Världshistoriens längsta blockad – ett brott mot folkrätten och en kränkning av alla kubaner!
En liten introduktion
Kubas, och den internationella solidaritetsrörelsens, viktigaste krav är ett slut på USA:s blockad. Kampen mot blockaden är Svensk-Kubanskas absolut viktigaste kampanj. Som andra kampanjer kan målet verka ouppnåeligt. Men ingen trodde att Vietnam skulle besegra USA och att apartheid i Sydafrika skulle störtas. Inte många trodde att USA skulle tvingas släppa de fem kubanska politiska fångarna. Men så blev det. I samtliga dessa fall understöddes kampen av en stark folklig opinion. Också den grymma blockaden kommer att få ett slut. Vi drar vårt strå till stacken.
Trots att de diplomatiska relationerna återupprättats fortsätter USA att utsätta Kubas befolkning för fientliga handlingar. Den som orsakar mest skada är blockaden, som började tillämpas 1962, efter USA:s misslyckade invasion av Kuba. Sedan dess har de ursprungliga blockadlagarna utvidgats och förstärkts flera gånger. Idag är den finansiella blockaden hårdare än någonsin.
USA:s blockad har pågått mer än ett halvt århundrade
Världshistoriens längsta och hårdaste blockad innebär enorma ekonomiska förluster och lidande för kubanerna. Blockaden, som är en kollektiv bestraffning av en hel befolkning, är enligt internationell rätt att betrakta som en krigshandling. De flesta länder skulle ha dukat under för länge sedan, men kubanerna härdar ut.
Vad består blockaden av?
USA:s blockad mot Kuba är en serie lagar med syfte att kväva Kubas ekonomi och få kubanerna att ge upp. USA:s förhoppning är att blockaden ska framkalla ”svält och desperation” (som det står i USA:s ursprungliga motivering). Detta ska i sin tur få befolkningen att revoltera mot landets regering, är det tänkt.
Vad säger det internationella samfundet?
Det internationella samfundet vänder sig i allt ökande grad mot blockaden och kräver dess upphörande. Sedan 1992 röstar FN:s Generalförsamling varje år mot blockaden. 2017 röstade 191 länder för Kubas resolution och mot blockaden. Den stöddes av endast två länder: USA och Israel. USA:s blockadlagar är extraterritoriella och världssamfundets enhälliga fördömande av blockaden beror just på att de gör intrång på deras egna intressen.
Trots fördömandena i FN gör EU och EU-ländernas regeringar ingenting för att skydda sina företag, banker och medborgare från USA:s blockadlagar. Inte heller arbetar dessa regeringar för att deras medborgare ska få tillgång till kubanska medicinska framgångar. Exempelvis är Kuba världsledande på bromsmediciner mot cancer. Likaså har Kuba utvecklat effektiva mediciner som gör t.ex. amputationer av diabetesfot i många fall obehövligt.
Hur verkar blockaden och vad är dess konsekvenser?
Kostnaden för blockaden är svåra att beräkna. En försiktig uppskattning anger den sammanlagda kostnaden för Kuba till ofattbara 122 miljarder dollar! Den årliga kostnaden är ca 4 miljarder dollar. Blockaden är det största hindret för Kubas utveckling. Den påverkar alla sektorer negativt: hälsovård, utbildning, idrott, handel, transporter, livsmedelsförsörjning, kultur osv. USA borde inte bara upphöra med blockaden, utan också kompensera Kuba för förlusterna.
- Blockaden förbjuder fartyg som varit i kubansk hamn att angöra hamnar i USA under sex månader.
- Produkter som innehåller något från Kuba får inte säljas i USA. (Exempelvis så har Kuba nickel. Nickel ingår i bilplåt. Men bilar som innehåller kubanskt nickel får inte säljas till USA. Belgisk choklad som innehåller kubanskt socker får inte säljas till USA. O.s.v.).
- Produkter som innehåller komponenter tillverkade i USA, eller där det finns USA-patent, får inte säljas till Kuba. I dagens globaliserade värld betyder det mängder av produkter, mediciner, utrustningar osv. När ett USA-företag köper upp, eller bara går in i, ett annat företag så kan det inte längre handla med Kuba. Det betyder att reservdelar, service, underhållsartiklar etc. inte kan levereras, även om Kuba redan har aktuell utrustning. Den blir då ofta obrukbar.
- Den internationella handelsvalutan är dollar. USA betraktar alla dollar i världen som sin egendom. Om Kuba handlar i dollar försöker USA bötfälla institutet som förmedlat affärer. USA har bötfällt banker i alla världsdelar med miljardbelopp för brott mot USA:s lagar. USA har tvingat mängder med storbanker att ingå avtal som ger USA full insyn i bankernas transaktioner. Också banker som inte har avtal med USA är rädda för konsekvenser och avstår från affärer med Kuba. Men också transaktioner i euro och andra valutor har straffats av USA.
