Det teknologiska kriget. Exemplet Venezuela.
I augusti undertecknade Venezuelas omvalde president Nicolás Maduro ett dekret som blockerade tillgången till den sociala medieplattformen X, tidigare Twitter, under 10 dagar. President Maduro sade om ägaren, finansmannen Elon Musk: ”Han har brutit mot reglerna genom att uppmana till hat, fascism, inbördeskrig, död och konfrontation bland venezuelaner och har brutit mot alla venezuelanska lagar.”
Musk, som också äger satellitbredbandsnätet Starlink, uttryckte sitt stöd för den högerextrema venezuelanska oppositionen och förolämpade presidenten, vilket är ett tecken på den nya globala elitens beslutsamhet att genomföra ett regimskifte i Venezuela.
Denna åtgärd åtföljdes av andra försök som genomfördes via olika tekniska plattformar som Apple, Google och Meta.
Dessa eliter försöker genom världens största och mäktigaste teknikföretag (”Big Tech”) styra världspolitiken med nya metoder men enligt gamla strategier som bygger på att ekonomisk makt ska gå före de demokratiska värden som de säger sig försvara.
Sju teknikföretag finns med på listan över de 10 största företagen i världen, rankade efter börsvärde: Apple Inc, Microsoft Corporation, Amazon, Alphabet (Google) och Facebook (Meta) får sällskap av Nvidia Corporation, en av de största utvecklarna av grafikprocessorer och chipset, och Tesla – som också ägs av Musk – som tillverkar och säljer både elbilar, batterier och solcellssystem.
Börsvärdet för Big Tech överstiger 10 biljoner dollar, vilket är mer än Tysklands, Storbritanniens och Frankrikes sammanlagda BNP. Detta är bara ett exempel på deras uppgång och dominans.
Framväxt och dominans i den nyliberala avregleringens paradis
Big Tech har ökat sin hegemoni i den globala ekonomin. För bara 16 år sedan var endast två av de 10 mäktigaste företagen i världen teknikföretag: Microsoft och Vodafone. Idag är drygt 30 av de 100 största företagen i världen inriktade på den teknologiska kedjan: detta inkluderar halvledare, mjukvara, telekommunikation och andra sektorer.
Tillväxten har varit exponentiell på mindre än 50 år eftersom dess produkter och tjänster tenderar att dominera alla ekonomiska områden och andra globala aktiviteter, från implementering av mjuk- och hårdvara i olika delar av det dagliga livet till specialiserade tjänster inom områden som försvar, hälsa och finans.
Som på många andra områden i det moderna livet har mångfalden varit den största förloraren. Precis som ägandet av livsmedelssystem eller media är koncentrerat till ett fåtal händer, har listan över stora företag, enligt deras börsvärde, genomgått en förändring.
Mellan 2005 och 2021 muterade denna katalog från en diversifiering som inkluderade tillverkare som General Electric, banker som Citigroup eller marknadsföringsföretag som Walmart, till den så kallade GAFAM (Google, Amazon, Facebook, Apple och Microsoft), tillsammans med kinesiska företag som Tencent.
”Big Oil”-bolag som Exxon Mobil, BP och Royal Dutch Shell petades ner från toppen av Nasdaqs aktieindex, liksom ’Big Media’-bolag som Disney, AT&T och Comcast.
– Grogrunden: en globaliserad och avreglerad ekonomi som gynnar en extrem koncentration av resurser.
– Metoden: strategier hos aktörer som ständigt strävar efter att etablera och bevara monopolistiska positioner.
I en rapport från Washington Post som publicerades i september 2023 förklaras deras tillväxtmönster: först blev de dominerande inom sina ursprungliga verksamheter, sedan växte tentaklerna och de gjorde förvärv inom nya sektorer för att lägga till intäktsströmmar och utmanövrera konkurrenterna.
