15 år efter statskuppen i Honduras – fem dagar efter kuppförsöket i Bolivia
Att statskuppernas tid, utförda av inhemska högerkrafter uppbackade av USA, inte är slut visas av kuppförsöket i Bolivia 26 juni. Vi påminner om militärkuppen i Honduras 15 år tidigare. Då var det Barack Obama och Hillary Clinton som satt i Vita Huset. Det den USA-stödda högern inte vinner i demokratisk ordning försöker de ta med andra medel.
Hur ser solidariteten ut nu?
Den 28 juni 2024 var det 15 år sedan militär- och politiska högerkuppen i Honduras 2009, då den demokratiskt valda presidenten Manuel (Mel) Zelaya störtades. Den 28 juni 2009 var Zelaya måltavla och avsattes för sin vision om ett självständigt Honduras, en del av den latinamerikanska rörelsen, som ser söder- och inte norrut, och sina reformer för att gynna Honduras överväldigande fattiga befolkning. Den US-amerikanska regeringen stödde och hjälpte till att förverkliga och förlänga livet på detta angrepp på den honduranska demokratin.
I 13 år kämpade det honduranska folket mot kuppregeringarna på gatorna, i städer och byar och på landsbygden. Från och med 2013 tog LIBRE-partiet, som grundades ur motståndet, också kampen till valurnorna. Efter två tidigare val som präglats av bedrägerier, fusk och våld vann LIBRE:s kandidat och den tidigare presidenten Zelayas fru, Xiomara Castro, presidentvalet 2021. I april 2022 utlämnades knarkdiktatorn Juan Orlando Hernandez (JOH) till USA och åtalades för narkotikahandel och andra brott. Han dömdes för dessa anklagelser den 8 mars 2024. Denna vecka, då årsdagen av statskuppen högtidlighålls, dömdes JOH till 45 års fängelse av den federala domstolen i USA:s södra distrikt.
Denna jubileumsvecka är också anmärkningsvärd eftersom organisationen Community of Latin American and Caribbean States (CELAC) för första gången håller ett möte i Honduras. CELAC är det senaste regionala initiativet från länder i Latinamerika och Karibien, en organisation som är oberoende av USA:s utrikesdepartement. En annan nyhet denna vecka är att São Paulo Forum, som grundades 1990 av progressiva partier och organisationer i Nord- och Sydamerika, också håller möte i Honduras.
President Xiomara Castros regering har genomfört viktiga åtgärder för att försöka avveckla de skadliga effekterna av 13 år av nyliberal narkotikadiktatur. Några exempel på presidentens förslag och åtgärder är: att ta steg mot att avskaffa lagen som tillåter privatägda utvecklingszoner , ZEDES, [Ett slags administrativt område, Zone for Employment and Economic Development, med stor autonomi med egna lagar]; att dra sig ur ”Investor-State Dispute System” [som gör det möjligt för företag att stämma staten Honduras]; att reformera skattelagstiftningen och arbetsrätten. Dessa reformer har mötts av ett våldsamt motstånd från höger- och affärsintressen. Tyvärr har USA:s utrikesdepartement och vissa folkvalda backat upp detta motstånd, vilket ökar trycket på president Castro att drastiskt begränsa utvecklingen mot mer oberoende från USA och djupare förändringar i Honduras.
Samtidigt kämpar sociala rörelser och organisationer, som varit aktiva i motståndet mot statskuppen och i det ständiga motståndet mot orättvisor under årtionden, fortfarande för att uppnå krav på skydd av rättigheter och territorier för ursprungsbefolkningar, jordreformer och försvar av vatten och miljö. Deras krav motarbetas våldsamt av de återstående aktörerna inom narkotikadiktaturen och den rika klassen med motsatta ekonomiska intressen.
Närhelst regeringen har försökt att vidta åtgärder till förmån för gräsrötternas krav har trycket mot samhällena eskalerat. Mord på, och attackerna mot, småböndernas ledare inträffade strax efter att en statlig kommission hade bildats för att lösa markkonflikterna i Aguan Valley. De väpnade hoten mot Garífuna-samhällena har ökat efter att regeringen bildade en kommission, efter massmobiliseringar av Black Fraternal Organization of Honduras (OFRANEH), för att börja följa domarna från den interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter (IAHRCrt) till förmån för dessa samhällens rätt till sina förfäders mark.
Under 2024 kompliceras scenariot för Honduras ytterligare av förberedelserna inför de allmänna valen 2025. Politiska anhängare av kuppen och JOH, vars fru kan bli Nationella partiets kandidat, backas upp av botar och troll på sociala medier samt av den konservativa pressen. Alla har redan trappat upp attackerna mot LIBRE med hjälp av en vild kallakrigsretorik mot vänstern.
Honduras Solidarity Network bildades strax efter statskuppen med två mål: att organisera solidaritet med det honduranska folket och deras organisationer, och att bygga motstånd mot USA:s och Kanadas politik och åtgärder som stöder kränkningar av de mänskliga rättigheterna, orättvisor och katastrofer i Honduras.
Många saker har förändrats i Honduras sedan 2009, men behovet av solidaritetsarbete kvarstår. USA:s regering, Kanada och andra internationella stödjare av kuppen 2009 och de följande regimerna har ännu inte ställts till svars för sina tidigare handlingar och de fortsätter att ingripa mot Honduras demokrati, suveränitet och mänskliga rättigheter. Folkrörelserna i Honduras fortsätter att kämpa för att försvara sina rättigheter och intressen.
De uppmanar till solidaritet för att stödja deras rörelser och deras strävan efter att regeringen ska agera på deras krav. Låt oss visa vår fortsatta solidaritet med folket i Honduras idag!
Honduras Solidarity Network fördömer det våldsamma och olagligt tillägnade av Garífuna-territorier och uppmanar staten Honduras, USA:s utrikesdepartement och multilaterala utvecklingsbanker att fullt ut följa den interamerikanska domstolens domar och att utreda brott mot de mänskliga rättigheterna som begåtts mot Garífuna-folket i Honduras.
Rättvisan för Lenca-urfolket samt feministen och den radikala visionära ledaren Berta Cáceres, som mördades i mars 2016, är ofullständig. Vi stöder hennes organisation COPINH:s krav och uppmanar till solidaritet.
Nätverket för solidaritet med Honduras
AFGJ Alliance For Global Justice 240628
