Budskap till arbetarna och folket på Kuba
Kära landsmän:
Första maj, arbetarnas internationella kampdag, närmar sig, till ära för dem som producerar och upprätthåller livet.
För mer än 30 år sedan, efter socialismens fall i Europa, var det massiva firandet av denna dag begränsat till ett fåtal länder, bland dem Kuba.
Med berättigad stolthet kan vi i dag säga att vi, trots de mest extrema svårigheter, aldrig upphörde att höja socialismens fanor.
Under de följande åren anlände och fortsätter delegationer från hela världen att anlända för att fira dagen i denna lilla och exceptionella nation där arbetarna styr. De vill bevittna och dela styrkan i vårt svåra, men ändå glada, motstånd. De vill inte missa det imponerande exemplet med detta folk, som kan fira de rättigheter de har vunnit, även under de värsta ekonomiska förhållandena, samtidigt som de kritiserar och kräver att vi, tillsammans med blockaden, ska kunna besegra våra egna brister och misstag.
Detta är vad arbetarklassen har haft befogenhet att göra sedan triumfen 1959, och denna befogenhet stärktes när Kuba förklarade sig vara den första socialistiska staten på västra halvklotet. Dessa dagar är inte bättre än de dagar då utopin var en osynlig horisont under tyngden av socialismens nederlag på andra breddgrader. Precis som vi då marscherade för att fira arbetarnas och böndernas, kreatörernas och konstnärernas ihållande kraft, är vi här i dag, redo att marschera för att fortsätta fira.
Den imperialistiska maktens orkanvindar har blåst, och fortsätter att blåsa, starkare än någonsin över vår ekonomi, fast beslutna att radera detta exempel på djärvt kreativt motstånd från den universella politiska kartan. Låt oss än en gång visa att vi inte lever och står upp för att det kubanska folkets största fiende ville att vi skulle göra det. Vi lever, står upp, gör motstånd och skapar, tack vare kubanernas vilja.
Och den här gången med en särskild inspiration. På första maj är det 25 år sedan Fidels historiska tal på det sprängfulla torget, då han uppmanade oss att agera med en ”känsla för det historiska ögonblicket”, att ”förändra allt som måste förändras” och att ”frigöra oss själva och genom våra egna ansträngningar”. Som Fidel sade då: ”Revolution är enhet, det är självständighet, det är att kämpa för våra drömmar om rättvisa för Kuba och för världen.”
Låt oss marschera på första maj och visa styrkan i ENHET. För vår självständighet och våra drömmar om rättvisa.
Mot blockaden och mot den återvändande fascismen. Mot folkmordet i Gaza och mot de tysta folkmord som orsakas av det hav av orättvisor som hotar vår art.
Låt oss marschera för den bättre möjliga värld som Kuba vill ha och förtjänar.
Vi ses på första maj på Plaza!
Miguel Díaz-Canel Bermúdez
Gillar du det Svensk-Kubanska Föreningen gör?
Vill du bidra till kampen mot den omänskliga blockaden?
Swisha en tjuga eller valfri summa till
123 589 0975 eller pg 40 54 11 -0
Ett ännu mer betydelsfullt stöd är medlemskap!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap
(150 kr för pensionärer, arbetslösa och studerande) Samma swish som ovan.
