Brev från Kuba

Arianna Alvarez Avalo, musiklärare på Kuba

Facebookinlägg från Arianna Alvarez Avalo, musiklärare på Kuba:

Var var de som pratar om ”humanitär” hjälp” när USA stoppade en kinesisk farkost fylld med nödartiklar för att bekämpa Covid-epidemin och hjälpa det kubanska folket?

Var var de när Trump förbjöd ekonomisk hjälp till familjerna på ön, när han förstärkte en inhuman blockad mitt under en pågående global kris och en löpande dödlig sjukdom. När han förbjöd inköp av respiratorer från företag i USA. 

Var var de när USA stoppade oljetankers på väg till Kuba i havet?

Var var de när folket som mest behövde dem?

Den främsta humanitära hjälpen för alla kubaner skulle vara ett totalt upphävande av blockaden. Om du inte håller med så är du inte mänsklig, eller så vill du inte hjälpa någon.

Händelsevis så råkar det vara samma människor som skrek i högan sky när Kuba hjälpte den engelska båten [med Covidsmittade] när ingen annan ville göra det…

Vi kubaner är solidariska av oss. Vi behöver inte någon opportunistisk ”humanitär” korridor med tydliga politiska avsikter när vi har tusentals systrar och bröder runt om i världen som agerar som korridor utan att kräva nån uppmärksamhet.

Det finns solidaritetsorganisationer som i åratal har sänt hjälp och donationer till Kuba och som utan avbrott fortsatt under pandemin.

Det är projekt och organisationer, kyrkor och grupper av kubaner som är helt öppna. Om de nu vill hjälpa, varför har de aldrig tagit kontakt med dessa?

Varför är det nu de reagerar och  skriver plakat och banderoller och spelar hjältar samtidigt som de varit medlöpare till de största övergreppen mot ön?

Från Italien, Kanada, Kanarieöarna, Spanien, England, Tyskland, Panama har de sänt verklig humanitär hjälp. Allt från mediciner, kanyler till pengar. Och de fortsätter att fylla containrars för att skicka dem. De navigerar för att undvika alla tusentals hinder som blockaden påtvingar oss för att se till att lasten når fram till kubanska hamnar.

Till alla dem vill vi rikta vårt mest uppriktiga tack!

Varje liv som går förlorat gör ont. Det gör ont att se i vilken situation sjukhusen och vårdcentralerna befinner sig i. Bristen på material gör ont. Men vi är inte ens i närheten av att vara värsta landet i regionen. Och även om jag tycker att siffror är olämpligt när det handlar om människoliv, så är det dags att lyfta fram lite fakta för dem som vill prångla på oss kaos och oordning. Siffrorna är från igår men situationen har inte förändrats mycket, åtminstone inte åt det bättre.

Miami Dade, med bara 2 717 000 invånare, har haft 504 000 fall av Coronavirus och 6472 dödsfall (1,28% av de bekräftade fallen). 

I Florida, med dubbelt så många invånare som Kuba, har de haft 37 895 dödsfall. Ber vi om humanitär hjälp för Florida?

Madrid med 6 752 763 invånare har haft 739 000 fall och 15 4469 döda (2,09% av de bekräftade fallen)

Rio de Janeiro med 6 748 000 invånare har haft 973 000 fall och 56 321 döda (5,78% av de bekräftade fallen). Sen igår har de haft ytterligare 200 dödsfall.

Storstadsregionen i Chile med 7 112 808 invånare har haft 661 000 fall och 17 377 döda (2,62% av de bekräftade fallen)

Så skulle jag kunna fortsätta och lyfta fram fakta både från regionen och från den industrialiserade världen där hanteringen av pandemin har varit katastrofal men här har ingen har krävt humanitär hjälp.

Så har vi Kuba som under mer än ett år har hållit pandemin i  schack utan att hälsovårdssystemen har kollapsat och som med 11 333 483 invånare har haft 218 396 fall och 1 431 dödsfall (0,65% av de bekräftade fallen).

Jag har inte så mycket mer att tillägga. Kuba uppfyller inte ens de lägst ställda villkoren enligt FN för att ansöka eller ta emot en humanitär intervention.

För den som inte vet så kan en humanitär intervention ske genom våld.. Det finns ingen krigskonflikt, och vi är inte ens i närheten av genomsnittet vad gäller usel hantering av pandemin. Därför kommer jag inte låna ut mig för naiva dumheter eller orkestrerade kampanjer.

Vi har nog med exempel på ”humanitära” interventioner som ledde till militära interventioner styrda av ekonomiska intressen. Regeringar som avsatts och tusentals civila dödsoffer, trots att FN hävdat den nationella självbestämmanderätten. För att nämna några har vi Panama, Jugoslavien, Haiti, Irak, Libyen osv.

Vem var det som låg bakom, antingen direkt eller indirekt, alla dessa ”humanitära insatserna”?

Samma förövare som alltid, som inte låter oss leva i frid och som nu säger sig vara bekymrade över vårt välmående. Ren cynism och imperialistisk opportunism.

Jag vägrar att låta mig utnyttjas. All hjälp är välkommen och vår tacksamhet kommer att vara evig. Sändningarna från solidaritetsgrupperna i utlandet har aldrig upphört. Det är den verkliga humanitära hjälpen. De söker hela tiden nya vägar att nå fram. De är den enda humanitära korridoren som har funnits  till dags dato.

Organisationerna finns, metoderna finns, vägarna finns. Om ni vill hjälpa era kubanska bröder och systrar så gör det från hjärtat och på ett oegennyttigt sätt. Det är den enda sanna solidariteten. Kuba behöver att alla ställer upp. Sluta posera i de sociala nätverken för här finns liv att rädda. 

Kämpa Kuba!

 

SOLIDARITET! HÄV BLOCKADEN! KANYLER TILL KUBA!

Nu driver vi kampanjen ”Kanyler till Kuba”, för att stödja Kubas vaccinationsarbete i, och utanför Kuba.

GE ETT BIDRAG TILL MEDICIN-INSAMLINGEN! Pg 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72

Ta ett steg till och bli en del av solidaritetsrörelsen!

Bli medlem i Svensk-Kubanska!

Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)

Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0