Machiavelli: ”Förväxla inte önsketänkande med verkligheten”
När man betraktar de senaste veckornas händelser i Kuba är det uppenbart hur frustrerad man är i USA:s maktsfär. Dessa som med stor entusiasm kastade sig med hull och hår i den på vatten tomma badbassäng som utgör kampanjen mot Kuba, i vilken de intensivt använde alla sina vapen i okonventionell krigföring: ekonomi, media, psykologi, terrorism, cyberkrig och diplomatiska påtryckningar.
De som i årtionden har skapat och finansierat ett omfattande medienätverk i Kuba; som inriktar sig på att rekrytera en rad olika samhällssektorer: journalister, konst- och musikvärlden, akademi och många andra. De har genomfört kurser och seminarier för utvalda kubanska ”ledare” i USA, Latinamerika och Europa. De har nu med sorg i hjärtat kunnat se hur den nuvarande USA-administrationen förstört deras tålmodiga arbete.
Den mediokra rådgivaren för nationell säkerhet på västra halvklotet Juan Gonzalez och utrikesminister Anthony Blinken bröt mot det som Niccolo Machiavelli sa i ”Prinsen”: ”Förväxla aldrig önskningar med realitet”. Resultaten kan beskådas i hur USA:s inblandning i Kuba lagts i öppen dag, nedmonteringen av en stor del av USA:s subversiva apparat och inför den kubanska allmänheten bringat de som deltog i undergrävningen i vanrykte.
I telegram från USA:s dåvarande Intressekontor (nuvarande ambassad) från 15 april 2009 skriver chefen Jonathan Farrar om de traditionella kontrarevolutionärernas misslyckande och föreslår att USA istället ska satsa på nya aktörer som bloggare, rap-artister och unga konstnärer. Så gjordes och då är det inte svårt att inse hur mycket Imperiet tappat den senaste tiden i Kuba; minst 12 års arbete!
Men också denna gång är det avgörande inte vad våra fiender gör, utan det vi själva uträttar. Nyckelfaktorn har varit att åter vända sig till befolkningen. Inte bara genom upprustning av kvarter där problem hopats, men också genom information om kriget som förs mot oss, dess karaktäristik och hur dess aktörer opererar. Vi har brustit i detta tidigare och utgått från att folket självt är kapabelt att försvara sig och sin revolution. Att försvara sig mot detta nya krig är svårt att lära sig i massomfattning och det är lätt att underskatta vikten av hur brett och djupt alla sektorer påverkas av den nya digitala världen. Vi behöver inte bara vara kritiska mottagare men också aktiva deltagare. Det har under de senaste månaderna visat sig att media, statliga institutioner, massorganisationer och utbildningssystemet erbjuder ett nät som gör oss oövervinnerliga om vi bara kan anpassa oss till de nya förhållandena och skapa band till alla som vill vara en allierad i vår kamp mot imperialismen, såväl i som utanför landet.
I ett läge där desinformation förgiftar atmosfären via det allt mer ökande användandet av sociala nätverk, det i kombination med varubrist och inflation tillsammans med effekter av nedstängning och pandemi å ena sidan; å andra sidan åtgärder för att öka varutillgång och tjänster, kombinerat med framgångsrik bekämpning av pandemin och det faktum att elavbrotten blivit färre är det viktigaste den ideologiska kampen. Här är det kommunikation och samtal som är grundläggande.
Jugoslavien och Libyen föröddes av bomber efter att deras regeringar demoniserats. Mer nyligen har länder som Bolivia och Nicaragua drabbats av USA:s kuppförsök. En del tror att om vi ger kontrarevolutionen utrymme och inför flerpartisystem så skulle USA förlåta oss. Men det är bara att se på USA:s svar på de senaste flerpartivalen i Venezuela. Det borde ta ifrån alla eventuella illusioner. ”Det var inget fritt val”, hävdar USA och fortsätter att stödja Guaido. Denne valdes fritt…av Trumpadministrationen.
Den kubanska nationen har ingen lösning gentemot USA eftersom vi vill vara oberoende, suveräna och självbestämmande. Det gäller också övriga Latinamerika och världen: självbestämmande är något obscent i Imperiets ordbok. Washington och dess allierade hedrade människorättsdagen 10 december genom beslutet att utlämna Julian Assange till USA. Inte för att han avslöjat statshemligheter, utan för att han avslöjat krigsbrott och strategier för imperiets dominans, sådant som visades till exempel i telegrammet 15 april 2009 som vi refererade till ovan. Det är den upp-och-nedvända världen i vilken hjältarna straffas och skurkarna applåderas.
Vad väntar det kubanska folket om de som låg bakom de planerade protesterna i november skulle få en möjlighet att genomföra vad de anser vara rättvisa? Sociala ledare skulle torteras och mördas i massor. Hat och hämnd skulle vara handlingar som ligger väl i linje med det blodbad som skulle följa på den militära intervention som så ofta krävs från Miami i dessa dagar.
Iroel Sánchez , Resumen Latinoamericano 211213 (nedkortat)
US-Cuba: Excess of Enthusiasm as a Difficulty When Faced with Frustrations
SISTA DAGARNA I KANYLKAMPANJEN – ”1 MILJON KANYLER TILL KUBA!”
VI HAR NÅTT MÅLET PÅ 1 MILJON –
NU GÄLLER DET HUR MYCKET VI KAN ÖVERTRÄFFA FRAM TILL NYÅR
Kampanjen ”en miljon kanyler till Kuba!”, är ett stöd till Kubas vaccinationsarbete i, och utanför, Kuba.
Kubas vaccination av sin befolkning är ett slag mot USA:s förlamande blockad som försöker tvinga kubanerna ner på knä genom svält och desperation.
GE ETT BIDRAG! Pg 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72
Ta ett steg till och bli en del av solidaritetsrörelsen!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
