«Ecuador lämnas över till utländska intressen» (läs: USA)
Efter bevisat valfusk, och i strid med alla opinionsmätningar, förlorade vänsterns Luisa González presidentvalet i Ecuador i våras. Under flera högerregimer har landet ramlat ner i en djup kris; politiskt, ekonomiskt och med ett drastiskt eskalerande våld. (Se till exempel Kritiken mot valfusket i Ecuador ökar i styrka). Katastrofen förvärras och nu vill Noboas högerregim släppa in USA. Den USA-bas som tidigare fanns i Ecuador lyckades vänsterpresidenten Rafael Correa stänga ner.
Luisa González. Foto: LG
Luisa González, tidigare ecuadoriansk presidentkandidat för «Medborgarrevolutionen», ifrågasatte USAs militära utplacering i Venezuela under förevändning att bekämpa narkotikahandel, medan det är Ecuador som fungerar som en plattform för export av 60 procent av världens kokain.
Samtidigt avvisade hon Ecuadors president Daniel Noboas säkerhetspolitik och uppgav att han försöker överlämna landet till utländsk ekonomisk och militär makt.
I programmet ”Conversando con Correa” påpekade González att Ecuador, som under Rafael Correas administration (2007-2017) var den näst säkraste nationen i regionen, nu har mycket höga mordtal per capita och har blivit en viktig exportpunkt för kokain. González hävdade att Noboa använder osäkerhet och våld som verktyg för att manipulera befolkningen. ”Daniel Noboa vill inte kontrollera osäkerhet eller våld eftersom det är element han använder för att manipulera befolkningen, hålla den underkuvad och styra genom rädsla”, uppgav hon.
Enligt data från det ecuadorianska observatoriet för organiserad brottslighet registrerade Ecuador under första halvåret 2025 4 619 mord, en ökning med 47 procent jämfört med samma period 2024, vilket gör det till det mest våldsamma landet i Latinamerika, med ett mord i timmen under årets första månader.
President Noboa utlyste genom dekret ett folkligt samråd för att inrätta en konstituerande församling och en folkomröstning om återlämnandet av utländska militärbaser, såsom den som var i drift i Manta mellan 1999 och 2009.
Denna bas, som etablerades under Jamil Mahuad-administrationen för narkotikabekämpning, drogs tillbaka 2009 av Correa, som hävdade att den kränkte nationell suveränitet. Konstitutionen från 2008 förbjuder uttryckligen inrättandet av sådana anläggningar, och den föreslagna folkomröstningen syftar till att ändra artikel 5 för att tillåta dem, med det uttalade målet att bekämpa gränsöverskridande organiserad brottslighet.
Den tidigare presidentkandidaten hävdade att dessa huvudpunkter – säkerhet och social sammanhållning – är förevändningar för att genomdriva en agenda för högerhegemoni.
”Säkerhet och social sammanhållning är de två huvudpunkter som han vill driva igenom i en konstituerande församling, men framför allt vill han överlämna vårt land, vår suveränitet och förvaltningen av Ecuadors resurser till utländsk ekonomisk makt och utländsk styrkas makt, till utländsk militär makt”, sa hon.
Correa lyfte i samtalet fram kontrasten mot sin administration, då Ecuador undvek närvaron av USA-baser trots regionalt tryck.
Angående narkotikahandel antydde González att Ecuador nu är ”en av de viktigaste kokainexporthamnarna i världen och den viktigaste hamn genom vilken 60 procent av narkotikan som kommer in i Europeiska unionen lämnar”.
En rapport från 2025 från Världstullorganisationen (WCO) bekräftar att 30 procent av kokainet som upptäcks i sjöcontainrar lastas i Ecuador, med beslag på 300 ton år 2024, till ett uppskattat totalt flöde på mer än 1 000 ton årligen, främst till USA och Europa.
Båda kritiserade USAs militära utplacering i Karibien under Trump-administrationen, med fokus på att begränsa droger från Venezuela – varifrån endast 5 procent av narkotikan kommer – samtidigt som de ignorerade den växande rollen för ecuadorianska hamnar som Guayaquil.
González beskrev en ”farlig cocktail” där ekonomisk och politisk makt och intressen undergräver institutionaliteten. ”Du har en stat där ekonomisk och politisk makt är sammanflätade, och dessa intressen stör fullständigt den institutionella ramen”, betonade hon.
Correa höll med och påpekade att Noboa har varit ineffektiv i att kontrollera säkerheten men använder den för politiska ändamål. Folkomröstningen och samrådet är planerade till den 16 november 2025, med 13,9 miljoner röstberättigade väljare i 4 463 vallokaler.
Telesur 251020 (ZT)
Luisa González critica política de Noboa: Ecuador entregado a intereses extranjeros
HÄV BLOCKADEN AV KUBA!
Bli en del av solidaritetsrörelsen!
Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Eller skicka ett bidrag till Stödfonden!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Bidrag till insamlingen ”Mediciner till Kuba”
PG 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72
