Investeringar och löften om att stärka förbindelserna:
de viktigaste punkterna från toppmötet mellan EU och Celac

Slutdeklarationen från mötet i Bryssel stöddes inte av Nicaragua.

Den 17-18 juli hölls det Tredje toppmötet mellan stats- och regeringscheferna i Europeiska unionen (EU) och Gemenskapen för Latinamerikas och Karibiens stater (CELAC) i Bryssel, Belgien.

Detta möte i EUs huvudstad ägde rum åtta år efter det Andra toppmötet mellan EU och CELAC i juni 2015. Europarådets ordförande Charles Michel beskrev mötet som en ”politisk framgång”, medan EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade att ”det har varit ett utmärkt toppmöte, det har varit som en ny början”.

”Vi åtar oss att förnya och ytterligare stärka vårt långvariga biregionala partnerskap, som bygger på gemensamma värderingar och intressen och nära ekonomiska, sociala och kulturella band”, står det i slutdeklarationen.

Man lovade att stärka dialogen mellan de två regionerna. ”Vi bekräftar att vi genom att arbeta tillsammans som suveräna partner är starkare och bättre rustade att hantera vår tids många kriser och utmaningar, såsom osäker livsmedelsförsörjning, fattigdom, ojämlikhet i båda regionerna, störningar i leveranskedjorna och stigande inflation”, tillade de.

Man angav också att man kommer att samarbeta för att mildra de negativa effekterna av klimatförändringar och miljöförstöring, i enlighet med principen om rättvisa och gemensamt men differentierat ansvar och respektive kapacitet.

Slutdokumentet godkändes av alla närvarande länder, ”med ett enda undantag för oenighet på en av punkterna”, avslutas den 41 punkter långa, 10-sidiga texten.

På tisdagen meddelade Nicaraguas utrikesministerium att man ”inte undertecknat, godkänt eller stött det som pompöst och bedrägligt tillkännagavs idag som samförståndsdeklarationen från det Tredje toppmötet mellan Celac och Europeiska unionen”.

I texten anges att EU ”har brutit mot alla de förfaranden och mekanismer som inrättats av demokratiska organ” och har ”satt sig över de regler” enligt vilka varje enhet fungerar.

Ställningstagande till konflikten
Även om konflikten i Ukraina inte var ämnet för toppmötet var det en av de frågor som togs upp och som komplicerade utarbetandet av slutdeklarationen på grund av skillnader mellan de två blocken, och orsakade till och med intriger redan innan mötet inleddes.

Frågan inkluderades dock slutligen i dokumentet, där de undertecknande länderna uttryckte sin ”djupa oro” över den pågående konflikten i Ukraina. [Se längst ner för deklarationens text om konflikten]

Texten tillägger att de stöder ”alla diplomatiska ansträngningar som syftar till att uppnå en rättvis och hållbar fred i enlighet med FN-stadgan”.

Latinamerika ifrågasätter EU
Under de diskussioner som ägde rum i Bryssel kritiserade Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva EUs ståndpunkt i konflikten och sade att ”resurser som är nödvändiga för ekonomin och sociala program” kanaliseras till militära ändamål.

Han nämnde också att ”tillgripandet av sanktioner och blockader”, som de som EU tillämpar mot Ryssland, ”utan skydd i internationell rätt, endast straffar de mest utsatta befolkningarna”.

På samma sätt kritiserade Honduras president Xiomara Castro det faktum att ”biljoner dollar skickas till vapen för krig”, men att de inte kan ”bidra till en integrerad utveckling av mänskligheten med målen för hållbar utveckling, som föreslagits av FN”.

Styrelseformen
I sina tal vid toppmötet förespråkade Lula behovet av att förändra den ”globala styrelseformen”, eftersom han anser att ”den nuvarande modellen för världsstyrning upprätthåller asymmetrier”, medan Castro tillade att de är skyldiga att ”analysera världens arkitektur”, som ”inte bidrar till att undvika beroende, migration och försämring av miljön”.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez kommenterade att det idag, mer än någonsin, är nödvändigt att förnya det ”gemensamma förtroendet för multilateralismens värden”.

I detta avseende betonade ledarna i slutförklaringen behovet av att ”stärka det multilaterala systemet” och att ”främja en mer effektiv och inkluderande global styrning som respekterar internationell rätt”.

