Undantagstillstånd i Peru och det är Kuba som kritiseras

Peru, Kuba
Ill: Razones de Cuba

Undantagstillstånd i Peru och det är Kuba som kritiseras

I Peru har mer än 30 personer redan dött till följd av polisens och arméns förtryck efter den parlamentariska kupp som avsatte och fängslade president Pedro Castillo. Armén på gatorna, undantagstillstånd … Men du kommer inte att kunna läsa ordet ”förtryck” i någon av rubrikerna i den vanliga pressen.

”Demonstranterna” – skriver de – ”dog (…) i sammandrabbningar med polisen”. Ingen har mördat dem. Det är ”protesterna” som ”resulterar i” eller ”ackumulerar” döda. Men minns ni protesterna på Kuba 2021, efter USAs brutala ekonomiska kvävning? Den kubanska polisens ljumma och defensiva agerande förtjänade tydligen att kallas ”förtryck” i hela mediaetablissemanget.

Den spanska dagstidningen ”El Mundo” var en av de tydligaste i sin hyllning av blodbadet i Peru: ”Rättsstaten underkuvar självkuppen på två timmar”, ”den peruanska diktatorn Pedro Castillos odyssé”, som ”ingen uppmärksammade i sitt vansinne”. Andra spanska medier oroade sig mindre för de döda och mer för ödet för de ”turister som är fast i Machu Picchu”.

Läs också: Latinamerikanska ledare uppmanar Perus politiker till ”förnuft”

Men låt oss fortsätta att tala om statsbrott som är osynliga för den västerländska pressen. 212 palestinier har dödats av den israeliska armén i år. Den 5 december sköts en ung man i flyktinglägret Dheisha. Den 29 november sköts en man i Hebron ihjäl i en begravningsprocession. Och två dagar innan avrättade en israelisk soldat en ung palestinier på en gata i Hawara. Kan ni föreställa er om dessa bilder hade varit från Kuba, Venezuela, Ryssland, Kina eller Iran? De skulle ha varit förstasidestoff i alla internationella medier.

Och i Jemen? En färsk Unicef-rapport bekräftar att mer än 11 000 barn har dödats eller skadats till följd av det USA-stödda kriget som leds av Saudiarabien. Men, precis som i fallet Israel, inga sanktioner, inga fördömanden och inga rubriker.

För tolv år sedan läckte Wikileaks 250 000 dokument som visade USAs militära krigsbrott i Afghanistan och Irak. I dag sitter bara en person i fängelse: journalisten som publicerade dem, Julian Assange. Samma regering som anklagar Kuba för att kränka pressfriheten vill döma honom till 175 års fängelse.

USAs justitiedepartement har för övrigt begärt att Kuba inte ska få ansluta sig till internetkabeln Arcos-1 av hänsyn till den nationella säkerheten. Enligt den allmänna opinionen är det dock den kubanska regeringen som begränsar och försenar utvecklingen av internet på ön. Vi kommer inte att få läsa ett ord om förbudet för Kuba att få tillgång till de undervattenskablar som omger Karibien och som ägs av USA-företag. De berättar inte heller att USA blockerar Kuba från dussintals webbplatser och program, som Spotify eller Zoom.

Idrotten är inget undantag från denna dubbelmoral. Såg du någon västerländsk journalist vid VM i Qatar nyligen fråga tränarna för Europas eller USAs lag om den politiska situationen i deras länder, eller om situationen i de länder dit de har skickat trupper? Det är vad Carlos Queiroz, Irans tränare, svarade när han fick en oväntad fråga om protesterna i landet.

Men låt oss tala om andra protester, de som utlysts mot nedstängningsåtgärder på grund av covid-19. Om de förekommer i Europa är de i västerländsk press ett verk av antivaxxare, av en ”minoritet” i samhällets utkant. Men om de förekommer i Kina är det en annan femma: då är det ”de tomma sidornas revolution”, ”mot diktaturen” och för ”demokrati”. I november hävdade spanska medier att antalet infektioner i Kina hade skjutit i höjden. Och i verkligheten? På en vecka hade det inträffat 20 000 fall, vilket är lika mycket som i Spanien, som har en trettio gånger mindre befolkning.

”Venezuela påskyndar oljetransporterna till Spanien med tanke på tövädret mellan Biden och Maduro”. Låt oss korrigera rubriken lite, som skulle kunna lyda: ”Efter år av total blockad av landets ekonomi och flera mordförsök på presidenten tillåter USA sina europeiska satelliter att köpa olja från Venezuela.” Och det gör de eftersom de inte har något annat val, med tanke på avsaknaden av rysk olja.

Sedan 2015 har Venezuela på grund av denna blockad förlorat 232 miljarder dollar i oljeintäkter. Dessutom har 30 miljarder euro i offentliga medel på order av USA hållits inne i internationella banker. Tack vare en överenskommelse mellan regeringen och oppositionen kommer nu 3 miljarder av dessa pengar att gå till utbildning och läkemedel. Vi föreslår följande rubrik: ”Den venezuelanska oppositionen och USAs regering återlämnar en tiondel av sin stöld till det venezuelanska folket”. En stöld vars nödvändiga medbrottsling i åratal har varit den oseriösa västerländska pressen.

José Manzaneda, La pupila insomne 221228  /cv

Cuba en el espejo mediático… de Perú. (+ video). Por José Manzaneda