23 februari dagen för USA:s överfall på Venezuela?

Foto: Alba Ciudad, teleSUR

Mycket talar för att USA förbereder någon typ av provokation inom den närmaste tiden. Att tro att det handlar om omsorg om venezolanernas välbefinnande är att beteckna som ”rörande”, som en observatör uttryckte det. Med tanke på USA:s blodiga historia i Latinamerika, med tanke på de krigsförbrytare som leder USA:s utrikespolitik är det mer än naivt att tro på de ”humanitära” och ”demokratiska” argumenten. Vem mer än de miljonärsägda medierna och de USA-krypande politikerna sväljer det? 

 

Militärflygplan av typ C-17 lyfte från Florida i lördags för att transportera tonvis med humanitär hjälp med destination Venezuela. Sändningen utgör uttryckligen en del av operationen för att störta detta lands regering, något som sägs helt öppet av USA. Dess Sydkommando förbereder olika alternativ för uppdrag i det oljerika landet.

USA:s vicepresident Mike Pence talade häromdagen på en säkerhetskonferens i München och krävde av EU att det som en enhet skulle erkänna Juan Guaido som Venezuelas legitime president, något som USA gjorde omgående efter att han utropat sig själv till landets president.

Allt talar för att Washingtons koordinerade strategi går ut på att utlösa någon slags sammanstötning med regeringen Maduro den 23 februari. Detta datum har Guaido tillkännagivit att han tänker föra in hjälp till Venezuela från gränsorten Cucuta i Colombia, där sändningarna från USA lagras. [För övrigt ett av de fattigaste områdena i Colombia, där tusentals personer svultit ihjäl de senaste åren.]

USA:s byrå för utvecklingshjälp, USAID, representanter för UD och Krigsmakten, liksom olika USA-stödda ONG-er förbereder att överföra sändningarna detta datum i koordination med Guaido.

Samtidigt har den brittiske mångmiljonären Richard Branson, ägare till företagsgruppen Virgin, på Guaidos begäran börjat organisera en konsert med internationella och lokala artister i gränsstaden den 22 februari, som ska sändas live i hela världen och där tanken är att samla in 100 miljoner dollar.

USA [och våra medier] nämner inte den anmärkningsvärda frånvaron av några av de viktigaste organisationerna vid denna typ av hjälp. Bland dem finns olika FN-organ liksom Interntionella Röda Korset. FN-talesmannen Stephane Dujarric säger att humanitära aktioner måste vara fristående från politiska eller militära syften. FN förordar politiska förhandlingar mellan parterna. Det viktiga är att det humanitära stödet är avpolitiserat och att människornas behov är det som prioriteras när och hur hjälpen ska användas, säger Dujarric.

Washington insisterar på att det enbart svarar på en begäran från “presidenten”. UD-talesmannen Robert Palladino deklarerade att “denna humanitära aktion visar den fasta beslutsamheten och beredvilligheten hos USA att reagera på den politiska, ekonomiska och humanitära krisen”, och att det borde få tillstånd att komma in i Venezuela och nå de behövande.

Samtidigt gör Trump-regeringen ingen hemlighet av att man ämnar utnyttja den humanitära krisen och sändningen av hjälpen för att uppnå regimförändring, precis som den venezolanska regeringen hävdar.

Trumps specielle utsände för Venezuela, Elliot Abrams – dömd för att ha ljugit för Kongressen i samband med Iran-contrasskandalen, försvarare av förtryckarregimer och dödsskvadroner i Centralamerika, och en av dem som låg bakom den misslyckade kuppen mot Hugo Chávez 2002 – uttrycker att vår önskan är att den venezolanska militären ska övertyga Maduro, eller helt enkelt ordervägra, för att undvika svält.

Allt detta stärker misstankarna om att Washington planerar en militär inblandning, som komplement till den politiska, för att störta Maduros regering. Funktionärer i Trump-regeringen vägrar att bekräfta om en militär aktion förbereds, men för upprepade gånger fram denna möjlighet. Trump själv har varje gång frågan dykt upp sagt att alla möjligheter hålls öppna.

Faktum är att chefen för USA:s Sydkommando, amiral Craig Faller, bekräftat att det finns en rad olika tänkbara möjligheter och att “vi är beredda att skydda USA-medborgares liv och skydda diplomatiska installationer i Venezuela”, enligt rapporter igår i New York Times.

Tidningen informerar om att officerare i USA anger att Sydkommandot utarbetat planer för en rad möjliga uppdrag i Venezuela. Bland dessa, förutom det som amiral Faller sagt, också att delta i överförandet av hjälpen.

Amiralen påstod att det finns fler än 1 000 kubanska militära- och säkerhetsrådgivare som samarbetar med ryska regeringen och som hjälpt till att upprätthålla lojaliteten i den venezolanska militärledningen. Han sade vidare att anledningen till att officerarna inte gjort uppror är att Maduro har köpt deras lojalitet genom att sätta dem på olagliga verksamheter som knarkhandel, penningtvätt och alla möjliga affärer inom oljeindustrin. [Inget som styrkte något av påståendena framfördes].

Demokratiska kongressledamöter, som Eliot Engel, ordförande i representanthusets kommitté för utrikesaffärer, har insisterat på att presidenten inte får använda det militära alternativet utan tillstånd från Kongressen. Republikaner, inklusive ordföranden för Kommittén för de väpnade styrkorna, James Inhofe, har sagt att USA måste intervenera militärt om, till exempel, Ryssland skickar vapen eller installerar en militärbas i Venezuela, då det skulle vara ett allvarligt hot mot USA.

Även om det kan finnas skillnader i uppfattning om metoder, framförallt vad gäller icke auktoriserad användning av militärt våld, finns en enighet bland demokrater och republikaner, liksom bland medierna i USA om regimförändring. Den demokratiska ledningen, inklusive ordföranden i Representanthuset Nancy Pelosi förutom Engel, har stött Trumps position att fördöma och kräva slut på Madurostyret. Bara några enstaka kongressledamöter har vågat ifrågasätta den officiella bilden.

Trump, Pence, Abrams och utrikesministern Mike Pompeo, liksom den nationelle säkerhetsrådgivaren John Bolton har upprepat att den enda accepterade lösningen är att Maduro och hans regering avgår. Ansvarige för Västra Halvklotet i Vita Husets Nationella Säkerhetsråd, kuba-amerikanen Mauricio Claver-Calone, försäkrade för några dagar sedan.: “Frågan är inte om Maduro accepterar slutet på sin regim eller inte, det handlar om hur lång tid det tar tills han gör det.”

Under tiden har Guaidos representant i Washington, Carlos Vecchio, sagt att han arbetar väldigt nära Trumps folk och hans chef (Guaido) kommer att vara med som inbjuden gäst vid ett tal som Trump ska hålla i Florida, där de anti-chavistiska och anti-castriska elementen är koncentrerade.

För första gången på senare tid är en USA-operation för regimförändring i gång och genomförs öppet och uttryckligt. Vissa observatörer säger att denna gång ligger inte USA bakom den planerade kuppen. Nej, Washington leder den och deklarerar den i förväg.

Progreso Semanal 190217

Aviones militares salen de EE.UU. a la frontera de Venezuela