Bolivia 2019 och Nicaragua 2018 – och två kvinnors öden. Men där upphör alla likheter:
I ett Twitter från den 19 november 2019, nio dagar efter den militära statskuppen som störtade presidenten, regeringen och demokratin i Bolivia och med kulspruteeld massakrerade bolivianer, publicerade Christina Chamorro, en av de rikaste kvinnorna i Nicaragua med anor från William Walkers dagar, ett Twitter som sa följande:
”I Bolivia uppfyllde armén sin skyldighet som demokratins institution och ställde sig på folkets sida i försvaret av författningen och ett hederligt val. Den bekräftade sin roll som garanten för stabilitet och fred. Ett exempel för Nicaragua”.
Christina Chamorro var och är USAs och den politiska högerns representant inför valet i Nicaragua i november. Hennes mor, Violetta Chamorro var den antisandinistiska oppositionens representant vid valet 1990. USA ställde den samlade oppositionen, som den finansierar, inför valet om ett stopp för de gröna sedlarna om de inte förenades bakom EN kandidat som skulle ställa upp mot Sandinisterna i FSLN. Samtidigt förblödde Nicaragua av USAs Contras och av det ekonomiska kriget mot den lilla fattiga centralamerikanska nationen som hade befriat sig från den USA-stödda Somozadiktaturen. USA lyckades och de 14 oppositionspartierna, som tvingats samman, vann valet i det krigströtta Nicaragua. En nyliberal era inleddes efter valet 1990 och varade till 2006.
Den 21 november 2020 publicerade William Grigsby, chefredaktör för Radio la Primerísima, en rapport om USAs miljonregn över Christina, Juan och Carlos Fernando. Carlos Fernando är en liten kelgris för svenska journalister och pitiyankies från hela världen. En magnat som påstår att han och Christina förestår och utbildar nicaraguaner i ”oberoende journalistik”. Har ni hört den valsen vid tidigare så kallade ”regnbågsrevolutioner”?
Syskonen Chamorro, Christina, Carlos Fernando och kusinen Juan kunde via sina ”NGOs” inkassera 3,87 miljoner dollar. I svenska kronor blir det med dagens penningkurs 33 miljoner 424 006 kronor!
Inte illa pinkat, som ordspråket säger. Och i november tror sig denna i äkta pärlband renrasiga vithudade oligarkkvinna i Managua erövra presidentposten i Nicaragua.
En annan kvinna, inte lika uppmärksammad av journalister som Lars Palmgren eller Amnesty-Rapports Fredrika Brenner eller ’feministorganisationers’ [i Nicaragua finansierade av CIAs ”biståndsorgan” NED] språkrör var den kvinnliga borgmästaren i en av Bolivias städer som greps av den fascistiska och rasistiska mobben efter kuppen 2019, tvångsklipptes, fick huvudet och ansiktet indränkt av en burk röd målarfärg, förnedrades och hotades till livet. Därefter släpades hon genom gatorna i staden.
Hennes brott? Representera den politiska övertygelsen om att Bolivia är en suverän stat som bestämmer över sina naturtillgångar och sin egen framtid utan att fråga USA-ambassaden först. Inget står över folkets mandat.
I dag är denna hjältemodiga kvinna ledamot i det nyvalda parlamentet i Bolivia. Mänskliga och politiska principer står över alla dollar från utlandet. Och det förstod bolivianerna, trots att kuppmakarna och USA-ambassaden i La Paz kontrollerade Valtribunalen i valet 2020 som vänstern överlägset vann.
Samma ambassad, fast den i Managua, är bekymrad för den inser att Christina Chamorro är ett svagt kort och att den hopplöst splittrade högern i Nicaragua (med 7-8 kandidater) har en liten chans mot FSLN med närmare en miljon partimedlemmar och de ekonomiska och sociala framgångar som det kan uppvisa.
Ambassaden och Chamorroklanen vet också att den nicaraguanska armén, till skillnad mot Bolivias, inte deltar i statskupper. Det visade sig när den opposition som Christina Chamorro representerar uppmanade militären att störta den folkvalde presidenten vid kuppförsöket 2018. Nicaraguas militära ledning och befäl är inte skolade i School of Americas i USA, som den bolivianska, utan i Sandinos patriotiska principer, praktiserade i upproret mot Somoza och i USAs fortsättningskrig under 80-talet via sin legoknektsarmé Contras från militärbaser på honduranskt territorium.
Det kriget kostade 38.000 nicaraguanska liv och en materiell förstörelse på 17 miljarder dollar. USA har inte betalat en dollar av det krigsskadestånd som Internationella Brottmålsdomstolen i Haag dömde det att betala. För Christinas mor, Violetta Chamorro, efterskänkte USA denna skuld. USA, å sin sida finansierar varje år Chamorroklanen med miljontals dollar som tack för dennas lojalitet mot Vita Huset.
När får vi se eller läsa Lars Palmgren, Lotten Collin, Brandao-Jönsson med flera notera det?
Dick Emanuelsson, Tegucigalpa 210315
Gillar du det Svensk-Kubanska Föreningen gör?
Vill du bidra till kampen mot den omänskliga blockaden?
Swisha en 20:a eller valfri summa till
123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Ett ännu mer betydelsefullt stöd är medlemskap!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
