Denna hemsida har med rätta kritiserats för att den inte i tillräcklig grad uppmärksammat folkresningen i Chile. Vi har nu fått en text av Luis Fernando Riquelme som försöker förklara de omfattande protesterna mot högerregimen.
Chile vaknade i oktober 2019!
Protesterna började i och med att biljettpriserna i Santiagos tunnelbana höjdes. De höjda kostnaderna för utbildning, sjukvård, mediciner och kollektivtrafiken gjorde att folket sa “nu är det nog”.
I mer än 30 år såg de flesta i Latinamerika upp till Chile som en oas med god ekonomi med nyliberalismen som implementerades under Pinochettiden. För att förstå Chiles sociala orättvisor måste man backa tillbaks i tiden, nämligen till året 1950. En grupp av studenter kallade Chicagos boys, skickades till USA och universitetet i Chicago under ledning av Milton Friedman och Arnold Harberg för att utbilda sig i ekonomi. Deras syfte var att påverka det Chilenska ekonomiska tänkandet och detta finansierades av Ford foundation. Chicago boys’ idéer blev inflytelserika i utformningen av ekonomiska och sociala politiska frågor.
De menade att fria ekonomier var överlägsna och för att uppnå det måste staten privatisera och avreglera marknader samt skära ner i den offentliga sektorn. Åren gick och när Allende störtades 1973, började processen.
Tack vare de förutsättningar som diktaturen gav i Chile kunde de unga ekonomerna genomföra sin ekonomiska politik utan att behöva förlora makten i demokratiska val.
Milton Friedman hade då gett Pinochet stöd för marknadsliberalism och vilja sjösätta de reformer som förordats av Chicago boys och för det chilenska undret fick Milton Friedman utmärkelsen av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1976.
Under diktaturen började Chile införa AFP fonder enligt Milton Friedmans modell. Chile blev första försökskanin, sen kom Sverige in i samma pensionssystem. Detta system har inneburit för chilenska folket att 80 % lever under existensminimum, de behöver jobba tills de dör.
Under kristdemokraternas regim 1966-1970 avvaktade Chicago boys med att genomföra sin ekonomiska politik, de väntade tills den folkvalda presidenten “Allende” skulle störtas vid den blodiga kuppen 1973.
Under Pinochettiden var den chilenska ekonomin bäst i hela Latinamerika, de behövde inte låna mycket från utlandet. BNP var högst i Latinamerika och Världsbanken ansåg att Chile hade en av de starkaste ekonomierna i världen.
Men orättvisor finns dolda bakom kulisserna och klassklyftorna var skriande. En liten del av befolkningen lade beslag på så gott som alla tillgångar.
Pinochet skapade en konstitution som ingen kommande regering skulle kunna ändra. När Pinochet lämnade makten efter sig började de nya demokratiska regeringarna att regera med samma politik som Chicago boys hade infört, med hjälp av den konstitution som skapades av Pinochet.
Både höger och vänster regeringar som tog vid under åren efter började privatisera sjukvården, vattenfall, el, tunnelbana och mycket mer.
Politikerna ville enbart komma åt makten, de hade ingen tanke på att göra något åt de skriande orättvisorna i landet.
Pensionssystemet samt sjukvårdsreformen gör livet mycket hårt för de flesta att leva i Chile.
Den sittande presidenten, Piñera, är den 804:e mest rika personen i världen. Han äger 2 200 miljoner dollar. Han äger flera TV-kanaler och flygbolaget LAN Chile. Korruptionen är en av de högsta i världen.
Ursprungsbefolkningen har under mer än 50 år blivit trakasserade med våld och blivit bestulna på sin mark som sålts till utländska bolag bl.a.
I kampen för sina rättigheter rättigheter blev en av ledarna, Camilo Catrillan, dödad av polisen. Polisen manipulerade hela rättegången genom att ge falsk information till domstolen, de sa att indianerna var terrorister, det visade sig senare att ledaren inte hade något vapen på sig och han blivit arkebuserad.
Även detta är en av orsakerna som folket har fått nog av. I alla nuvarande protester har folket med sig Mapuches flagga som stöd för deras kamp.
Under alla dessa åren har folket i Chile fått nog! Det som fick bägaren att rinna över var när priserna på tunnelbaneavgiften höjdes. Ungdomarna gjorde uppror, “folket” gick ut och brände tunnelbanestationer, polisstationer och offentliga byggnader.
Nu har detta pågått i 63 dagar. Polisen vågar inte attackera förorterna då de är rädda för knarkhandlarna, som de sålt vapen till Narcos. Polisen har även varit inblandad i plundring av butiker, bränder vid tunnelbanan för att skylla på folket. Det för att skylla på folket och rättfärdiga våldet mot de som protesterar.
Chile kunde inte genomföra sin Världsmiljöaktivitet där Greta Thunberg skulle delta, inte heller arrangera finalen i Latinamerikanska fotbollskuppen Copa America pga folkets ilska mot korruption och orättvisor i landet. Alla fotbollsklubbar stödjer folket- ingen spelar någon match. Skolor har hållits stängda sedan oktober.
Folket kommer inte att sluta protestera förrän de sociala orättvisorna har lösts. Folket går ut varje dag och protesterar, de vill ändra konstitutionen, få bort våldet från polisen och kräver att sittande president ska avgå.
Hittills har presidenten sagt att han är i krig med ”terrorister”. “Terrorister” är Chiles folk, unga, gamla och barn som har fått nog av alla korrupta regeringar.
Nu befinner Chile sig i en ren diktatur, folket får inte gå ut och protestera utan att bli gasade, skjutna med ”gummikulor”, som har en kärna av metall. 26 människor har mist livet. 2 personer har förlorat båda sina ögon. Fler än 300 har förlorat 1 öga. Det då polisen med avsikt siktar mot ögonen. 3 000 personer sitter arresterade. Fler än 100 har blivit torterade och fler än 30 kvinnor har blivit våldtagna. Fler än 100 personer har blivit drabbade av vattenkanoner som innehåller kaustiksoda.
Olika internationella mänskliga rättighetsorganistaioner har fördömt polisens agerande. Ordföranden i FN lämnade en rapport om Chiles förtryck dagen innan vattenkanonerna med kaustiksoda upptäcktes.
Regeringen säger nu att det inte finns någon organisation till protesterna, de menar att det är utländska krafter som ekonomiskt stödjer detta. I själva verket finns det 100 olika grupper organiserade i Chile som planerar varje dag. Fackliga organisationer bl.a.
När protesterna fyllde 60 dagar skickades 1 000 poliser till torget Dignidad och omringade det för att hindra folket att ta sig till torget. Efter 3 timmars kamp mot ungdomar i 1:a linjen tog folket tillbaka torget.
Polisen attackerar protestanter som är barn, gamla, kvinnor och personal från sjukvården. De drar sig inte ens för att köra över dem med motorcyklar och tunga militärfordon och så sent som igår körde de över en ung pojke.
Chile har vaknat!
Chile har varit en diktatur i över 30 år.
Luis Fernando Riquelme 191222
