Förstå parlamentsvalet i Venezuela 6 december
Venezuela håller val till parlamentet söndag 6 december. Det är de 26:e valet sedan Hugo Chávez vann valet 1998 och inledde en ny era för landet. Men varje val har haft sina unika karaktäristika.
Närmare 21 miljoner röstberättigade ska rösta fram 277 ledamöter till Nationalförsamlingen. Bortsett från poströsterna räknar man med att ha resultaten klara innan måndag morgon. Valet väntas återföra landet till någorlunda normala politiska förhållanden efter det att Nationalförsamlingen av Högsta Domstolen 2018 togs ifrån sina befogenheter för brott mot landets grundlag/ konstitution.
Ledamöterna väljs på fem år och det senaste parlamentsvalet var 2015. De som svärs in 5 januari 2021 har sina ämbeten till 5 januari 2026.
Det nya parlamentet har utökats från 167 till 277 ledamöter. Den största delen väljs från nationella listor. En mindre del från regionala och tre platser är förbehållna ursprungsbefolkningen. Också röstförfarandet ändras. Efter en katastrofal attack och mordbrand i mars förstördes 50 000 röstmaskiner och 582 datorer som tillhörde folkbokföringsmyndigheten. Som ett resultat av det sabotaget blir det nya elektroniska röstmaskiner som också ger ett papperskvitto för att rösterna ska kunna kontrolleras i efterhand.
Förra helgen deltog representanter från alla de 107 partier (!) som ställer upp med kandidater i ett möte med Nationella Valrådet vid en genomgång och kontroll av valmaskinerna. Dessa scannar varje röstandes ID och fingeravtryck för att bekräfta deras identitet och förhindra dubbelröstning.
Det finns som sagt ett enormt antal partier, 107 stycken. Dessa kan grovt sätt indelas i fem politiska block, tre höger- och två vänsterblock.
Bolivarianska rörelsen, som tidigare förblivit i stort sett enad bakom socialistpartiet, det styrande PSUV, var en paraplyorganisation som Hugo Chavez bildade 2007. Denna gång ställer Kommunistpartiet upp med egna kandidater i ett nytt politiskt block, Folkligt Revolutionärt Alternativ, APR. Kommunistpartiets ledare Oscar Figuera sade till Venezuelanalysis i september att APR är ”en taktisk möjlighet att omgruppera styrkor, revolutionära strömningar och andra uttryck för gräsrots-Chavism. Det handlar om att skapa utrymme för ett gemensamt skapande av en folklig rörelse.” Han sa att de inte vill avsätta president Maduro eftersom de ”ser imperialismen som den största fienden till det venezolanska folket.”
Medan de delar av oppositionen som står nära den självutnämnde Juan Guaido har följt hans uppmaningar att bojkotta valet, så kommer andra att ställa upp. Här finns högerpartierna Venezuela First, Popular Will och United Venezuela. De har bildat ett gemensamt block tillsammans med en hög mindre högerpartier som saknar någon egentlig sammanhållning.
Det förväntas att de partier som stöder Maduro kommer att få majoritet i söndagens val.
Omedelbart efter att valen utlystes sa Guaido att han skulle bojkotta dem. Hans frånvaro används av regeringar som stöder hans krav på att vara president som bevis på att valen inte är legitima. I tisdags uppmanade Guaido i en intervju med AFP till ytterligare sanktioner mot Venezuela. Han sa: ”det skulle vara en tragedi om de internationella kraven på Maduros avgång skulle mildras.”
I september splittrades några av oppositionspartierna i frågan om bojkott. Henrique Capriles, som ställt upp flera gånger, inledde förhandlingar med Maduro i förhoppning om att få EU-observatörer till valet.
I valen 2015 vann oppositionen en överraskande seger och intog 65 procent av mandaten. Spänningarna mellan Nationalförsamlingen och regeringen exploderade 2017 när Högsta Domstolen förklarade att Nationalförsamlingen visade förakt mot grundlagen och upphävde dess beslut. Det efter att Nationalförsamlingen tillät tre ledamöter, som anklagades för valfusk, att sväras in. Senare samma år fråntogs Nationalförsamlingen sitt mandat av en Nationell Konstituerande Församling efter att den förstnämnda vägrade diskutera koordinering mellan de båda. Nationalförsamlingen vill skriva om grundlagen.
