Bioterrorism – hunger som krigsvapen
Biologisk krigföring, eller bioterrorism – Kuba har varit offer för detta gissel i många årtionden och har bekämpat det i varje utrymme, forum och tribun där möjligheten funnits.
Året var 1996. Den strategi som den revolutionära regeringen dragit upp för att möta den ekonomiska krisen, orsakad av det socialistiska lägrets sammanbrott och intensifieringen av USAs blockad, hade just börjat ge sina första resultat.
De största ansträngningarna gjordes inom jordbruket. Det var livsviktigt att få fram den nödvändiga maten till det kubanska folkets bord, och man arbetade hårt. Framsteg gjordes inom vissa produktionsområden, men i Langley, Virginia, smidde CIA planer för att förhindra detta.
Den 21 oktober 1996 kl. 10:08 flög ett besprutningsplan av modell S2R, med registreringsnummer N-3093M, registrerat i USAs civila flygplansregister men använd av USAs utrikesdepartement, över kubanskt territorium, från norr till söder, och sprutade med jämna mellanrum ut okända ämnen.
Kort därefter blev det känt att flygplanet släppt en fruktad skadegörare som aldrig tidigare rapporterats i landet: Thrips palmi karny.
Denna insekt är mycket motståndskraftig mot insektsmedel, förökar sig snabbt och orsakar stora skador på grödor på kort tid.
Angreppet drabbade bland annat olika sorters bönor, gurka, aubergin etc., och skadorna på potatis var enorma, vid en tidpunkt då landet uppnådde den högsta avkastningen på många år. Målet var tydligt: att skapa en hungersnöd som skulle leda folket till förtvivlan och nederlag.
I ett officiellt FN-dokument (A/52/128), som överlämnades av Kuba och distribuerades av FNs generalsekreterare den 5 maj 1997, förklaras i detalj händelsen med överflygningen av USA-planet och resultaten av de undersökningar som gjorts, vilka visade att skadedjuret införts som ett led i bioterrorism.
Det var inte första gången biologiska medel användes i terroristaktioner mot vårt land. Sedan 1959 har det kubanska folket drabbats av otaliga angrepp på folkhälsan, den nationella industrin och jordbruket. Riskvalster, kaffebärsmal, tobaksmögel, afrikansk svinpest, denguefeber… har orsakat enorma skador och smärta för folket, och visar med all önskvärd tydlighet krigets natur mot Kuba.
Washington Post rapporterade 1979 att CIA hade ett program mot det kubanska jordbruket och att man sedan 1962 hade producerat medel för detta ändamål.
Kuba har varit utsatt för detta gissel i många decennier, och har bekämpat det i varje utrymme, forum och tribun där möjligheten funnits. Denna krigsfront är bara ytterligare ett bevis på den skändlighet som uppvisas av USA, den verkliga främjaren av folkmord och terrorism, som håller Kuba på sin praktiska ”lista över länder som sponsrar terrorism”.
Några exempel på bioterrorism som USAs regering sponsrar mot det kubanska folket:
1961–1962: CIA utvecklar en plan för att med kemiska medel oskadliggöra sockerarbetare under sockerskörden
1962: Newcastlesjukan dödar mer än 80 procent av fjäderfäpopulationen
1972: Afrikansk svinpest ödelägger svinbeståndet
1979–1981: Fyra destruktiva skadegörare drabbar människor och grödor: hemorragisk konjunktivit, denguefeber, sockerrörsrost och blåmögel på tobak.
1980: Andra epidemin av afrikansk svinpest
1981: Bovin nodulär pseudodermatos drabbar nötkreatur
1981: En mycket smittsam sjukdom, ulcerös myomylit, orsakar allvarliga skador på nötkreatur
1993: Viral hemorragisk sjukdom hos kanin upptäcks.
Källa: La guerra biológica contra Cuba, av Ariel Alonso Pérez.
Raúl Antonio Capote, Granma 230601 /cv
Bioterrorismo, el hambre como arma de guerra