Man enades också om att stärka sitt samarbete inom de internationella finansinstituten och multilaterala organisationerna, och erkände att det är viktigt att ha ett system som avsätter tillräckliga resurser för hållbar utveckling och tillgodoser de mest utsatta ländernas särskilda behov.

Överenskommelser
”Vi kommer att fortsätta att stärka och utveckla handels- och investeringsförbindelserna mellan EU och Celac”, står det i slutdeklarationen, där parterna erkänner vikten av en ”öppen och rättvis handel” baserad på internationellt överenskomna regler.

Mötet i Bryssel var ett tillfälle att underteckna några avtal och göra tillkännagivanden. Von der Leyen rapporterade att fram till 2027 kommer EU att investera 45 miljarder euro (drygt 500 miljarder kronor) i länderna i Latinamerika och Karibien.

Dessutom undertecknade EU samförståndsavtal med Argentina, Ecuador, Honduras och El Salvador. Avtal undertecknades också med Chile och Uruguay.

Ett samförståndsavtal om ”energisamarbete” undertecknades preliminärt med Argentina, meddelade president Alberto Fernández. ”För att främja vår tillväxt och skapa sysselsättning kan vi vara pålitliga leverantörer i övergången till rena och förnybara energikällor”, sade han.

Med Ecuador syftar samförståndsavtalet till att utvidga samarbetet om miljö, social och ekonomisk politik, vetenskap, utbildning, säkerhet, migration, investeringar, mänskliga rättigheter, energi och utveckling. President Guillermo Lasso beskrev det som ”historiskt” eftersom det ”markerar ett viktigt närmande till förmån för båda parter”.

När det gäller Honduras handlade samförståndsavtalet om ”politiska konsultationer”, enligt det centralamerikanska landets utrikesministerium. På samma sätt syftar det dokument som undertecknades med El Salvador till att ”konsolidera bilaterala band och samarbete”, enligt utrikesministeriet.

Med Chile undertecknade EU-myndigheterna ett avtal för att erhålla råvaror som litium och koppar, som är avgörande för produktionen av fordon och batterier, och i gengäld främja energiövergångsprojekt i det sydamerikanska landet.

Samtidigt paraferade de ett energisamarbetsavtal med Uruguay för att öka produktionen av grön vätgas och främja förnybar energi i landet.

När det gäller avtalet med den gemensamma marknaden i syd (Mercosur) anges i toppmötets slutdeklaration endast att man noterar ”det pågående arbetet” mellan de två parterna.

I de tal som hölls av myndigheterna i olika forum uttrycktes dock optimism i detta avseende. ”Jag tror att vi har en möjlighet att ratificera det under andra halvåret 2023”, sade Sánchez.

Toppmöten vartannat år
I slutdeklarationen uttalade sig ledarna också mot blockaden mot Kuba, för dialog i frågan om Falklandsöarna, uttryckte sin oro över den kritiska humanitära situationen i Haiti, bekräftade sitt stöd för fredsprocessen i Colombia och uppmuntrade också till en konstruktiv dialog i Venezuela.

Sánchez uppmanade till att möten som detta ”aldrig mer skall behöva vänta i åtta år”.

I slutdokumentet fastställdes att toppmötena ska hållas vartannat år, och det beslutades därför att nästa toppmöte ska äga rum i ett Celac-land 2025. I detta avseende bekräftade Jorge Rojas Rodríguez, Colombias ambassadör i Belgien, att hans land kommer att stå värd för mötet.

Båda parter upprättade ”Färdplan EU–Celac 2023–2025”, som omfattar en rad evenemang och möten på olika nivåer fram till det fjärde toppmötet mellan de två blocken.

RT 230718 / cv

Från slutdeklarationens text om Ukraina:

Vi uttrycker djup oro över det pågående kriget mot Ukraina, som fortsätter att orsaka enormt mänskligt lidande och förvärrar befintliga svagheter i den globala ekonomin … I detta avseende stöder vi behovet av en rättvis och hållbar fred. Vi upprepar likaledes vårt stöd för initiativet för spannmål från Svarta havet och FN:s generalsekreterares ansträngningar för att säkra dess förlängning. Vi stöder alla diplomatiska ansträngningar som syftar till en rättvis och hållbar fred i linje med FN-stadgan.
”’Vi bekräftar på nytt vårt åtagande … att respektera alla nationers suveränitet, politiska oberoende och territoriella integritet. Det är viktigt att upprätthålla internationell rätt och det multilaterala system som garanterar fred och stabilitet”, står det i det slutliga dokumentet.”