Upploppen efter valet i Venezuela
Efter presidentvalet 28 juni kastades Venezuela in i en våldsvåg som ledde till 25 döda och 192 skadade. Åklagarmyndigheten pekar ut grupper med kopplingar till extremhögern som ansvariga för morden.
”Comanditos”, som av Venezuelas riksåklagare Tarek William Saab beskrivs som ”kriminella grupper som instrumentaliseras” av de extrema venezuelanska oppositionsstyrkorna under ledning av María Corina Machado, var huvudansvariga för de upplopp och mord som inträffade dagarna efter presidentvalet den 28 juli. Enligt Saab skapades dessa hemliga grupper i syfte att utföra våldshandlingar och destabilisera landet. Deras existens har fördömts av regeringen och deras verkliga natur och omfattning är fortfarande under utredning.
Dessa gruppers agerande samordnades enligt åklagarmyndigheten med Platform for Democratic Unity (PUD), som förnekade de officiella resultaten. Påståendena om valfusk, som högern gick ut med, fick gatorna att explodera och utlöste en rad protester som snabbt övergick i våldsamheter. Situationen katalyserades, enligt åklagaren, av ”comanditos”.
Våldet nådde också 60 internationella observatörer som befann sig i ett tält som tillhörde det nationella valrådet (CNE). Tältet besköts från gatan. Agenter från Bolivarianska nationalgardet (GNB) tillfångatog 20 personer i närheten av valmyndigheten. En attack mot presidentpalatset Miraflores, avvärjdes också.
Timmarna efter högerledaren Machados uttalande gick grupper av demonstranter ut på gatorna i Caracas och andra städer runt om i landet. Situationen eskalerade snabbt när det från kl. 17.00 den 29 juli började dyka upp grupper av maskerade demonstranter på gatorna. Dessa grupper började med vandalism, brände Maduro-affischer, välte soptunnor och blockerade gatorna med stockar och däck. När natten föll på översvämmades sociala medier av videor som visade det eskalerande våldet. Gärningsmännen berättade själva om sina handlingar och hotade med att ”ta dem”, vilket syftade på regeringsanhängare och regeringen.
Våldet lämnade ett tragiskt eftermäle: 25 personer dog och hundratals skadades. Morden var brutala och offren sköts i huvudet, knivhöggs eller avrättades kallblodigt.
Natten till den 29 juli lämnade Anthony Enrique García Cañizales, 20 år, sitt hem i San Antonio, El Valle, Caracas, med avsikt att gå till barnsjukhuset Materno Infantil. Mitt under barrikaderna och kaoset i staden blev han skjuten i ryggen, vilket ledde till hans död på sjukhuset Periférico de Coche. Anthony var student i administration och motorcykeltaxichaufför.
Ett annat tragiskt fall är Olinger Johan Montaño López, 24 år, som dödades i stadsdelen El Tamarindo, också det i El Valle. Olinger, liksom Anthony, sköts i ryggen när han försökte röra sig i den förvirring och rädsla som rådde på gatorna.
Samma kväll sköts Edgar Alexander Aristigueta Orta (42) och Jeison Gabriel España Guillen (18). Den förre i bakhuvudet, den senare i bröstet.
Och tidigt på tisdagen den 30 juli fördes cirka sju kroppar till bårhuset i Bello Monte från områden som vandaliserats av män med huvor.
Dessa mord kan vara en del av en bredare strategi för att så panik i det venezuelanska samhället. Medan myndigheterna fortsätter att utreda dessa brott växer sorgen och upprördheten bland offrens familjer, som ropar på rättvisa.
De som försökte begränsa situationen och skydda medborgarna drabbades också.
Förste sergeant i Bolivarianska nationalgardet (GNB), José Antonio Torrents Blanca, 26, dog natten till den 29 juli när han försökte kontrollera våldsamma grupper som attackerade fallskärmsjägarbrigaden i Maracay i delstaten Aragua. Enligt myndigheterna sköts Torrents i nacken, vilket dödade honom omedelbart. Riksåklagare Tarek William Saab rapporterade att gärningsmannen identifierades genom en video och kunde gripas kort därefter.
En annan medlem av GNB, sergeant Jormen Martínez, miste också livet. Martínez blev överkörd den 30 juli i Porlamar i delstaten Nueva Esparta när han var ute på patrull. Enligt riksåklagaren var gärningsmannen, Carlos Alexander Carreño, alkoholpåverkad när han begick dådet, som var överlagt och motiverat av intolerans och hat.
I samband med attentatsförsöket mot fallskärmsbrigaden i Maracay dödades dessutom fyra andra personer, däribland civil personal, i sammandrabbningarna. Jesús Ramón Medina Perdomo, offentliganställd inom hälsosektorn, var ett av dödsoffren. Medina sköts i nacken när han befann sig på den militära anläggningen och avled omedelbart.
Samtidigt, och i linje med oppositionens berättelse, tystade de internationella medierna ner protesternas våld och fördömde insatserna för att återställa ordningen som statligt förtryck.
Telesur 240815 (ZT)
