Vad betyder ett års blockad konkret?
Den senaste rapporten från Kubas utrikesdepartement om effekterna av blockaden mot Kuba visar att från 1 mars 2023 till 29 februari 2024 orsakade denna ensidiga politik från Washington skador och materiella förluster som uppskattas till 5 056,8 miljoner dollar, det vill säga långt över 50 miljarder kronor.
Enligt Kubas rapport till FN:s Generalförsamlings resolution 78/7, med titeln ”Nödvändigheten av att häva USA:s ekonomiska, kommersiella och finansiella embargo mot Kuba”, innebär denna siffra en ökning med 189,8 miljoner dollar jämfört med de skador som tidigare rapporterats.
Dessa mer än fem miljarder dollar motsvarar en ungefärlig skada på mer än 421 miljoner dollar per månad, mer än 13,8 miljoner dollar per dag och mer än 575.683 dollar för varje timme av blockaden.
I löpande priser uppgår den ackumulerade skadan under mer än sex decennier av detta ekonomiska krig mot Kuba till 164.141,1 miljoner dollar.
Med hänsyn tagen till hur dollarn förhåller sig till guldvärdet på den internationella marknaden har blockaden orsakat kvantifierbara skador på mer än 1.499.710 miljoner dollar.
Vilka effekter har denna politik haft på Kubas ekonomi?
USA:s blockad har haft en särskild inverkan på Kubas finanser under det senaste året. Enligt rapporten om skadorna av Washingtons politik var det mellan mars 2023 och februari 2024 48 utländska banker som av vägrade att göra affärer med kubanska bankinstitut.
Av dessa 48 banker var 28 från Europa, 14 från Amerika och 6 från andra delar av världen, och 155 transaktioner var inblandade.
Mellan januari 2021 och februari 2024 har 1 064 åtgärder rapporterats av utländska banker som vägrar att tillhandahålla tjänster till kubanska enheter, inklusive överföringar för inköp av livsmedel, mediciner, bränsle, reservdelar till det nationella energisystemet och viktiga konsumtionsvaror för befolkningen.
På grund av flera finansinstituts vägran av betalningar till leverantörer, och med tanke på att det är omöjligt att få tillgång till snabbare och mer ändamålsenliga logistikvägar, har Kuba tvingats ta på sig höga extrakostnader för att förvärva prioriterade insatsvaror.
Låt oss titta på några exempel:
Till följd av blockaden har Kubas tillgång till extern multilateral finansiering för program för jordbruksutveckling och landsbygdsutveckling och för att återställa och modernisera jordbruksutrustning och infrastruktur begränsats.
Unión Nacional Eléctrica (UNE) har inte kunnat få tillgång till den finansiering som krävs för att utföra partiellt, utökat och kapitalunderhåll för landets termiska enheter. (Elkraftverk) Som ett resultat av detta har antalet haverier varit betydande. Dessa förhållanden för de termiska enheterna innebär också en ökning av förbrukningen i storleksordningen 319.000 ton bränsle, med en extra kostnad för UNE år 2023 på 127.800.000 USD.
Kubas lista över basläkemedel har 651 artiklar, varav 51% saknas. Det nationella protokollet är organiserat för att garantera ett 120-dagars lager av alla läkemedel för att täcka den nationella efterfrågan, men under analysperioden (mars 2023-februari 2024) har lagren minskats till 30 dagar på grund av brist på finansiering.
Blockaden har hindrat kommersiell verksamhet och begränsat tillgången till internationella krediter för inköp av råmaterial och andra resurser som används i produktionen av utbildningsmedia. Det nationella utbildningssystemet beräknas behöva 21.789.000 dollar i finansiering fram till 2024. 38 timmar utan blockad skulle göra detta belopp tillgängligt för att täcka behoven av grundläggande studiematerial och produktion av detta.
Faktum är att Kuba endast har haft tillgång till mycket begränsad extern finansiering under extremt betungande förhållanden. Vilket land kan utvecklas under sådana ofördelaktiga förhållanden?
Kubas orättvisa närvaro på listan över stater som påstås stödja terrorism skärper ytterligare de begränsningar och förbud som tidigare tillämpades på landet i kraft av blockaden, samtidigt som den avskräckande och skrämmande effekten gentemot tredje part i deras förbindelser med ön förstärks.
Åtgärden har orsakat allvarliga svårigheter för verksamheten inom bank- och finanssektorn, internationell handel, förvärv av inkomstkällor och energi, tillgång till krediter och att hitta leverantörer av varor och insatsvaror som är nödvändiga för den ekonomiska utvecklingen.
