Anfall på Venezuela allt närmare
Trump säger att ”Maduros dagar är räknade”. Carl Bildt säger att ett anfall på Venezuela är troligt. Dessa planer på krig mot ett land kommenteras inte av västerländska politiker. Medierna rapporterar utan några som helst fördömanden eller avståndstaganden. Inte ens ifrågasättanden kostar de på sig. Ett helt oprovocerat anfall på en självständig stat är tydligen den ”regelbaserade världsordning” som vi numera ska rätta oss efter. Om det är USA som genomför anfallet, förstås.
Vid en USA-invasion vet venezolanerna ”att det som väntar dem är en diktatur i Pinochet-stil, och det är just därför de skulle kämpa hårt.”
Trump-administrationen attackerar båtar i Karibiska havet så ofta att det kan hända att ytterligare en sprängs mellan publiceringen av denna artikel och när du läser den. [Och mycket riktigt så har flera båtar sprängts efter detta datum]. USA-administrationen har hittills inte kunnat lägga fram några konkreta bevis för sina påståenden om att de sju motorbåtar [nu 15] som förstördes av US-amerikanska luftangrepp transporterade narkotika. Per den 21 oktober visar rapporter att 32 personer har dödats [nu minst 65] i dessa attacker. Den 3 oktober förstördes enligt uppgift en motorbåt med colombianska medborgare ombord i en sådan missilattack, vilket fick Colombias president Gustavo Petro att skriva på X att ett ”krigsscenario” har uppstått i Karibien.
Denna vecka återkallade Colombia sin ambassadör i USA och anklagade Trump-administrationen för att ha ”mördat” fiskaren, samtidigt som man betecknade en annan attack som ägde rum i mitten av september som ett ”direkt hot mot nationell säkerhet”. Donald Trump har för sin del kallat Petro en ”olaglig droghandlare” och sagt att Venezuelas president Nicolás Maduro ”inte vill jävlas” med USA – en hänvisning till en rapport i The New York Times som hävdar att Maduro har försökt sluta ett avtal med Washington för att undvika en militär konflikt.
Flera experter har ifrågasatt lagligheten i dessa attacker. Dan Herman, senior chef vid den Washingtonbaserade tankesmedjan Center for American Progress, sa att Trump ”inte har någon laglig befogenhet att genomföra dessa attacker” och påpekade att den US-amerikanska regeringen ”inte har lagt fram några bevis för sina påståenden”. Herman tror att dessa attacker sannolikt inte kommer att ha någon betydande inverkan på inflödet av droger till USA.
Den före detta armékaptenen och arméadvokaten Margaret Donovan instämde i en nyligen genomförd MSNBC-intervju och sa att Trump inte har ”någon inhemsk eller internationell rättslig befogenhet att genomföra dessa attacker”. Donovan, gästföreläsare vid Yale Law School, tillade: ”När man inte har någon inhemsk eller internationell rättslig befogenhet att genomföra denna typ av attacker, så är det man gör mord på människor.”
Per den 21 oktober visar rapporter att 32 personer har dödats i dessa attacker. [per 1 november, minst 65 medborgare från Trinidad Tobago, Colombia och Venezuela].
På samma sätt sa James Story, som var USA:s ambassadör i Venezuela från 2018 till 2023, att Trumps attacker innebär att USA ”bryter mot internationell rätt och undergräver vår förmåga att arbeta på västra halvklotet”.
Den nuvarande US-amerikanska militäruppbyggnaden i Karibiska havet inleddes den 14 augusti, och Trump-administrationen hävdade att den berodde på hot från latinamerikanska narkotikasmugglare. Enligt tillgängliga medierapporter finns det cirka 10 amerikanska marinfartyg i Karibiska havet, varav tre direkt utanför Venezuelas kust. Enligt Military.com finns det för närvarande också ”10 000 amerikanska soldater som nu opererar i Karibien [som] har skickats för att stoppa narkotikabåtar”.
USA:s utrikespolitik gentemot Venezuela har under både demokratiska och republikanska regeringar länge syftat till regimskifte. I april 2002 stödde president George W. Bushs administration ledarskapet för Pedro Carmona, chef för den nationella näringslivsorganisationen Fedecámaras, efter att en fraktion av militären kidnappat president Hugo Chávez i 47 timmar, tills han räddades av lojala väpnade styrkor.
