Skam på torra land: Trump-Pompeo
Under sina sista dagar har Trump-Pompeoadministrationen fört upp Kuba över en lista på länder som USA påstår stöder terrorism. Kuba har förlorat över 3 000 medborgare som dödats i attentat från USA. Över 2 000 har invalidiserats eller skadats för livet. Någon terrorism från Kubas sida har USA inte ens försökt påvisa. Att sätta upp Kuba på listan innebär automatiskt ytterligare svårigheter för ön i dess internationella relationer. Allt för att framkalla ”svält och desperation”, som USA-politiker har uttryckt det.
”Krig är fred. Fred är slaveri. Okunnighet är styrka.” George Orwell, ”1984”
”Genom att skickligt manipulera pressen gör de offret till förövare och förövaren till offer.” Malcolm X
I de sista dagarna av denna skamliga, isolerade, hatiska regim i Vita Huset har hans lakejer i UD, under ledning av den reaktionäre och löjlige Michael Pompeo, beslutat att placera det revolutionära och socialistiska Kuba på den godtyckliga, surrealistiska och groteskt skenheliga listan över ”stater som stödjer terrorism.”
Det är en uppenbar åtgärd för att hindra, eller åtminstone skapa formella hinder och förevändningar för att försena, varje potentiell presidentorder från Bidenadministrationen att lätta på några av alla de anti-kubanska presidentorder som Trump utfärdat de senaste fyra åren. Dessa åtgärder har fördjupat USA:s kriminella blockad mot Kuba och medfört stora ekonomiska störningar och mänskligt lidande på ön. Vilket förstås är själva avsikten!
Förre CIA-chefen Michael ”vi stal, vi lurades, vi ljög” Pompeo. Religiös fanatiker. Trumps trogne utrikesminister. Har lovat att störta regeringarna i Venezuela, Nicaragua och Kuba. Applåderade när fattiga bolivianer berövades hälsovård när kubanska läkare togs hem efter att ha anklagats av Bolivias kuppregim 2019 för att leva i lyx och vara terrorister.
Dessa åtgärder syftar till att strypa den kubanska regeringen och staten mitt under Covid-19 pandemin, vid en tid när Kuba gör häpnadsväckande framsteg i kampen mot pandemin hemma – och är ett inspirerande och effektivt exempel på sin medicinska internationalism och solidaritet. Något som inte kan döljas eller förtalas med framgång. Tvärtom, Kubas exempel är allmänt respekterat och älskat i hela världen. Och Pompeo vet det! Det gör också Biden och hans team.
Det finns inget behov av att här lägga mer tid på att peka på det vulgära, cyniska och skamlösa hyckleriet från USA:regeringens patetiska bräkande om ”terrorism” eller ”mänskliga rättigheter” i allmänhet och om Kuba i synnerhet – som i årtionden varit offer för direkt eller indirekt USA-finansierad terrorism.
Det är lätt att visa också med officiella dokument och Kongressrapporter. Det är känt överallt och hatas överallt, liksom av många miljoner i USA. USA:s hemliga operationer har sedan revolutionens seger 1959 innefattat mord, bombattentat, ekonomiskt sabotage och till och med biologisk krigföring. Vi kan till det lägga Washingtons historiska lista över att skapa, stödja, finansiera, beväpna och vidmakthålla varenda blodbesudlad militär och halvfascistisk regering i Amerika, beslutna att eliminera demokratiska rättigheter och trycka ner arbetande människor i skiten. För att hindra spridning av det socialistiska Kubas kraftfulla exempel, eller något annat progressivt system i Amerika. Idag, i ljuset av pandemin, framstår nödvändigheten av revolutionära förändringar allt tydligare. Kuba fortsätter att vara bålverket och fyrbåken för sådana förändringar i det arbetande folkets och nya generationers intresse.
Detta skamliga hyckleri understryks när vi tittar på det som hände 6 januari 2021 vid Kapitolium. Washington har ingen moralisk rätt eller trovärdighet att attackera Kuba. Imperialistiska gangsters som bor i glashus borde inte kasta sten. Städa upp i ditt eget hus! Rensa upp i din rasistiska polis och ditt kriminella rättssystem! Kom till rätta med din egen mördande och skrämmande brist på ledarskap under Covid-19 pandemin! I Kuba finns inga Georg Floyds, Breonna Taylors eller halvfascistisk mobb som stormar Kapitolium i Havanna!
