Harskramlan: vad är en blockad?

La Matraca / Harskramlan – Vår ljudliga attack mot blockaden

När jag vaknade upp var blockaden fortfarande kvar…

På tal om världsrekord… Om jag berättade att det längsta kriget i historien fortfarande förs mot Kuba? Visste du att det är det krig som har haft flest administrationer under sitt befäl? Det är tretton nu. Vad pratar jag om? Om du tar dig tid några minuter ska jag förklara det i ett nötskal. Gör det bekvämt för dig och i slutet kan du alltid lämna en kommentar. Då kör vi…

USAs politik för att ekonomisk kväva Kuba har under mer än ett halvt sekel tagit sig uttryck som Ekonomisk Krigföring. Utan att ha deklarerats har de olika USA- administrationerna gjort allt för att få det att framstå som en ”simpel bilateral fråga” och förklätt det som ett Handelsembargo som inte förmodas göutanför ramarna för handeln mellan de två nationerna. Paradoxalt nog är dess effekter extraterritoriella och den har påtvingats oss ensidigt.

Men vad består det ekonomiska kriget av, och vilka är de mål som eftersträvas? Var uppmärksam på vad som kommer härnäst, för här är likheten med verkligheten INTE en ren tillfällighet.

👉 Ekonomisk krigföring definieras som en konfrontation eller ett hot om konfrontation mellan länder med ekonomiska medel.

👉 Syftet är att knäcka landet och få till stånd en förändring av den politik som anses strida mot angriparlandets nationella intressen. Ett sätt att försvaga motståndaren är att hindra den från att dra nytta av handel, finansiellt och tekniskt utbyte med andra länder.

Det finns olika mekanismer för att genomföra ekonomisk krigföring, allt från verktyg för kvävning till hemliga åtgärder för att sabotera ekonomin. För att du inte ska tröttna, kommer här några av dem.

👉 Handelsembargo: Detta innebär ett totalt förbud mot att göra affärer med ett visst land. Restriktionen kan bland annat begränsa handel, förhandlingar av alla slag, kapitalflöden och personflöden.

👉 Begränsning av kapitalflödet: Ett annat alternativ är att begränsa tillgången till finansmarknaden. Åtgärderna kan t.ex. omfatta förbud mot investeringar eller hindra tillgång till krediter.

👉 Sanktioner: Sanktioner är ett slags mindre allvarligt embargo. Samma restriktioner fastställs, men på ett målinriktat sätt. Det kan till exempel handla om frysning av tillgångar.

👉 Handelskrig: Införande av handelshinder beaktas också.

👉 Avbryta bistånd: Utvecklingsländer får ofta bistånd eller bidrag från utvecklade länder för att främja välfärden. Att avbryta detta penningflöde är också en del av denna typ av krig.

👉 Bojkott: Informellt kan man sabotera den allmänna ordningen i motståndarlandet. Dessutom kan man hindra det landets myndigheter från att bedriva sin verksamhet inom det egna territoriet. Sabotageåtgärder används också mot för mållandets ekonomi viktiga områden.

Är du med så här långt? I kommande publikationer kommer vi att presentera konkreta, påtagliga och välgrundade exempel som visar hur vart och ett av dessa verktyg har tillämpats på Kuba. De visar hur vi ensidigt och med en utpräglad extraterritoriell karaktär under mer än sex decennier utsatts för en tvångspolitik. Men jag tänker inte att fördjupa mig i någon ”fördömelsediskurs”, jag behöver din fulla uppmärksamhet här och nu. Jag är inte klar än.

Det ekonomiska kriget kan få allvarliga konsekvenser för den ekonomiska hälsan. Tyvärr kan den angripna befolkningen få minskade inkomster, ökad fattigdom och ojämlikhet och i allmänhet en försämrad livskvalitet. Dessutom försämras förmågan att generera inkomster och ogynnsamma förhållanden kan utlösa en ekonomisk depression. Dessutom försämras stadigt invånarnas livsstil.

”Tusentals bönder samlas i Sierra Maestra för att ge sitt stöd till jordreformen.”

 

Men när vi ändå håller på, låt oss titta tillbaka några år. Att minnas är att leva igen, brukar man ju säga. Knappt sex månader efter revolutionens seger tog USAs utrikesminister Christian Herter emot Robert ”Bob” Kleberg, VD för King Ranch och ägare till den största boskapsfarmen i provinsen Camagüey, för att diskutera genomförandet av Lagen om jordbruksreform på Kuba och hur den påverkade hans intressen och andra US-amerikanska boskapsuppfödare och affärsmän som hade egendomar på ön. Under mötet förklarade Kleberg följande:

”Det bästa sättet att uppnå nödvändiga resultat var att utöva ekonomiska påtryckningar (…) detta borde inte vara svårt på grund av Kubas stora beroende av sockerexport i allmänhet och dess privilegierade ställning på den amerikanska sockermarknaden i synnerhet. Om Kuba berövades sitt kvotprivilegium skulle sockerindustrin omedelbart drabbas av en abrupt nedgång, vilket skulle leda till ytterligare omfattande arbetslöshet. Det stora antal människor som på så sätt tvingas bort från arbetet skulle börja svälta. De skulle då lätt uppfatta att Castros program är katastrofalt, och det skulle innebära slutet för Castro politiskt sett.”

Därefter frågade utrikesministern ”om Kleberg ansåg att en sådan händelseutveckling skulle leda till att den nya regeringen föll. Kleberg svarade att han var övertygad om det. Ministern kommenterade att åtgärder för ekonomisk krigföring i krigstid var en sak, medan de i fredstid var något helt annat.”

Nästa dag togs Kleberg emot av president Dwight Eisenhower, som två dagar senare skrev till sin utrikesminister och bifogade boskapsmagnatens fem förslag:

👉 Avbryta sockerkvoten.

👉 Frysning av kubanska tillgångar.

👉 Kräva inresevisum och inte bevilja turistvisum.

👉 Genomföra marinmanövrer i Karibien.

👉 Propagera att USA gick i krig 1898 för att befria Kuba från det spanska tyranniet och att man nu inte skulle tillåta att kommunismen skulle sätta stopp för friheten.

 

Förklarande anmärkning:

Om det är svårt att tro på föreslår jag att du kollar de historiska dokumenten från USAs utrikesdepartement.*)

Redan i och med revolutionens seger började det mest långvariga ekonomiska kriget i historien att planeras och genomföras, tillsammans med intensiv sabotageverksamhet med terroristhandlingar mot viktiga ekonomiska områden och finansiering av den interna kontrarevolutionen för att destabilisera landet. En politik som än i dag kallas ett embargo för att dölja dess olagliga mekanismer och folkmordskaraktär som syftar till att uppnå politiska eftergifter medelst tvång och utpressning. En åtgärd som kränker det kubanska folkets mänskliga rättigheter och internationell rätt.

Så när du ser ordet Embargo – glöm det! Det är bara en papperskonstruktion.

Och glöm inte att vi slår rekord varje dag. Vi är det folk som har stått emot den mest exempellösa ekonomiska krigföringen utan att någonsin ge vika. Allt kan inte vara dåligt, eller hur?

Låt harskramlan ljuda!

La Matraca, Facebook 220730
(Övers: Vaple)
*) 324. Memorandum of a Conversation, Department of State, Washington, June 24, 1959, 2:40–3 p.m.