”Black Agenda Report” i Kalifornien, träffar den kubanska journalisten Liz Oliva Fernandez.
USA accepterar inte att förtryckta människor organiserar sig
USA har straffat Kubas folk sedan 1962.
Den 2 november 2023 röstade FN:s generalförsamling med överväldigande majoritet för en resolution som uppmanade USA att häva det handelsembargo mot Kuba som president John Kennedy införde 1962. USA och Israel var de enda två länderna som röstade nej, medan Ukraina avstod från att rösta. Ukraina visar att totalt beroende skapar total följsamhet.
USA:s finansdepartement OFAC registrerar och verkställer blockaden. Sanktionerna är så många att de utgör en allomfattande blockad och belägring.
”När man talar om sanktioner”, säger den kubanska journalisten Liz Oliva Fernández, ”tänker man ’OK, kanske USA har en, två eller tre sanktioner mot Kuba’, men jag talar om en blockad – ett helt system av sanktioner. Det finns så många sanktioner mot Kuba att det är unikt. Det är det enda land som har lidit under så många sanktioner under så lång tid. Målet är att störta regeringen, att kväva folket så att de störtar sin egen regering.”
Sanktionerna, sade hon, isolerar också Kuba från resten av världen, eftersom USA:s handels-, bank-, och affärsförbindelser är så långtgående att affärer med andra delar av världen också innebär affärer med USA. I sin dokumentärserie, ”Kriget mot Kuba”, ger hon exempel. Ernesto, en bonde behöver två benproteser. Ernesto har proteser men kan inte få den flexibla typ han behöver eftersom de tillverkas av ett tyskt företag som använder ett USA-tillverkat material i mer än 10% av deras innehåll. ”De 10 % av råmaterialet som de använder för dessa benproteser är tillverkade i USA, eller av ett US- amerikanskt företag. Så det betyder att det är olagligt för Kuba att köpa de benproteser som Ernesto behöver.”
”Jag skulle kunna gå mer. Jag skulle till och med kunna arbeta mycket mer”, säger Ernesto. ”Men vi har inte tillgång till proteserna på grund av blockaden.”
”Och så är det med allt”, säger Fernández. ”Tänk dig att du vill köpa traktorer. Kanske de tillverkas i Mexiko, men de har delar som tillverkas i USA, eller så äger ett amerikanskt företag en del av det företag som tillverkar traktorerna, så det är ett brott mot US-amerikansk lag att sälja traktorn till Kuba.”
”USA är ett imperium. Så de har företag runt om i världen. De äger aktier runt om i världen i olika företag. Så vi kan inte ens köpa det vi mest behöver. Enligt amerikansk lag är det olagligt för företag att göra affärer med Kuba. Om du gör affärer med Kuba, kan du förlora dina affärer med USA. Du måste välja mellan att göra affärer med USA eller göra affärer med Kuba, och naturligtvis, om de tvingas att göra det valet, kommer de flesta företag att välja att göra affärer med USA.”
Trump lade till Kuba på listan över stater som sponsrar terrorism, vilket gjorde utländska företag ännu mer rädda för att göra affärer där.
Fernández har turnerat i USA med ”Uphill on the Hill”, en film där hon berättar historien om sin strävan att fråga ledamöterna i den amerikanska kongressen varför de och Biden-administrationen är så fast beslutna att upprätthålla de brutala sanktionerna. I synnerhet försöker hon tala med de kubansk amerikanska ledamöter som mest aggressivt har insisterat på att sanktionerna ska upprätthållas. Det är inte förvånande att de alla avfärdar henne, och hon kryssar ironiskt av dem från sin lista en efter en efter en. Till slut lyckas hon dock komma med i en delegation som träffar Massachusetts kongressledamot Jim McGovern, en mångårig motståndare till sanktionerna mot Kuba. Pierre LaBossiere från Haiti Action Committee har en kamera där han frågar varför USA straffar Kuba och ger så mycket stöd till Haiti, ett land där den korrupta regeringen dödar sitt eget folk.
Efter att de kubansk-amerikanska lagstiftarna vägrat träffa henne, träffar Fernández Medea Benjamin och andra medlemmar i Code Pink. Fernández säger sedan att hon har insett att Washington DC är en svart stad. Som afrokuban går hon ut på gatorna för att prata med människor som ser ut som henne. En efter en säger de att det inte finns någon anledning till sanktionerna mot Kuba och att de motsätter sig dem. I ett småkomiskt ögonblick säger en av dem att han skulle vilja se sanktionerna upphävda eftersom han är cigarrökare.
Under sin andra mandatperiod, när han inte längre behövde oroa sig för de Miami-kubanska rösterna i Florida, lättade president Obama på handelsrestriktionerna och sa att det inte tjänade USA:s intressen att få den kubanska staten att kollapsa. Han reste till och med till Kuba för att tillkännage sin politik. Detta, sade Fernández, medförde en plötslig, kortlivad explosion av optimism, handel och välstånd till Kuba, vilket hon beskriver i avsnitt ett av ”Kriget mot Kuba.”
Trump vände Obamas politik, trots att han själv faktiskt hade ansökt om licenser för att göra affärer på Kuba innan han blev president. Efter att ha blivit president skärpte han blockaden och införde nya sanktioner för att blidka de reaktionära Miami-kubanerna.
”Alla de eftergifter som Barack Obama har beviljat Castro-regimen gjordes genom exekutiv order, vilket innebär att nästa president kan upphäva dem”, sade han vid ett kampanjmöte i Miami. ”Och det kommer jag att göra.” Och det gjorde han.
Biden har inte har återgått till Obamas politik, troligen för att han har orealistiska förhoppningar om att vinna Florida 2024.
Under frågestunden vid hennes framträdande på Oaklands La Pena Cultural Center frågade någon henne hur den kubanska ekonomin fungerar, varpå hon tårögd svarade: ”Det gör den inte, på grund av blockaden.”
Ann Garrison, redaktör för Black Agenda Report baserad i San Francisco Bay Area, Black Agenda Report 231120 (ZT)
HÄV BLOCKADEN MOT KUBA!
Bli en del av solidaritetsrörelsen!
Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Eller skicka ett bidrag till Stödfonden
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Bidrag till insamlingen ”Mediciner till Kuba”
PG 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72
