Brasiliens general Mourão ”läste lusen” av Mike Pence, och sade att Brasilien inte är villig att göra någons smutsiga arbete och alla andra länder i Lima-gruppen backade ur och utesluter en invasion av Venezuela.
Diario Perfil publicerar idag en notis om att Lima-gruppen utesluter en militär aktion mot Venezuela. Och informationen är bra: trots att Mike Pence reste till Colombia och personligen försökte sätta press på företrädare för de länder som bildat gruppen, slutade det med att USA stod ensamt med Colombia och en bleknande Juan Guaidó i sin förhoppning om att en allians av quislingar skulle kriga mot sina bröder i Venezuela för att störta Nicolás Maduro och överföra regeringen till Washington.
Budskapet är tydligt: om Donald Trump vill ha krig i Venezuela så får han göra det själv.
Det här är vad vi redan sett utvecklas och som Brasiliens Folha de São Paulo sa i en notis som gick obemärkt förbi, men som visade på oppositionen inom den brasilianska militären mot ett krig och en invasion av sin nordliga granne. ”Krisen i Venezuela skapar motsättningar mellan militären och bolsonaristerna i regeringen”, skrev Folha för fyra dagar sedan, och varnade:
”(…) Den militära grenen av regeringen ställde utrikesminister Ernesto Araujo under ett rent förmyndarskap. Det blir inget med att avsluta det militära samarbetet med Caracas, en källa till information och underrättelser, och än mindre att ge efter för USAs påtryckningar om att använda brasilianska trupper i en attack på Venezuela.”
I denna notis, värdig en underrättelsetjänst, rapporterar Folhas krönikör att Brasiliens militär ser förekomsten av USA-trupper i regionen som något ännu allvarligare – ”en dödssynd”, enligt krönikören.
Sammanfattningsvis håller Brasiliens generaler fast vid sin nationalistiska tradition och vägrar inte bara att utnyttjas av USA i en invasion och ett krig mot ett grannland, utan förkastar också USAs militära närvaro på sydamerikanskt territorium. Vita husets beräkningar slog fel, ett resultat av att man inte tagit hänsyn till att regeringen inte bara består av Bolsonaro.
Hans betydelse blir faktiskt bara mindre. Jair Bolsonaro befinner sig nu i sin egen labyrint, drabbad av otaliga korruptionsskandaler mot en regering som inte ens suttit i 60 dagar och som hade som vallöfte just att göra slut på ”Arbetarpartiets korruption”.
Bolsonaro är en agent för Israel och, i förlängningen, för jänkarna, men detta är inte fallet med Brasiliens militär, som innehar nyckelpositioner i hans regering. Tydligen räknade jänkarna inte med detta. Bara USA, ett land där militären, CIA och regeringen i allmänhet arbetar oberoende av varandra, var inte förmögna att se den mångfald som existerar även i länder som Brasilien. Jänkarna satsade på Bolsonaro och det visar sig att Bolsonaro inte är i stånd att svara mot förväntningarna, helt enkelt därför att de som har vapnen inte tänker ställa upp.
I teorin är Jair Bolsonaro befälhavare för Brasiliens väpnade styrkor, men det är bara i teorin. För militären, som är mycket speciella människor, är Bolsonaro i praktiken en underordnad och en civil, en pensionerad kapten. Om generalerna ser honom som en underordnad, kommer de inte att följa hans order; om de ser honom som en civil kommer de inte ens att reagera, för det är så militärer i allmänhet gör i frågor rörande krig. Om Bolsonaro skulle beordra en invasion av Venezuela och generalerna inte reagerade, skulle redan detta alltså utgöra en revolt och en statskupp, även om militären själva inte formaliserar det med ett officiellt uttalande. Bolsonaros regering skulle bli enbart dekorativ, och makten skulle återigen tillfalla militären.