Medan det finansiella strypgreppet är det som slår hårdast mot Kubas ekonomi, så omfattas också småsaker: som att Svensk-Kubanska Föreningens Stockholmsavdelning nekats av Swedbank att öppna ett konto för sin verksamhet. (November 2017)
Att en svensk researrangör i flera fall sett sina kunders pengar beslagtagna av PayPal och banker. (December 2017)
Att en penningförsändelse från Sverige till Schweiz i euro från Nordea till schweiziska Credit Suisse returnerades, efter att bankerna tagit en rejäl avgift (20 000) för ”valutatransaktioner”. Pengarna var avsedda för MediCuba Europe, med säte i Schweiz, som arbetar med medicinskt samarbete med Kuba. (2016)
Också efter den förödande orkanen ”Irma” hösten 2017 ställer bankerna till svårigheter. Hundratals personer har givit bidrag efter förmåga för att hjälpa till med den svåra återuppbyggnaden. Extra svår då Kuba, på grund av blockaden, har svårt att importera byggnadsmaterial och inte kan ta lån. Banken spottar alla oss i ansiktet och bromsar utbetalningarna med kryptiska motiveringar, som de inte vill sätta på pränt.
Kubanska medborgare har nekats att köpa böcker på Amazon. Biluthyrare har nekat kubansk ambassadpersonal att hyra bilar. Kubanska delegationer har nekats boende på internationella hotellkedjor. Kreditkort har nekats kubaner på grund av deras nationalitet, osv…
Några exempel på blockadens effekter
- 5 minuters blockad motsvarar materialkostnaden till en bostad med fyra rum
- 12 timmars blockad motsvarar kostnaden för det årliga behovet av insulin som behövs till Kubas alla 64 000 diabetiker
- 1 dags blockad motsvarar kostnaden för 139 nya stadsbussar
- 2 dagars blockad motsvarar kostnaden för allt skrivmaterial, anteckningsböcker och annat utbildningsmaterial som krävs till en årskurs
- Man räknar med att blockaden gör Kubas import dubbelt så dyr som den annars skulle vara, och att Kuba bara får hälften för sina exportvaror än vad det normalt skulle få
Vad säger USA och dess eftersägare?
- USA hävdar att blockaden enbart berör USA och Kuba. Att det inte är sant har vi visat ovan. Exemplen kan mångfaldigas. Ibland påstår liberaler och andra reaktionärer att blockaden gynnar Kuba för att regeringen kan skylla alla problem på den. Vårt enkla svar på det är självklart: häv då blockaden nu! För inte vill ni väl hjälpa Castro?
Varför agerar USA på detta vis?
Efter diktaturens krossande och revolutionens seger 1959 kunde USA inte acceptera en självständig, oberoende och socialistisk stat bara 150 km från Florida. Kuba står fritt från USA:s dominans. Kuba är ett exempel och ett föredöme för övriga Latinamerika. USA har med våld slagit ner mängder med försök av andra folk att följa Kubas exempel och man vill med alla medel radera det kubanska exemplet.
ZT december 2017
Omröstningar i FNs Generalförsamling 1992 – 2017
Motion: att USA måste häva blockaden mot Kuba
År | För | Emot | Avstår | Frånv. | Länder som röstade emot |
1992 | 59 | 3 | 71 | 46 | USA, Israel, Rumänien |
1993 | 88 | 4 | 57 | 35 | USA, Israel, Albanien, Paraguay |
1994 | 101 | 2 | 48 | 33 | USA, Israel |
1995 | 117 | 3 | 38 | 27 | USA, Israel, Uzbekistan |
1996 | 137 | 3 | 25 | 20 | USA, Israel, Uzbekistan |
1997 | 143 | 3 | 17 | 22 | USA, Israel, Uzbekistan |
1998 | 157 | 2 | 12 | 14 | USA, Israel |
1999 | 155 | 2 | 8 | 23 | USA, Israel |
2000 | 167 | 3 | 4 | 15 | USA, Israel, Marshallöarna |
2001 | 167 | 3 | 3 | 16 | USA, Israel, Marshallöarna |
2002 | 173 | 3 | 4 | 11 | USA, Israel, Marshallöarna |
2003 | 179 | 3 | 2 | 7 | USA, Israel, Marshallöarna |
2004 | 179 | 4 | 1 | 7 | USA, Israel, Marshallöarna, Palau |
2005 | 182 | 4 | 1 | 4 | USA, Israel, Marshallöarna, Palau |
2006 | 186 | 4 | 1 | – | USA, Israel, Marshallöarna, Palau |
2007 | 184 | 4 | 1 | – | USA, Israel, Marshallöarna, Palau |
2008 | 185 | 3 | 2 | – | USA, Israel, Palau |
2009 | 187 | 3 | 2 | – | USA, Israel, Palau |
2010 | 187 | 2 | 3 | – | USA, Israel |
2011 | 186 | 2 | 3 | 2 | USA, Israel |
2012 | 188 | 3 | 2 | – | USA, Israel, Palau |
2013 | 188 | 2 | 3 | – | USA, Israel |
2014 | 188 | 2 | 3 | – | USA, Israel |
2015 | 191 | 2 | 0 | – | USA, Israel |
2016 | 191 | 0 | 2 | – | |
2017 | 191 | 2 | 0 | – | USA, Israel |