På mindre än två månader från det att Donald Trumps administration genomförde beslutet 2021 upphörde mer än 45 banker från olika länder med sin verksamhet relaterad till Kuba. Landet förlorade traditionella leverantörer från Europa och Latinamerika.
Med andra ord minskar den lögnaktiga terrorstämplingen av Kuba drastiskt finansieringskällorna för landet.
Utrikesministeriet har vid flera tillfällen påpekat att många företag och finansiella enheter i världen, på grund av klassificeringen som ”statlig sponsor av terrorism”, har vägrat att bedriva verksamhet med Kuba av rädsla för repressalier från USA:s regering, särskilt från finansdepartementet.
Som ett resultat av detta, och på grund av Kubas klassificering som ”risk”, fortsätter kubanska bank- och affärsenheter att betala höga räntor som överstiger de som fastställts av marknaden. Dessutom undergräver detta villkor och avskräcker utländska investerare från att delta i den kubanska ekonomin.
”I maj 2024 erkände USA:s utrikesminister själv, Antony Blinken, i en utfrågning inför USA:s kongress att Kuba inte skyddar terrorister, vilket uteslöt förevändningen för den orättvisa beteckningen som en statlig sponsor av terrorism. Detta bekräftar att det enda syftet med att hålla kvar Kuba på denna lista är att förtala och tjäna som en ursäkt för att skärpa de extrema åtgärderna i den ekonomiska, kommersiella och finansiella belägringen av det kubanska folket”.
Detta panorama”, sade utrikesministeriet i sin rapport, ”fördjupar de makroekonomiska obalanserna som uttrycks i en ackumulerad inflation som beräknas till 30% i slutet av 2023, med olika beteenden per marknad (6,3% i det statliga segmentet, 62% i det icke-statliga segmentet och 72% i jordbrukssegmentet).
”Dessa höga inflationsnivåer påverkas av statens utgivning av pengar för att finansiera budgetunderskottet, minskningen av utbudet, främst inom den statliga sektorn, importerad inflation på grund av höga priser på världsmarknaden och, framför allt, det begränsade inflödet av utländsk valuta till landet till följd av den intensifierade effekten av blockaden”, heter det i rapporten.
Dessa makroekonomiska obalanser påverkas också av desinformationskampanjer och finansiell manipulation genom virtuella verktyg som ”El Toque”, som enligt utrikesministeriet ”har ekonomiskt stöd från National Endowment for Democracy (NED) och US Agency for Global Media (USAGM), som beviljade 150 000 dollar genom företaget Media Plus Experience Inc, ett system som skapats för att tvätta medel från dessa institutioner”.
”Målet är att snedvrida växelkurserna i landet och uppmuntra till en depreciering av den kubanska peson mot US-dollarn, för att skapa prisinstabilitet, en minskning av befolkningens köpkraft och det sociala missnöje som följer”, fördömer rapporten.
Under den analyserade perioden ”kan man se att bristen på varor och tjänster på de formella marknaderna, spridningen av den informella marknaden och prisökningarna har försämrat köpkraften för löner och pensioner”.
”Det viktigaste elementet som har hindrat ekonomin från att gå framåt med större hastighet och dynamik har varit omöjligheten att uppnå de förväntade intäkterna från exporten. Enbart av detta skäl orsakade blockaden skador som uppgick till 3 161,7 miljoner dollar under den undersökta perioden, vilket motsvarar 62,5% av de totala skador som rapporterats till följd av denna politik under den undersökta perioden”.
USA:s blockad av Kuba – och de lagar som genomför den – är så komplex och allomfattande att det är svårt för någon sektor i samhället och ekonomin att undkomma den.
”Under denna period syftade USA:s åtgärder till att identifiera och kirurgiskt angripa den kubanska ekonomins viktigaste inkomstkällor, i strikt tillämpning av bestämmelserna i Helms-Burton-lagen, inklusive de som fastställer dess extraterritoriella räckvidd”.
Även om alla svårigheter i det kubanska samhället inte enbart beror på blockaden, är det obestridligt att öns problem skulle få en bättre och effektivare lösning om man inte envist höll fast vid denna politik, vars ursprungliga mål [”att framkalla hunger och desperation” för att kubanerna ska störta sin regering] inte har ändrats.
Cubadebate 241005 (ZT)
Cuba en datos: ¿Cuál ha sido el costo del bloqueo en las finanzas este último año?
Läser du texten ovan inser du hur viktigt detta är: För att kunna upprätthålla Svensk-Kubanskas solidaritets- och opinionsarbete behöver vi få in minst 150 000 kr under året till vår Kampfond. Om du har möjlighet, ge ett bidrag!
