som George Orwell beskrev i sin roman 1984. I det här fallet kastas naturligtvis inga föremål mot skärmen, men däremot adjektiv efter adjektiv. Jag får förmoda att de som undertecknat El Toques artikel inte varit med och redigerat dokumentet, det vore i så fall en stilistisk skamfläck.
Så kallade ”avskräckande adjektiv” är ord och uttryck som på grund av sin kraftfullhet och negativism inte tillåter svar eller logiskt resonemang – precis som när de kastar stenar på dig – och som följaktligen utesluter varje nyans och intelligent bearbetning. De är typiska i medias propaganda och desinformation, politiskt röstfiske så att säga, och det är därför mycket oroande att se de som kallar sig intellektuella ständigt använda sig av dem.
I proklamationen ser vi alltså hur följande kastas mot oss: ”intellektuellt medioker”, ”politiskt reaktionär”, ”socialt okänslig”, tillsammans med annat som: ”officiella akademiker”, ”dålig förvaltning”, ”elitistiskt språk”, ”människans önskan om frihet”, ”negativa konsekvenser av beslut”, ”förtryckta författare”, ”lögner”, ”missbruk”, och så vidare, och så vidare… och, för tusan, allt detta på knappt två minuter.
Har dokumentet inte heller lästs av de redaktörer som undertecknat? Hur är det möjligt att de börjar med en uppenbar tabbe och kräver att den kubanska grundlagen skall följas, för att sedan omedelbart förneka den? Har de inte läst § 5, där det tydligt står att Partiet ”är samhällets och Statens högsta politiska ledning”?
Men det är inte den enda motsägelsen i utgjutelsen: om man förnekar grundlagens giltighet – som godkänts av 86,8 procent av väljarna – kan man inte heller föra detta folks talan. Hallå, ni som anklagar oss för förtryck och totalitärt styre: kom ihåg den detaljen. På nyspråk skulle Orwell kalla detta för ”dubbeltänk”.
Och det råkade inte heller finnas några ekonomer bland redaktörerna? För i nuvarande priser uppgår de skador som ackumulerats under nästan sex decennier av USA:s ekonomiska, kommersiella och finansiella blockad mot Kuba till mer än 150 miljarder USD, vilket motsvarar cirka 5,5 miljarder USD per år. Med hänsyn till dollarns värdeminskning i förhållande till guldet på världsmarknaden har blockaden orsakat kvantifierbara skador på mer än en biljon 100 miljarder dollar. Det är inte kattskit det!
Enligt välgrundade studier skulle en årlig investering på 2,6 miljarder USD innebära en BNP-tillväxt på 5 procent under samma period. Men för manifestets undertecknare är dylika skador inte den grundläggande orsaken till våra ekonomiska problem, utan en viss misskötsel från regeringens sida. Jag påminner återigen om Orwells nyspråk: detta skulle vara ”svartvitt”, dvs. att hävda att svart är vitt när man säger det.
En av de förmodade orsakerna till våra ekonomiska svårigheter är byggandet av hotell. Dessa medier tråkar ut en: allt som genererar inkomster för landet ”skadar” det. Vi har således sett dem kritisera vårt medicinska samarbete i andra länder, tillverkningen av vacciner där vi borde ha anslutit oss till den katastrofala Covax-mekanismen, och nu, naturligtvis, hotellen.
Kom ihåg Storebrors slogans i Orwells dystopi: ”Krig är fred”, ”Frihet är slaveri”, ”Okunskap är styrka”. Nu vänder undertecknarna av dokumentet på steken och tycks säga till oss: ”investeringar är utgifter, inkomster är förluster”.
Det finns alltså de som fängslats för att de öppnat mun! Se hur parollen ”krig är fred” passar perfekt in i förtalets syfte. Vilken fredlig uttrycksform detta att vandalisera butiker, kasta sten på apotek och sjukhus, välta polisbilar, kasta molotovcocktails mot bensinstationer – väldigt idylliskt, rena poesin!
Men var inga historiker inblandade i skrivandet heller? Det föll dem inte in att dylika vandaler är en del av USA:s historiska försök att störta den kubanska revolutionen? Under mer än 60 år har vi haft tusentals terroristsabotage, invasioner, kärnvapenhot, bakteriologisk krigföring och nu ett tydligt försök till färgrevolution. När slutade historien hjälpa oss att förstå nutiden? Jösses! I denna historia görs inga skutt eller svängar: allt är väldigt linjärt och går mot samma mål.
Kort sagt rekommenderar jag dem att korrigera texten och ta hänsyn till dessa detaljer som inte hör hemma i intellektuellt skrivande. Den verkar uppenbarligen ha skrivits av någon assistent till [den högerextreme USA-senatorn] Marco Rubio. De talar för sjutton i kulturens och tänkandets namn! På nyspråk skulle detta kunna kallas ”dubbelintebra”. Eller kanske trippel…
Antonio Rodríguez Salvador, La Jiribilla, 221012
Sobre un texto (orweliano) de ¿artistas e intelectuales?
HÄV BLOCKADEN MOT KUBA!
Bli en del av solidaritetsrörelsen!
Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Eller skicka ett bidrag till Stödfonden
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Bidrag till insamlingen ”Mediciner till Kuba”
PG 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72
