USAs kommando i Sydamerika
Chefen för USA:s sydkommando Laura Richardson har upprepade gånger framhållit hur viktigt Latinamerikas resurser är för USA. Nu är hon på plats igen, hos såte vännen Argentinas Javier Milei. USA:s aktiviteter i Latinamerika har intensifierats under senare år. Sydkommandot och Richardsons aktiviteter är ett tecken på det. USA genomför också militärövningar med militär i ett stort antal Sydamerikanska länder.
Generalen Laura Richardson återvände till argentinsk mark sex månader efter sitt uppmärksammade besök i Eldslandet. Som hon redan hade gjort i april från flottbasen i Ushuaia, höjde generalen sin röst för att klargöra det nordliga landets intressen och oro för regionens riktning och, naturligtvis, för Argentina.
Denna gång var det från Mendoza, där hon deltog i den XVI:e konferensen för försvarsministrarna i Nord- och Sydamerika. Därefter talade hon till pressen, närmare bestämt till det radioprogram som leddes av Cristina Pérez, minister Luis Petris hustru.
”I dag är demokratin under attack”, sa Richardson, och även om hon inte specificerade vilka de påstådda angriparna var, försäkrade hon att ’ett försök att ändra världsordningen’ var på gång, vilket tyder på att hon riktade sina kanoner mot Kina.
Hon ifrågasatte Kinas byggande av rymdbasen i Neuquén, Patagonien, och kritiserade det faktum att det är ”den enda utanför landets gränser”. ”Vad gör de där, siktar de på globala satelliter från USA, från Argentina? ”Är de här för att investera eller för att göra något annat? I andra delar av världen investerar de inte utan letar efter annan strategisk information”, insisterade hon. Generalen hade redan under sitt förra besök i landet klargjort sina misstankar.
I det här sammanhanget gav hon dock sitt stöd till Mileis kommande resa för att försöka förbättra relationerna med Xi Jinping. ”Det skapar inga problem (resan till Kina) eftersom det är ett suveränt beslut, eftersom vi delar demokratiska värderingar, det är ett beslut av järn”. ”Av jJärn”, sa hon också, är ’USA:s relation med Argentina’. Tillsammans med Petri firade Richardson 200 år av relationer mellan de två länderna.
Kommunisterna
”Utmaningen är mycket allvarlig”, varnade Richardson. I dag är demokratin under attack, det är inte bara konflikter, utan det finns ett försök att förändra världsordningen”. Inför ett sådant scenario som det hon beskrev, tillade hon, ”måste våra länder stå enade”. Den uppenbara hänvisningen var till den totala anpassning som Javier Milei redan har visat mer än en gång med USA och som generalen hoppas kunna fördjupa ytterligare.
I samma anda tillade hon: ”Om kommunistiska regeringar inte respekterar sina egna medborgares rättigheter, hur kan vi då förvänta oss att de ska respektera andras rättigheter. De agerar bakom ledarskap, och det är därför länder som lever i demokrati måste enas för att möta dessa utmaningar”, betonade hon.
För egen del undvek hon att gå in i detalj på de band hon knutit med de argentinska ledare hon träffat, såsom libertarianen Javier Milei och den tidigare presidenten Cristina Kirchner, men betonade ”vikten av ledarna i det demokratiska Argentina”. Hon nämnde också behovet av att stärka ekonomin och den nationella säkerheten.
I en annan del av intervjun efterlyste hon en analys av Rysslands ”invasion” av Ukraina och Venezuelas verklighet som ett exempel på de risker och utmaningar som kontinenten står inför.
”Vi måste vara ett team för demokrati bland demokratiska länder över gränserna”, sade hon och påpekade att ’kriminella sammanslutningar arbetar på ett samordnat sätt’.
Hon betonade också att regionen förser världen med energi, men fördömde det faktum att de vinster som regionen får inte motsvaras av de intressen som ligger bakom. ”Det här området borde vara mer välmående än vad det är”, sade hon.
Ukraina och Israel
”Den västra hemisfären är inte undantagen från de två pågående krigen som hotar den internationella stabiliteten. Ukraina kämpar för sin territoriella integritet och Israel för sin rätt att existera, och båda för sin överlevnad.”
Cubadebate 241015 (ZT)
För att kunna upprätthålla Svensk-Kubanskas solidaritets- och opinionsarbete behöver vi få in minst 150 000 kr under året till vår Kampfond. Om du har möjlighet, ge ett bidrag!