Valet till Nationalförsamlingen 6/12 i Venezuela
Valet till Nationalförsamlingen sker i en kontext som har få likheter med valet 2015 när oppositionen vann stort. Trump och republikanernas maktförlust, den latinamerikanska högerns försvagning och den venezolanska högerns misslyckade försök att störta Maduro har förändrat både styrkeförhållandena och spelplanen.
- Trump och den venezolanska högern har misslyckats med vad som var deras främsta mål, att störta Maduro. Ett mordförsök med drönare augusti 2018, statskuppen 30 maj 2019, flera försök till utländsk militär intervention med stöd av OAS och genom att åberopa FN:s s k skyldighet att skydda (R2P), en landstigning av legosoldater maj 2020, mörkläggning i flera månader av hela landet, strypa landets ekonomi med en aggressiv ekonomisk och finansiell blockad, en parallell statsmakt för att få kontroll över tillgångarna i utlandet och isolera Venezuela. Trumps tidigare säkerhetsrådgivare Bolton konstaterade nyligen att USA:s ”alla alternativ finns på bordet” har misslyckats. Biden och Demokraterna är införstådda om att det krävs en ny strategi.
- Detta har försvagat den radikala högern och Guaidó. Flera nyckelpersoner har hoppat av. Nyligen avgick Vanessa Neumann, ”ambassadör” i Storbritannien med nära kontakter till USA:s och Storbritanniens underrättelsetjänster. Det är ännu ett i en rad avhopp som visar hur försvagad Guaidó är och att den parallella makten som byggts upp utomlands håller på att fallera. Neumann säger i Financial Times att hon slutar på grund av tvivel inom oppositionen om Guaidós framtid, oro över oppositionens strategi och i protest för att USA dröjt med att frisläppa frysta venezolanska pengar som hålls i USA.
- Misslyckandet med att störta Maduro har orsakat en djup splittring inom oppositionen. Flera partier har haft högljudda utbrytningar som Primero Justicia, Voluntad Popular och Alianza Democratica. Den oppositionsstyrda Nationalförsamling har delats i två, en grupp som följer Juan Guaido och partierna i den s k G4 och en annan som leds av Luis Parra. De senare är kritiska till Trumps strategi och förordar politiska lösningar till krisen i landet. Efter flera rundor bestämde de sig för att fullfölja dialogen som den samlade oppositionen haft med regeringen, men som Guaidó och G4-partierna i sista minuten vägrat skriva under efter påtryckningar från USA. Även Katolska kyrkan har bytt fot och stödjer en fredlig och politisk lösning.
- Dialogen resulterade i ett flertal ändringar inför valet till Nationalförsamlingen. Bland annat en ny Valmyndighet, en ökning av antalet ledamöter i Nationalförsamlingen från 167 till 277 och förändringar i valsystemet för att förstärka den proportionella delen. 144 ska väljas via vallistor (proportionella val) och 133 via personröster (majoritetsval). I valet 2015 med majoritetsval fick oppositionen knappt 60% av rösterna men över 70% av ledamöterna och för chavismen var det omvänt 40 % röstandel och 30 % representation i Nationalförsamlingen.
- Med dessa förändringar kommer fler partier finnas representerade och inget parti kommer att ha egen majoritet. Det kommer krävas allianser till höger och vänster för att driva igenom politik och lagar. Oppositionen som deltar i valet kommer att stärka sin ställning och spela ut den radikala högern som har flera av sina ledare utomlands. Guaido spås sakta men säkert försvinna från den politiska arenan. En annan aktör är chavismen/vänstern, numera kritisk till Maduro, som får en friare roll. De motsätter sig Maduros ekonomiska politik, privatiseringar av statliga bolag, dollariseringen och avskaffandet av subventioner, som de menar är högerpolitik. Allt tyder på att Nationalförsamlingen återigen kommer att spela en viktigare roll i den politiska debatten.
- En annan viktig förändring är den latinamerikanska högerns fall. Guaidos fick tidigare ett starkt stöd från högerregeringarna i Latinamerika i det s k Grupo de Lima och OAS. Nu har de antingen förlorat makten eller är starkt försvagade. Argentina och Mexiko har tagit flera initiativ för regionens integration bortom högerregeringarnas konfrontativa politik. EU med utrikesministern Josep Borrel väntas stödja Argentina och Mexiko i de initiativ som kommer framöver gällande Venezuela. Mer osäkert är hur Biden ställer sig till dem.
- Krisen och USA:s blockad slår hårt mot landets ekonomi. Oljeintäkterna har minskat från 85 miljarder dollar 2013 till 2,7 miljarder 2020. USA:s blockad omfattar såväl mediciner, oljeexporten och finansiella transaktioner. Över 80% ogillar USA:s blockad och därmed den radikala högerns politik. Befolkningen är även mycket missnöjd med den politiska och ekonomiska krisen och kan komma att uttrycka detta i form av valskolk eller i en röst på oppositionen eller den kritiska chavismen
Nordiv Vene 201206.
Nytt bakslag för låtsaspresident Guaido i Venezuela
Den självutnämnde ”president” Guaido i Venezuela förlorar en av sina nyckelpersoner, Vanessa Neumann. Det är ännu ett i en rad avhopp som visar hur försvagad Guaidó är och att den parallella makten som byggts upp utomlands håller på att fallera. Vanessa Neumann är Guaidós ”ambassadör” i Storbritannien och en nyckelperson i kontakten med Trumpadministrationen.
Hon säger för Financial Times att hon slutar på grund av tvivel inom oppositionen om Guaidós framtid, oro över oppositionens strategi och i protest för att USA dröjt med att frisläppa frysta venezolanska pengar som hålls i USA.
Neumann pekar på en öm punkt. Nämligen bråket mellan oppositionen och Trump om vem som bestämmer över Venezuelas tillgångar som USA fryst via finansministeriets sanktionskontor Ofac. Saken tog fart i en pågående rättegång i Storbritannien om venezolanska guldtillgångar som beslagtagits av den brittiska centralbanken.
I oktober upphävde en brittisk överklagandedomstol en tidigare dom som gav oppositionen rätt att förfoga över guldet. Nu ska saken istället prövas av en handelsdomstol. Till saken hör också att domstolen beordrade oppositionen att betala 400 000 pund i interimskostnader till Maduros advokater.
Venezuelanätverket 201202
Gillar du det Svensk-Kubanska Föreningen gör?
Vill du bidra till kampen mot den omänskliga blockaden?
Swisha en 20:a eller valfri summa till
123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Ett ännu mer betydelsefullt stöd är medlemskap!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