Nikos Smyrnaios vid University of Toulouse lyfter fram fyra viktiga faktorer i framväxten av GAFAM: teorin om konvergensen mellan media och informationsteknik, finansialisering, ekonomisk avreglering och globalisering.
Big Techs dominans på marknaderna har tydliga uttryck:
– Amazon dominerar e-handeln med 50% av all försäljning på nätet, de påverkar molntjänsterna med en marknadsandel på nästan 32% och livestreaming med Twitch som har en marknadsandel på 75,6%.
– Apple säljer avancerade smartphones och annan konsumentelektronik. Företaget delar ett duopol med Google inom området mobila operativsystem: De har 99 procent av marknadsandelen.
– Meta, som också äger Instagram och WhatsApp, har 3,5 miljarder användare i sina nätverk. De påverkar den allmänna opinionen så till den grad att cirka 50% av de globala utgifterna för onlineannonsering sker genom Meta eller Alphabet.
– Google dominerar marknadsandelen för sökmotorer, med ett genomsnitt på 86-96% i världen.
– Microsoft dominerar marknaden för operativsystem för datorer (Microsoft Windows) och programvara för kontorsproduktivitet (Microsoft Office) med cirka 80%.
Dessa storföretags inflytande på medborgarnas dagliga liv är en fråga som har börjat oroa de amerikanska samhällsaktörerna själva. De manövrer som de har utvecklat, inte längre bakom kulisserna, i valprocesser och andra politiska situationer är välkända.
Barack Obamas kampanjer var de första som drog stor nytta av dataintensiv mikromålgruppering; därefter lånade dataexperter ut sina färdigheter till Donald Trump och Brexit-kampanjen.
Konnotationen av att använda dessa datainsamlingsstrategier var inte alltid negativ; vid den tiden berömde medierna den dåvarande demokratiske presidenten för ”hans kraftfulla teknodemografiska dragningskraft”.
Ett ikoniskt fall var Cambridge Analytica-företagets inblandning i de valhändelser som nämns ovan och under valkampanjerna i Italien, Tjeckien, Indien, Kenya, Malaysia, Nigeria, Mexiko och Brasilien. Bevisen för att digitala plattformar används för sociopolitisk och till och med militär kontroll har blivit obestridliga.
Även om dessa metoder är nya är strategin det inte. Hemlig påverkan är vanligt förekommande i det amerikanska samhället, med manipulativa, psykologiskt drivna reklam- och marknadsföringstekniker som används för att sälja produkter, livsstilar och idéer. Så har det varit ända sedan den självutnämnde uppfinnaren av PR, Edward Bernays, publicerade sin bok Crystallizing Public Opinion 1923.
En privat opinionsundersökning som genomfördes 2023 för Commission on the Future of Technology visade att 80 procent av de amerikanska väljarna håller med om att regeringen ”måste göra allt den kan för att begränsa inflytandet från stora teknikföretag som har blivit för mäktiga och nu använder våra data för att tränga in för djupt i våra liv”.
84% av väljarna sade att de var ”mycket nervösa” över de sociala mediernas effekter på barn.
Venezuela i den teknokratiska maktens sikte
Big Tech-magnaternas inverkan på resultatet av valet i Venezuela den 28 juli är ett exempel på hur dessa företags ekonomiska dominans är en del av vägen mot politisk hegemoni.
Under dagarna efter valet blev denna koppling uppenbar. Några exempel:
– Förutom förolämpningarna från Musk och återpubliceringen av falska videor om påstådda protester mot president Maduro, tog X-plattformen bort den grå verifieringsetiketten från president Maduros konto, så att det inte längre betraktas som ett regeringskonto.
– Meta, ägaren till Facebook och Instagram, tog också bort verifieringsmärket från Maduro, ett tecken som ger trovärdighet och äkthet till konton för offentliga personer och organisationer.
– Som presidenten noterade, under dagarna före valet, men ännu mer under dagarna efter, sågs hotfulla meddelanden till gräsrotsledare för regeringsanhängare, ”Chavistas” på WhatsApp från enheter som var registrerade utomlands.
