Venezuela: Biden pressas att inte häva oljesanktionerna

USA-senatorerna Marco Rubio (R-FL) och Ted Cruz (R-TX) skrev ett brev till president Joe Biden där de förkastade alla lättnader i sanktionerna mot Venezuela.

”Vi är oroade över de senaste rapporterna om att er administration överväger att låta Chevron återuppta oljeverksamheten med [det statliga venezuelanska bolaget] Petróleos de Venezuela SA (PDVSA) […] som fortfarande är föremål för USAs sanktioner”, står det i brevet som skickades i onsdags.

Senatorerna fortsatte med att varna Biden för att ”avlägsna eller mildra de sanktioner som för närvarande gäller för PDVSA”, som är Venezuelas främsta källa till exportinkomster.

I brevet tillade de republikanska företrädarna att Biden ”inte i något läge” bör ge Caracas tillgång till frysta bankkonton (cirka 6 miljarder US-dollar), inte heller avskaffa sanktionerna mot Venezuelas centralbank (BCV) och Venezuelas ekonomiska och sociala utvecklingsbank (BANDES) och dess dotterbolag eller ens tillåta transaktioner med nya skulder.

De motsatte sig dessutom att sanktionerna mot Venezuelas gruvföretag Minerven, som ingår i det mycket viktiga statliga konglomeratet Corporación Venezolana de Guayana (CVG) för basindustrin, skulle upphävas eller mildras. Under 2019 införde det USAs finansdepartement sanktioner mot Minerven och Caracas guldhandel.

Senatorerna Rubio och Cruz har varit trogna förespråkare av Washingtons dödliga unilaterala tvångsåtgärder, så kallade sanktioner, mot Venezuela som syftar till att orsaka ekonomisk kvävning och avsätta den valda Nicolás Maduro-regeringen.

Även om regimförändring inte har uppnåtts har USAs sanktioner lamslagit den venezuelanska ekonomin och orsakat ”förödande” effekter på befolkningen, bekräftade FNs särskilda rapportör Alena Douhan efter ett besök i landet förra året. Enligt oberoende forskning utförd av USA-ekonomerna Mark Weisbrot och Jeffrey Sachs har sanktionerna lett till tiotusentals dödsfall sedan de infördes, varav 40 000 bara under det första året (2017–2018).

Den omfattande sanktionspolitiken mot Venezuela inleddes under den tidigare Trumpadministrationens kampanj för ”maximalt tryck”, som riktade sig mot varje nyckelsektor i ekonomin, inklusive gruvdrift, bankverksamhet, livsmedelsimport och framför allt oljeindustrin.

Sedan 2017 har USAs finansdepartement infört finansiella sanktioner mot PDVSA följt av ett oljeembargo och ett antal sekundära sanktioner och andra åtgärder. Washington har också tvingat utländska företag att överge eller avveckla verksamheten i det karibiska landet och att sätta stopp för swapavtal.

Chevron har varit det enda utländska företag som fått tillstånd att upprätthålla en minimal närvaro i Venezuela för att bevara sina oljekällor. Förra året började det Kalifornienbaserade företaget att bedriva lobbyverksamhet för att få utökade sanktionsundantag från finansdepartementet för att återuppta borrning och handel med venezuelansk råolja i syfte att kompensera för cirka 3 miljarder US-dollar som PDVSA är skyldig.

I maj inledde Chevron och PDVSA förhandlingar och nådde senare ett rapporterat avtal om förnyad oljeverksamhet. Godkännandet av ett bredare sanktionsundantag för USA-företaget kan vara på gång, enligt en rapport från Wall Street Journal. Hittills har det inte gjorts något officiellt tillkännagivande, och Vita huset uppges vänta på mellanårsvalet innan man bestämmer sig för vad man ska göra.

Tjänstemän från USA har under de senaste månaderna haft möten med Maduros regering som resulterat i ett utbyte av fångar och samtal om att lätta på oljesanktionerna. Biden-administrationen har dock vidhållit att eventuella förändringar av sanktionspolitiken kommer att vara beroende av att förhandlingarna mellan president Maduro och den hårdföra oppositionen återupptas.

Brevet från senatorerna Rubio och Cruz där de avvisar ett sanktionsundantag för Chevron kom i spåren av ett möte i Washington mellan tjänstemän från USAs utrikesdepartement och den hårdföra venezuelanska oppositionen under ledning av den självutnämnde ”interimspresidenten” Juan Guaidó. Källor berättade för Argus Media att oppositionsföreträdarna talade mot alla sanktionslättnader, särskilt alla avtal med det US-amerikanska företaget.

I onsdagens brev motsatte sig senatorerna också den senaste tidens närmande mellan Biden och den venezuelanska regeringen och hävdade att det ”urholkar” det internationella stödet för Guaidó.

Senatorernas protest kommer i samband med att det internationella missnöjet med oppositionsledaren växer efter att han inte lyckats utöva någon politisk makt på fyra år. Enligt flera rapporter planerar dessutom venezuelanska oppositionspartier att dra tillbaka stödet till ”interimsregeringen” för att fokusera på primärval i mitten av 2023 inför presidentvalet 2024.

Guaidós osäkra framtid följer på månader av korruptionsskandaler i hanteringen av utlandsbaserade venezuelanska tillgångar och fonder. En exklusiv rapport från HispanoPost avslöjade att oppositionspartier allierade med Guaidó för närvarande erhåller mellan 100 000 och 200 000 US-dollar per månad från frysta bankkonton som beslagtagits av USA.

Andreína Chávez Alava, VenezuelaAnalysis 221027
/cv