Forskare ser Kuba som ett föredöme för att möta hälsokriser

Foto: Ministerio de Salud Pública de Cuba

Internationell forskargrupp berömmer Kubas covid-19-vaccin

I en rapport som publicerades förra veckan uppmanar en internationell grupp forskare från USA, Karibien och Afrika att undanröja hinder för akademiskt och forskningssamarbete med Kubas biotekniksektor, rapporterar Yahoo News.

Rapporten, Covid-19 Vaccine Enterprise: Report from a High-Level Fact-Finding Delegation to Cuba är resultatet av en delegations resa till Havanna i juni 2022 – organiserad av Medical Education Cooperation With Cuba (MEDICC), en USA-baserad NGO som främjar hälsorelaterad dialog och samarbete med Kuba – där elva forskare reste till Kuba för att lära sig mer om öns utveckling av covid-19-vaccin och vaccineringskampanj.

I rapporten berömmer man Kuba för dess förmåga att snabbt utveckla och genomföra en framgångsrik omfattande vaccinationsinsats mot covid-19-pandemin och konstaterar att Kuba bör ”tjäna som en modell för att möta globala folkhälsokriser i miljöer med ringa resurser och i utvecklingsländerna”. Bland rapportens slutsatser noterade forskarna sina kubanska motparters unika positionering och vilja att främja vaccinjämlikhet i hela världen genom samarbete med andra länders hälsovårdssystem. Dessutom har Kubas egenproducerade covid-19-vacciner lyfts fram som en unik möjlighet att främja vaccinjämlikhet i världen eftersom de produceras till låg kostnad med begränsad infrastruktur, vilket gör dem lättare att tillverka i stor skala. De kräver inte heller djupfrysning, vilket gör dem lättare att distribuera. Dessutom har Kubas biotekniska kapacitet och folkhälsostrategier visat sig vara mycket framgångsrika när det gäller att snabbt uppnå höga vaccinationssiffror vid nödsituationer inom folkhälsan, särskilt i miljöer med ringa resurser.

Delegationsmedlemmarna rekommenderade sina kubanska kollegor att söka peer-review [kollegial granskning] av resultaten av sina kliniska prövningar (Kubas inhemskt producerade vacciner har ännu inte genomgått internationell vetenskaplig peer-review), att Kuba ska delta i möten om global hälsosäkerhet, inklusive Coalition for Epidemic Preparedness Innovations, och att Världsbanken ska överväga att finansiera öns utveckling av vaccin genom sin fond för pandemisk beredskap.

Delegationen bestod av experter inom folkhälsosystem, infektionssjukdomar, bioteknik och vaccinutveckling. I ett pressmeddelande om rapporten reflekterade Michael Osterholm, en av delegationens ledare och chef för Center for Infectious Disease Research and Policy vid University of Minnesota, över Kubas unika position att ”vara en viktig aktör för att öka den globala tillgången till livräddande framsteg”, innan han uppmanade till att undanröja alla hinder för samarbete och förklarade att ”även om politiken är komplicerad måste vi ta itu med det som hindrar Kubas imponerande vetenskapsmän och folkhälsoexperter från att göra just det”.

Dr Osterholm ledde delegationen tillsammans med Cristina Rabadán-Diehl, tidigare chef för Office of the Americas vid USAs hälsoministerium (HHS) och numera biträdande chef för Kliniska prövningar vid forskningsföretaget Westat. Dr Rabadán-Diehl upprepade sin kollegas uppmaning att undanröja hinder för samarbete med sina kubanska motsvarigheter och hävdade att externa ekonomiska hinder, såsom USAs sanktioner, är ”en betydande begränsning” som ”bör undanröjas för hälsan hos människor i låg- och medelinkomstländer i Nord- och Sydamerika och annorstädes”.

Kuba har utvecklat fem covid-19-vacciner: Soberana 01, Soberana 02, Soberana Plus, Abdala och Mambisa. Av Kubas inhemskt producerade vacciner har tre av dem, Soberana 02, Soberana Plus och Abdala, genomgått kliniska prövningar i både vuxna och barnpopulationer och fått tillstånd från Kubas centrum för statlig kontroll av läkemedel, utrustning och medicintekniska produkter (CECMED) för användning i landet. Sedan Kubas regering inledde en omfattande vaccinationskampanj med de tre CECMED-godkända vaccinerna i maj 2021 har cirka 90 procent av den totala befolkningen i åldrarna två år och äldre fullvaccinerats. Över 78 procent av befolkningen har också fått en boosterdos. Inget av Kubas vacciner har dock erkänts av Världshälsoorganisationen (WHO) eller genomgått en internationell vetenskaplig expertgranskning, men Kuba och WHO har träffats två gånger för att påbörja processen för listning av nödanvändning. Utöver den inhemska användningen har Kuba också donerat eller sålt sina producerade vacciner till Mexiko, Vietnam, Nicaragua, Venezuela, Vitryssland och Iran.

The Center for Democracy in the Americas 221109

Científicos piden ”reducir las barreras” al sector biotecnológico cubano

Pressmeddelandet om delegationens rapport