Sedan dess har USA infört allt hårdare ekonomiska sanktioner mot Venezuela. År 2015 förklarade dåvarande president Barack Obama Venezuela som ett hot mot USA:s nationella säkerhet, ett beslut som fick utrikesministrarna från en koalition av 12 sydamerikanska länder att uppmana Washington att återkalla dekretet. År 2017 hade de amerikanska sanktionerna fått konkreta effekter: en venezuelansk låginkomstfamilj på fem personer kunde förvänta sig att konsumera endast 6 132 kalorier per dag – 1 226 per person om de fördelades jämnt. Tidigare i år rapporterade The Lancet att de USA-ledda sanktionerna bidrar till uppskattningsvis 564 000 dödsfall över hela världen varje år, varav en betydande andel inträffar i Venezuela.
Efter Hugo Chávez död 2013 hade president Nicolás Maduro inledningsvis svårt att fylla det politiska tomrummet. Mellan 2013 och 2019 minskade Venezuelas import med 80 procent, vilket hade förödande konsekvenser för den importberoende ekonomin. Under 2019 fortsatte Trump-administrationen den US-amerikanska trenden att stödja oppositionsledare, denna gång Juan Guaidó, som ifrågasatte Maduros omval 2018. Trumps beslut att formellt erkänna Guaidó som tillfällig president signalerade en förnyad satsning från USA:s sida att störta den bolivarianska regeringen.
Den tidigare försvarsministern Mark T. Esper avslöjade i sin självbiografi A Sacred Oath: Memoirs of a Secretary of Defense During Extraordinary Times att regimskiftet i Venezuela för Trump ”verkade vara en punkt på hans önskelista” (”bucket-list”) och att Trump ansåg att ”USA borde ta oljan”.
Förutom att ha de största bevisade oljereserverna i världen – cirka 303 miljarder fat, eller ungefär 17 procent av de globala reserverna – har Venezuela också betydande fyndigheter av guld, järnmalm, bauxit, coltan och diamanter.
I en intervju med ”60 Minutes” 2022 berättade Esper hur Trump under sin första mandatperiod upprepade gånger frågade försvarsdepartementet om att vidta mer aggressiva åtgärder för att avsätta Maduro, inklusive direkta militära åtgärder.
Till slut bestämde sig Trump för att sända en US-amerikansk flotta till Karibien under förevändning att bekämpa narkotikahandeln. I mars 2020 åtalade södra distriktet i New York Venezuelas president Maduro för narkoterrorism och utlovade en belöning på upp till 15 miljoner dollar för information som leder till hans arrestering eller fällande dom. I juli i år betecknade det US-amerikanska finansdepartementets kontor för kontroll av utländska tillgångar (OFAC) Cartel de los Soles (Solkartellen) som en terroristorganisation. Sedan den 7 augusti 2025 uppgår belöningen för Maduro till 50 miljoner dollar, trots att de flesta internationella experter – inklusive den auktoritativa World Drug Report från FN 2025 – anser att Venezuela är en mindre aktör inom narkotikahandeln.
Med Trump-administrationen tillbaka vid makten verkar den amerikanske presidenten fast besluten att avsätta Venezuelas statschef, eventuellt genom direkta militära åtgärder. María Corina Machado, en högerorienterad oppositionsledare som nyligen tilldelades Nobels fredspris, skulle kunna ses som en person som Washington kan acceptera i en övergångsregering. Corina Machado var en ivrig anhängare av kuppen mot Chávez 2002 och är en stark förespråkare för privatiseringen av Venezuelas statliga oljebolag Petróleos de Venezuela, S.A. (PDVSA). År 2018 skrev Machado ett brev till Argentinas före detta president Mauricio Macri och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu där hon insisterade på att de skulle använda sin ”styrka och inflytande för att driva på avvecklingen av det kriminella venezuelanska regimen”, som enligt hennes uppfattning var kopplat till ”narkotikahandel och terrorism”.