Det är möjligt att en sådan revolt och militärkupp redan är på gång eller förbereds: vid dagens möte med Lima-gruppen deltog inte Jair Bolsonaro utan vicepresidenten, general Hamilton Mourão. Långt ifrån att indikera det klassiska ”prisfallet” när en vice ersätter presidenten, står det klart att Brasiliens militär har tagit kontroll över Venezuela-frågan och har marginaliserat Bolsonaro-gruppen från diskussionen.
Resultatet blev att general Mourão ”läste lusen” av Mike Pence, och sade att Brasilien inte är villig att göra någons smutsiga arbete och alla andra länder i Lima-gruppen – utom Colombia, som nu övertagit Chiles plats som Västs favoritprostituterade – backade ur och utesluter en invasion av Venezuela. Det som hände där, och som media inte kommer att säga, är på sätt och vis att Latinamerika stoppade jänkarna. Bortom den ideologiska inriktningen i de olika regeringarna stod det klart att endast colombianerna är villiga att bli kanonmat åt USAs intressen i Venezuela.
Hur kommer det sig? För att i världen finns det få dårar kvar som Colombia. De flesta länder har redan insett att det inte är någon bra affär att ställa sig i vägen för de som är på uppåtgående (Kina, Ryssland och Indien, huvudsakligen) för att få klappar på axeln av de som är på väg ner (USA och västvärlden i allmänhet). Det som börjar växa fram i Latinamerika är en medvetenhet om att USAs hegemoni redan har fallit och att vi ser en simulering av den hegemonin. Och om Kina säger att man inte ska tafsa på Venezuela för det kommer att innebära sanktioner mot de inblandade, då finns det ingen Mike Pence eller Donald Trump som kan övertyga om något annat.
Man behöver bara nämna att 27 procent av Brasiliens export idag går till Kina, och USA kommer långt efter på 11,9 procent, enligt utrikeshandelsindex (ICOMEX) som utarbetats av Stiftelsen Getulio Vargas, en slags Brasiliens SCB. Brasiliens militär vet mycket väl att så är fallet och de är inte villiga att mucka gräl med Peking för att göra Washington en tjänst. En tjänst som dessutom skulle innebära det smutsiga och gemena att ge sig på att döda latinamerikanska bröder för att gynna en stormakts intressen.
Mer än en fjärdedel av Brasiliens export går till Kina. För mycket mindre än så läxade de brasilianska generalerna upp Bolsonaro i början av januari; när han precis tagit över som president beslutade Bolsonaro att flytta landets Israel-ambassad till Jerusalem. Som hämnd avslutade de muslimska länderna importen av kött från Brasilien, vilket är obetydligt jämfört med den kvantitet som Kina köper. Brasiliens militär är inte villiga att behaga varken Israel eller USA, eller någon annan, om det drabbar landets ekonomi.
Sanningen är uppenbar, även om media gömmer den och fortsätter att insistera på det ”akuta behovet” att störta den ”blodiga tyrannen” Nicolás Maduro. Jänkarna har inte längre den styrka de brukade ha och återigen räknade de fel. Nu finns två alternativ: att skicka colombianer att dö på gränsen till Venezuela i händerna på FANB och den beväpnade milisen eller att genomföra invasionen med sina egna marinsoldater. Om de gör det senare utsätter de sig självklart för två stora faror: sannolika sanktioner från Kina och en kollaps av sin ekonomi, å ena sidan, och att inte att uppnå målet, köra fast och förödmjukas i Venezuela, å den andra – som i Vietnam, Afghanistan, Irak och, på senare tid, på Krim och i Syrien.
Om jänkarna tar sig in och inte lyckas ta sig ur Venezuela kommer de att bli måltavlor för sina riktiga fiender, som är Kina och Ryssland. Och om detta händer kan nådastöten mot den unipolära världsordningen komma från Öst. Precis som i spel leder överdriven ambition ofta till att man förlorar allt. USAs glans skapades i krigets spel och det är naturligt att den förr eller senare går förlorad i samma spel.
Liliana Lopez Foresi 190331
No hay Triple Alianza: a los yanquis les fallan los cálculos y ya no logran convencer a nadie