Medan Pompeos föraktliga påbud helt klart görs ur ett läge av politisk svaghet – och med enbart ett sandkorn av folkligt stöd i USA, Amerika och internationellt – kan det, i den byråkratiska labyrinten och svarta hål av USA:s antikubanska politik bli en ursäkt och förevändning för Biden att inte göra något åt Kubapolitiken. Oavsett, bland de hetaste potatisarna som Trumps gangsterregim kastat i knät på Biden, är de politiska konsekvenserna av de många misslyckandena i Amerika – och mot Venezuela, Bolivia och särskilt Kuba.
Om bara fyra månader, 21 maj, kommer FN:s Generalförsamling, ännu en gång, med ökande ilska och förakt, med överväldigande majoritet rösta mot USA:s antikubanska politik. Några månader senare, i augusti, planeras ett Amerikanskt toppmöte. Traditionellt under överinseende av det diskrediterade Organization of American States, OAS, med högkvarter i Washington. Där kommer ännu en gång USA:s isolering och hatet med dess anti-kubanska politik visas. Bägge dessa händelser kommer att bemötas av protester från blockadmoståndare, organiserade av US-Cuba Normalization Conference Coalition.
Låt oss minnas att det var den förnedrande isoleringen av USA:s antikubanska politik i FN och vid OAS´ toppmöten, år efter år, som fick Obama att göra en historisk reträtt och skifta Kubapolitik 2014-2015. Men lagarna som reglerar USA:s blockad förblev intakta och genomdrivs fortfarande.
Biden indikerade under valkampanjen en återgång till den politik som Obama införde under sin andra mandatperiod. Den infördes med presidentorder och återupprättade diplomatiska förbindelser och lättade på restriktioner mot resor, utbyten och andra åtgärder. Det hade kunnat leda till en normalisering av relationerna; dvs ett legalt avskaffande av hela knippet av USA:s ekonomiska, kommersiella, finansiella och resesanktioner och deras extraterritoriella tillämpning. Men som vi vet gick Trump-Pompeo i rakt motsatt riktning.
När Obamaadministrationen hade beslutat om att en ny kurs låg i USA:s långsiktiga intressen i Latinamerika och världen, var det två förutsättningar som omedelbart behövde uppfyllas. Först och främst frigivningen av de kvarvarande 5 kubanerna. ”Cuban Five” var de patriotiska kubanska revolutionärerna i USA:s fängelser, som dömdes i en uppgjord och riggad rättsprocess i en Miamibaserad skendomstol, för sin heroiska kamp mot USA-stödd terrorism och undergrävande verksamhet mot Kuba. Om inte de släpptes skulle den kubanska regeringen och folket inte gå vidare. De släpptes 17 december 2014.
För det andra, och det var ett internt hinder, måste Obamaadministrationen avlägsna Kuba från ”terroristlistan”. Det krävde en formell process inom den federala byråkratin för att stryka den godtyckliga etiketten ”terrorism” om Kuba. Det var enbart nonsens och löjligt att ha placerat Kuba på listan. Det ströks i maj 2015 och efter det upprättades diplomatiska förbindelser i juli 2015.
Detta borde vara utgångspunkten för solidaritetsaktivister i hela världen när vi stärker och ökar våra ansträngningar i en världsomfattande och enad front för att krossa blockaden 2021. Det betyder att vi behöver öka pressen i USA och internationellt på den inkommande Biden-Harris administrationen och USA:s kongress för ett definitivt slut på den kriminella blockaden.
Vi kommer att göra det på många fronter. På gatorna i maj och augusti, se till att fler och fler resolutioner antas i kommun- och regionfullmäktige, fackföreningar, religiösa institutioner och så vidare.
International US-Cuba Normalization Conference Coalition 210112 (redigerat)
Pompeo’s Challenge to Biden and to the Cuba Solidarity Movement
Gillar du det Svensk-Kubanska Föreningen gör?
Vill du bidra till kampen mot den omänskliga blockaden?
Swisha en 20:a eller valfri summa till
123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Ett ännu mer betydelsefullt stöd är medlemskap!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