I Caracas säger Ricardo Vaz, skribent och redaktör på Venezuelanalysis.com, att livet fortsätter som vanligt, även om ”det finns en spänning och oro över den US-amerikanska militär upprustningen vid Venezuelas gräns”. Han konstaterar att även om man är medveten om USA:s militära styrka, ”finns det också ett trots”, särskilt bland regeringens kärnväljare. Vaz varnar för att även om den nuvarande US-amerikanska närvaron i Karibien inte är tillräcklig för en fullskalig regimförändring, har den ”stor potential för förstörelse, vare sig det gäller kryssningsmissiler eller flygplan, i syfte att utlösa en intern kollaps”.
Utöver dessa spänningar har Trump-administrationen gett CIA tillstånd att genomföra hemliga operationer i Venezuela, enligt The New York Times.
I september höll ministrar från Gemenskapen av latinamerikanska och karibiska stater (CELAC) ett virtuellt möte där de fördömde utplaceringen av amerikanska militärfartyg nära Venezuela. CELAC, till skillnad från den USA-dominerade Amerikanska samarbetsorganisationen (OAS), utgör ett forum för länderna i regionen att diskutera frågor utan Washingtons närvaro, där Venezuela, Brasilien och Mexiko spelar ledande roller.
Om USA skulle genomföra direkta attacker på venezuelanskt territorium kan Caracas förvänta sig starkt diplomatiskt stöd från regionen, trots att landet inte längre har samma politiska inflytande som under Chávez.
Venezuelas ekonomi har vuxit under 17 kvartal i rad sedan 2021, med hjälp av liberaliseringsåtgärder som inte alltid varit populära bland regeringens anhängare. I början av september installerade China Concord Resources Corp en offshoreplattform i Maracaibosjön, vilket var den första betydande infrastrukturinvesteringen i området på många år. Alala-jackup-riggen förväntas öka produktionen från 12 000 fat per dag (bpd) till 60 000 bpd fram till 2026 i oljefälten Lago Cinco och Lagunillas Lago i delstaten Zulia i västra Venezuela. En större militär attack från USA skulle kunna skada ekonomin, men Kinas betydande investeringar kan komplicera eventuella angrepp mot infrastrukturen.
Joel Linares Moreno, en fixare för internationella medier baserad i Caracas, konstaterar att om Trump-administrationen skulle sätta in full militär styrka, skulle det organiserade motståndet troligen bara hålla i några dagar, med tanke på den enorma maktobalansen mellan USA:s militär och Venezuelas armé, flygvapen och flotta. Linares Moreno tillägger dock att för att avlägsna regeringens anhängare – kända som chavister – skulle det sannolikt krävas en styrka som är beredd att begå allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna. Venezolanerna ”vet att det som väntar dem är en diktatur i Pinochet-stil, och det är just därför de skulle kämpa hårt, även efter att den venezuelanska militären har neutraliserats”, säger han. Han varnar för att USA skulle kunna ”överspela sin hand”.
De kommande veckorna och månaderna kommer att avslöja Trump-administrationens planer för Venezuela och om Maduro och chavisterna kan behålla makten. Det kommer också att visa om regeringarna i Venezuela, Colombia, Brasilien och Mexiko kan samla tillräckligt med internationellt diplomatiskt stöd för att stoppa ett USA-lett krig i Latinamerika, vilket inte har skett sedan USA:s invasion av Panama i slutet av 1989. Den militära operationen då, liksom den nuvarande i Karibiska havet nu, baserades på en rad lögner.
Trump Is Gunning for War in Venezuela, Raising Fears of US-Backed Regime Change
Rodrigo Acuña, Truthout 251021 (ZT)
Rodrigo Acuña har en doktorsexamen i venezuelansk utrikespolitik från Macquarie University.
Trump Is Gunning for War in Venezuela, Raising Fears of US-Backed Regime Change
Akut orkaninsamling
Svensk-Kubanska Föreningens Medicinkonto är öppet för en akut orkaninsamling efter den förödande stormen Melissa. Pengar behövs för återuppbyggnad och Kuba är utestängd från krediter, lån och bistånd på grund av blockaden. Varje bidrag är värdefullt. Stort tack!
Insamlingskontot Mediciner för Kuba, märk inbetalningen med ”orkan”
pg 23 57 15-0
Swish 123 182 37 72
