Piraten i Vita Huset
Trumpadministrationen planerar att ta bort alla undantag i oktober när det gäller oljesanktionerna mot Venezuela. ”Det som finns kvar av oljehandeln måste avslutas före detta datum”, säger en anonym källa till nyhetsbyrån Reuters. En talesperson för USA:s UD fortsätter att varna företag om ”riskerna” de står inför om de har affärer med Venezuelas statliga oljebolag PDVSA.
Trump uttryckte nyligen ”frustration” över att sanktionerna inte lyckats att störta Maduroregeringen. Vita Husets allt hårdare inställning kommer mindre än 90 dagar innan presidentvalet i november, i vilket Trump hoppas vinna med stöd från latinamerikanska emigranter i Florida.
Med början med finansiella sanktioner mot PDVSA i augusti 2017 har USA successivt infört allt fler åtgärder inriktade på att hindra Caracas viktigaste inkomstkälla. Ett oljeembargo i januari 2019 utökades senare till ett heltäckande förbud för alla affärer med venezolanska statliga företag. Landets oljeproduktion har rasat från 1 911 miljoner fat per dag 2017 till det lägsta på flera decennier och rekordlåga 336 000 fat per dag i juni 2020.
Åtgärderna riktade mot Venezuelas oljeindustri eskalerades ytterligare 2020 med sanktioner mot två dotterbolag till Rosneft. Den ryska oljegiganten hade tagit över en stor del av handeln med den venezolanska råoljan innan den började omdirigera den till andra destinationer. [Dotterbolagen har vikit ner sig för USA:s sanktioner.]
Helt nyligen har USA:s Finansdepartement arbetat för att ytterligare strypa Venezuelas oljeexport genom att sanktionera fartig och rederier. PDVSA har försökt ta på sig fraktkostnaderna, men också dess handelsflotta har skadats av USA:s sanktioner.
Sedan oljeembargot från januari 2019 har utländska företag gradvis upphört med att ha direktkontakter med PDVSA, medan andra begärt speciellt tillstånd från USA-myndigheter. Finansdepartementet har utfärdat tillfälliga tillstånd för att företag ska kunna avsluta sina aktiviteter med Venezuela. Detta innefattar oljegiganten Chevron, baserad i Kalifornien, som har flera joint-ventures med PDVSA.
Washingtons hot att ytterligare förstärka sanktionerna kommer tätt inpå beslagtagandet av flera fartyg på väg med bensin till Venezuela.
Enligt Wall Street Journal har hot och sanktioner tvingat den grekiske ägaren till fyra tankfartyg, med bränsle på väg till Venezuela, att på internationellt vatten överlämna det iranska bränslet till USA. Den nuvarande positionen för fartygen är okänd, men rapporter säger att bränslet förts över till andra tankfartyg på väg till Houston i Texas. [Alltså en kapning och rent sjöröveri i strid mot reglerna för den fria sjöfarten.]
Tehran reagerade på de första rapporterna genom sin ambassadör i Venezuela som nekade till att tankfartygen var iranska. Landets oljeminister bekräftade senare att bränslet hade skeppats från Iran och att Venezuela redan hade betalat för lasten. Venezolanska myndigheter har ännu inte kommenterat kapningen.
Med sanktionerna som slår mot Venezuelas oljeraffinaderier och dessutom jagar iväg säljare av drivmedel har Caracas vänt sig till Tehran för att få hjälp under en allt större brist på drivmedel. Iran skickade fem tankfartyg i maj och erbjöd också teknisk hjälp för att reparera Venezuelas viktigaste raffinaderier. Amuay, Cardon och El Palito raffinaderierna har återupptagit produktionen. De arbetar dock med många avbrott och långt under full kapacitet.
Den utrikespolitiske rådgivaren Brian Hook sa hotfullt i en intervju i juli med att ”Jag tror att alla inom den marinavärlden vet att om de får ett samtal om att transportera bränsle till Venezuela, så är det ett erbjudande de inte bör acceptera. Fem tankfartyg tog sig till Venezuela. Samtliga kaptener är utsatta för sanktioner och de står inför en mycket tuff ekonomisk framtid eftersom de sa ’ja’ till erbjudandet att transportera bränsle. Vi kommer att fortsätta att sanktionera alla aktiviteter som går att straffa.”
Samma recept används för att uppnå regimförändring i Iran. I intervjun förklarar Hook att ”Genom att ha lämnat avtalet med Iran har det tillåtit oss att utöva hårt tryck på landet och Irans viktigaste exportkälla är dess olja. Vi har sett till att Irans oljesektor kollapsat. Från 2,5 miljoner fat till 70 000 fat på två år.”
Hooks chef, utrikesminister Pompeo och Pompeos chef Trump verkar alla vara ointresserade av hur sanktionerna påverkar kampen mot coronapandemin. Men det är inte FN:s generalsekreterare Antonio Guterres som har skrivit till de ekonomiskt starka G20.länderna: ”Jag uppmanar till en paus i sanktionerna som påtvingas länder. Det för att de ska kunna få tillgång till livsmedel, nödvändiga leveranser av hälsovårdsmaterial och stöd mot Covid-19. Nu är tiden för solidaritet, inte uteslutning. Låt oss minnas att vi inte är starkare än det svagaste hälsovårdssystemet i vår sammankopplade värld.”
Vi måste hindra alla åtgärder som leder till ett nytt krig mot Iran och Venezuela för olja och kräva ett slut på USA:s mördande sanktioner.
Venezuelaanalysis 200821och Morning Star 2008
The White House is moving to tighten the screws on Venezuela ahead of November’s election
No to Trump and the pirates of the Caribbean
Gillar du det Svensk-Kubanska Föreningen gör?
Vill du bidra till kampen mot den omänskliga blockaden?
Swisha en 20:a eller valfri summa till
123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Ett ännu mer betydelsefullt stöd är medlemskap!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer och arbetslösa).