– Apple och Google tog bort appen VenApp från sina appbutiker; plattformen används av venezuelaner för att rapportera problem relaterade till offentliga tjänster och hälsa. Venezuelas regering hade aktiverat ett särskilt avsnitt i appen för att rapportera ”fascistiska och vandalistiska handlingar” relaterade till det eskalerande våldet efter valet, som utlöstes av en del av oppositionen.
– TikTok, den sjätte mest populära sociala medieplattformen bakom Facebook, YouTube, WhatsApp, Instagram och WeChat, tillät att videor av vandalism delades under upptrappningen efter valet. Maduros konto stängdes av under ett direktsänt tal.
Det handlar om aktörer som deltar för eller emot vissa politiska system utan att detta valideras av någon sociopolitisk process eller valprocess, utan snarare genom den påstådda legitimitet som den ”teknokratiska makten” ger dem. Denna maktdimension har utformats ”i samband med förändrade sociala strukturer som har främjat teknik som en lösning på bredare sociala, ekonomiska, politiska och miljömässiga utmaningar”, enligt ny forskning från National University of Singapore.
Det är förmågan att utöva kontroll över medborgarna genom övervakning, censur och manipulation baserat på den kollektiva tron att teknik är demokratisk och stöder individuell autonomi.
Musk är ett exempel på instrumentaliseringen av teknokratisk makt. Hans aktivt partiska inställning till den politiska dynamiken, oavsett om det gäller USA, Storbritannien, Bolivia, Brasilien eller Venezuela, väcker frågor om förhållandet mellan marknader, kunskap och demokrati.
Beteendemodellering via digitala plattformar påverkar inte bara vad människor beslutar sig för att köpa utan också medborgarnas sociokulturella och politiska föreställningsvärld. Det är på detta sätt som de genom sina algoritmer har lyckats sprida en berättelse om ”bedrägeri” under oppositionens nya attack mot den venezuelanska staten och dess institutioner.
Sociala medier, och artificiell intelligens i sig, är en del av den infrastruktur genom vilken miljardärer utövar sin makt, manipulerar sin image och strävar efter sina politiska mål i stor skala.
Regeringars roll i mötet med Big Tech och dess nya maktskalor har varit föremål för debatt i olika multilaterala och nationella sammanhang. Yttrandefrihet och ekonomisk frihet står i centrum för en berättelse som anklagar varje stat som försöker reglera dessa företags inverkan på den personliga integriteten, den nationella säkerheten och rättssystemen för att vara en ”diktatur”.
Den teknokratiska makten bygger på den kollektiva övertygelsen att teknik är demokratisk och stöder individens autonomi. Bild: Foto: Arkiv. Efter en undersökning som genomförts av Commission on the Future of Technology noterade Deval Patrick, ordförande för kommissionen och tidigare demokratisk guvernör i Massachusetts, att resultaten visade att ”teknikindustrin måste verka inom vissa gränser, och den enda enhet som kan tvinga den att göra det är den federala regeringen”.
Den globala transnationella maktens drift har sitt totala och totalitära uttryck i Big Tech: den fungerar som en förmedlare och exploatör av andra sociala aktörers resurser och handlingar. Big Techs element och makt kräver att vi omprövar dess relation till stater och medborgare.
Big Tech-företagens agerande omfattar på ett flerdimensionellt sätt utvecklingen av världspolitiken och världsekonomin, och därmed sociokulturella processer på global nivå. Från övervakningskapitalism till direkt inblandning i interna politiska strider påverkar de nationernas historiska framtid och påskyndar den hegemoniska kontrollen av den framväxande plutokratin.
[I Brasilien har myndigheterna beslutat att stänga ner Elon Musks plattform X på grund av dess uppmaningar till våld, hot, spridda lögner och fascistiska budskap.]
Orinoco Tribune 240905 (ZT)
Venezuela in the Crosshairs of Technological Imperialism