Sedan dess har den Konstituerande Församlingen fungerat som lagstiftande församling, även om Nationalförsamlingen fortsatt att träffas och anta sina lagar. Det utan att de har någon effekt i landet för närvarande.
USA och dussintals av dess allierade har länge ifrågasatt Venezuelas demokratiska process. Men varje val har noggrant övervakats av internationella valobservatörer, och det kommer de att göra också på söndag. Delegationer från Afrikanska Unionen, Karibiska Samväldet och FN har samtliga bjudits in liksom rådet av latinamerikanska valexperter (Council of Latin American Electoral Experts) bland andra.
Men EU avvisade Maduros inbjudan och sa i september att ”tiden inte räckte till” för dem. Bryssel krävde att valet skulle skjutas upp, men Maduro, som utlyste valet i början på juli, har lovat att det ska genomföras oavsett ”regn, åska eller blixtar.”
Trots närvaron av opartiska observatörer och handlingar som Maduros amnesti i september av 110 anhängare till Guaido, så har flera regeringar och internationella organisationer positionerat sig mot Maduro och Chavismen och i förväg deklarerat att de inte kommer att godkänna valresultaten.
EU:s avvisande av tidsplanen för valen innefattar ett tydligt förkastande av resultaten. Också Limagruppen, 14 länder med USA i spetsen, och vars enda syfte är att få bort Maduro, lovade i augusti att ignorera valet. En kontroversiell och hett omdebatterad resolution i det USA-kontrollerade OAS (Organization of American States) fördömde valen och hävdar att ”det saknas ett minimum av demokratiska förhållanden för att garantera fria, rättvisa och transparenta val.”
USA har ända sedan i juni lovat att inte erkänna valresultatet och det är inte väntat att Joe Biden ska ändra den inställningen. Hans rådgivare sa till Washington Post i fredags att Biden inte skulle erkänna något val som inte är ”fritt och rättvist” och att han skulle fortsätta att erkänna den ”demokratiskt valda Nationalförsamlingen”. Dvs den oppositionskontrollerade församlingen och dess självutnämnde tidigare ledare Guaido.
För att minska risken för smittspridning har omfattande säkerhetsåtgärder vidtagits vid alla röstlokaler. Ansiktsmasker krävs och desinfektionsutrustning finns. Efter varje röstning kommer anställda att rengöra skärmen. Social distansering och köbildning sköts av den Bolivarianska milisen och alla valarbetare måste ha testat negativt för Covid-19 innan de börjar arbeta.
Sputnik News 201204
Venezuela’s Parliamentary Elections Are December 6, Here’s What to Expect
KAMPANJ, KAMPANJ, KAMPANJ!
Under pandemin skärper USA aggressionen mot Kuba och Venezuela. Allt för att framkalla desperation, nöd och död.
Samtidigt ökar den världsomfattande solidariteten. Krav höjs från regeringar, påven, parlamentsledamöter, FN och andra organisationer, samt från vanligt folk på ett slut på blockaden. Likaså växer kravet, inte minst i länder där de kubanska medicinska läkarbrigaderna arbetar, att Henry Reevebrigaderna ska tilldelas Nobels Fredspris 2021! Hjälp till att öka trycket på USA!
Bli en del av denna solidaritetsrörelse!
Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Fredspriset: SKRIV DITT NAMN MED UPPMANINGEN ATT NOBELS FREDSPRIS 2021 SKA TILLDELAS DE KUBANSKA MEDICINSKA LÄKARBRIGADERNA, HENRY REEVE!
KLICKA HÄR SÅ KOMMER DU TILL NAMNINSAMLINGEN!
Bort med blockaden: SKRIV DITT NAMN MED KRAV PÅ SLUT PÅ BLOCKADEN!
KLICKA HÄR SÅ KOMMER DU TILL NAMNINSAMLINGEN!
Ekonomiskt bidrag: OM DU HAR MÖJLIGHET – GE ETT BIDRAG TILL MEDICIN-INSAMLINGEN! PENGARNA GÅR TILL MEDICINSK UTRUSTNING Pg 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72
