Varför måste vi prata om fascismen idag?
11 och 12 september anordnar Venezuela en ”världskongress mot fascism, nyfascism och liknande uttryck”. I själva verket har fascismen, som besegrades av den sovjetiska armén 1945, tvärtemot vad många tror inte försvunnit, utan återanvänts av USA-imperialismen, eftersom världsoligarkin desperat behöver dess tjänster.
Det sker faktiskt en expansion av fascismen under täckmantel av liberal demokrati, och den ”nya världsordning” som USA-imperialismen infört är i själva verket en fascistisk international, som kännetecknas av en mångdubbling av koncentrationsläger, terrorkampanjer, tortyr, smutsiga krig, diktatoriska regimer, paramilitära grupper och kriminella nätverk.
För att dölja fascismens utbredning efter andra världskriget skapade Förenta staterna myten om de liberala demokratiernas befrielse av Europa (med Förenta staterna i spetsen). Denna myt bygger dock på en falsk antagonism: i själva verket är fascism och liberalism inte motsatser, utan komplement.
För att förstå detta krävs en kort historisk tillbakablick: USA såg till att fascismen och nazismen överlevde, särskilt genom Allen Dulles (blivande chef för CIA), som övertygade högt uppsatta nazistiska dignitärer att samarbeta med Washington för att krossa kommunismen. Många nazistiska tjänstemän skyddades och rehabiliterades, vissa i hemliga nätverk, som Reinhard Gehlen (general i Tredje riket) och hans cirka 4 000 nazistiska agenter som återanvändes i den tyska underrättelsetjänsten(1) eller i uppbyggnaden av Gladio-nätverken, en hemlig antikommunistisk armé som utförde 14 591 politiskt motiverade våldshandlingar i Italien mellan 1969 och 1987, enligt officiella siffror (troligen underskattade).(2)
Fascismen är dock framför allt kopplad till USA:s ekonomiska intressen sedan mellankrigstiden, då franska och tyska oligarker skapade nya organisationsformer under beskydd av amerikanska finansmän. Dessa karteller var de verkliga ledarna för Nazityskland och omvandlades efter Tredje rikets fall till de framväxande europeiska institutionerna.
Detta förklarar varför en stor del av den nazistiska statsapparaten absorberades av Förbundsrepubliken Tyskland, Västtyskland, med Adenauer i spetsen, Europeiska unionens andlige fader och författaren till Västtysklands konstitution.(3) Precis som den nazistiske generalen Gehlen återanvändes, främjade USA Jean Monnet, en fransk finansman som sedan 1930 var knuten till Washingtons intressen.
Den amerikanska imperialismen propagerade för fascismen, inte på grund av ideologisk samhörighet – imperialismen känner sig lika hemma hos den strikta konservatismen som hos de så kallade ”väckelserörelserna” – utan för att den garanterar maktens upprätthållande. Således fortsätter det finanskapital som drev Hitlers Sturmabteilungen SA att manövrera 2000-talets nya fascister: nazister som paraderar i Vilnius (Litauen) och Tallinn (Estland) eller förstör monument över de soldater som befriade Polen. I Ukraina har den nazistiska ideologin upphöjts till statsbildning med direkt stöd av USA och dess allierade i Nato.
Parallellt har en ideologisk apparat utformats för att förhindra att fascismens natur förstås, med den ”totalitära doktrinen”, som assimilerar fascism till socialistiska erfarenheter. Denna uppfinning, som saknar vetenskaplig grund och som främjades av CIA genom ideologer som Hannah Arendt, gjorde det möjligt att rösta för europeiska resolutioner som likställde Hitlers nazism med sovjetisk socialism.
USA har således byggt upp en fascistisk international, genom att återanvända europeiska fascister och nazister, men också genom kulturell och psykologisk krigföring för att förhindra förståelsen av imperialismens natur, som per definition bygger på klassvåld, krig och koloniala metoder.
Det är därför som kampen mot fascismen är en absolut prioritet. Anordnandet av en världskongress i Caracas bör hjälpa oss att förbereda oss för strid, med ett bra ideologiskt team. Det kommer också att bli ett tillfälle att diskutera sionismen, som förmodligen är en av de mest våldsamma formerna av fascism som vi hittills har upplevt.
[Svensk-Kubanska Föreningen kommer att vara representerad på denna viktiga kongress].
(1) Lichtblau, Eric. The Nazis Next Door: How America Became a Safe Haven for Hitler’s Men (Nazisterna bredvid: Hur Amerika blev en fristad för Hitlers män). Houghton Mifflin Harcourt, 2014.
(2) Gabriel Rockhill, ”The U.S. Did Not Defeat Fascism in WWII, It Discretely Internationalized It”, Counterpunch, https://www.counterpunch.org/2020/10/16/the-u-s-did-not-defeat-fascism-in-wwii-it-discretely-internationalized-it/, 16 oktober 2020.
(3) Alfred Whal, La Seconde histoire du Nazisme, l’Allemagne fédérale depuis 1945, Armand Colin, 2006.
Se också Ganser Daniele: ”NATO:s hemliga arméer – Operation Gladio och terrorismen i Västeuropa”. Om ”Stay-Behind”- grupperna i de västeuropeiska länderna. Ett kapitel behandlar Sverige.
¿Por qué es esencial hablar del fascismo hoy en día?
Ermelinda Malcotte, Telesur 240906 (ZT)
