Vilka framsteg har stadsodlingarna gjort de senaste 35 åren?
Programmet för stads-, förorts- och familjeodlingar på Kuba inleddes för 35 år sedan, den 27 december 1987, med en utvidgning av organopónicos [organisk odling i upphöjda bäddar], ett initiativ av Raúl Castro.
Programmet var avgörande för Lagen om livsmedelssuveränitet och livsmedels- och näringssäkerhet, som godkänts av det kubanska parlamentet.
I dag omfattar programmet mer än två miljoner hektar odlingsbar mark och 147 000 förortsgårdar. Den grundläggande principen är hållbar livsmedelsproduktion på agroekologisk grund.
I början av sitt inlägg i tv-programmet Rundabordssamtal erinrade dr C. Elizabeth Peña Turruellas, nationell chef för i Stads-, förorts- och familjeodlingar, om Raúls besök på en militär enhet där man i några ekologiska odlingsbäddar odlade sallad.
Det var den 27 december 1987 och mötet mellan Raúl och ingenjören Ana, en av initiativtagarna, blev startskottet för rörelsen ”Stads-, förorts- och familjeodlingar”.
”Hon förklarade den hälsosamma produktionen av grönsaker med denna teknik, och då tyckte Raúl Castro att vi skulle sprida och använda denna odlingsmetod.”
Peña Turruellas förklarade att, som ett resultat av Specialperioden [efter Sovjetunionens sammanbrott och skärpt blockad som skapade enorma problem för Kuba] och under Fidels ledning uppmanades alla som hade lite mark runt sina hem att använda den för att producera mat och därmed lindra livsmedelsbristen. Det var så rörelsen med familjeodlingar uppstod.
Hon sade att programmet för stadsodling har utökats med andra delprogram, t.ex. för grödor och djur. Under dessa 35 år har 11 delprogram utvecklats, varav fem för djurhållning och fem för grödor. Den största effekten har varit ökningen av både areal och avkastning.
Elizabeth Peña Turruellas rapporterade att i slutet av 2022 ägnas 12 640 hektar åt diversifierad växtproduktion. Av dessa är 2 286 hektar ekologiska odlingar, 3 067 hektar intensiva grönsaksodlingar, 405 hektar halvskyddade odlingar [delvis täckta odlingar för skydd mot solen], 5 218 hektar teknikutvecklade odlingar och 351 hektar odlingar på landsbygdsgårdar.
En annan styrka är produktionen av utsäde. Det finns 147 kommunala utsädesgårdar. I år har man kunnat ersätta importen av sex grödor (brytbönor, sallad, gurka, okra, mangold och rädisor), eftersom utsädet numera fås fram på dessa gårdar och hos lokala producenter.
Hon tillade att det med blygsamma framsteg var möjligt att täcka behoven och bidra med utsäde till Pinar del Río efter orkanen Ians framfart.
Peña Turruellas påpekade att det är avgörande för rörelsen att utveckla den agroekologiska odlingen genom att använda sig av mellangrödor, växelbruk och bekämpning av skadedjur med biologiska och naturliga produkter.
”Bioprodukter framställs av olika naturliga extrakt med lokal inverkan. Trots knappa resurser och föråldrad utrustning har vi utvecklat rustika fällor för att fånga skadedjur, planterat växtbarriärer och använt kalciumhydroxid (släckt kalk) som haft en gynnsam inverkan på ekosystemen.”
På tomter och trädgårdar har man under 2022 producerat cirka 355 800 ton grönsaker. ”Det finns en stor potential här. Det finns mer än en miljon tomter som är kopplade till jordbruk”, betonade hon.
Jordbruksdelegaten i Havanna, Ailin Cairo del Cristo, sade i tv-programmet att stadsodlingsprogrammet inleddes i huvudstaden med 20 anläggningar och att det för närvarande finns 140 sådana.
”Havanna har 0,4 procent av landets odlingsbara mark, så hur mycket vi än producerar kommer vi bara att tillhandahålla 20 procent av de livsmedel vi behöver”, sade hon.
Hon påpekade att uppgiften är att producera. ”Det får inte finnas en jordplätt som inte besås, för vi behöver livsmedelssuveränitet. Sjuttio procent av huvudstadens produktion är bladgrönsaker.”
Cairo del Cristo rapporterade att det i provinsens utsädesodlingar finns fyra sorters grönsaker som inte behöver importeras.
Rätt använd bevattning, organiska gödningsmedel och utsäde är det som provinsen måste stärka för att förbättra stads-, förorts- och familjeodlingarna.
Erfarenheter i Sancti Spíritus och Santiago de Cuba
Onelquis Gutiérrez González, provinschef för Stads-, förorts- och familjeodlingar i Sancti Spíritus, berättade att där finns åtta stadsodlingar, där alla representanter för kommundelsnämnderna och medlemmar i massorganisationerna arbetar direkt.
Det bör betonas att rörelsens ursprungliga organopónicos fortfarande fungerar i de åtta kommunerna. De utgör en del av de 290 som nu finns i provinsen. I år anlades två nya i lokalsamhällen som arbetar för lokal självförsörjning i enlighet med Lagen om livsmedelssuveränitet.
När det gäller enklare bondgårdar planerade provinsen för 14 och har idag 42 – och alla producerar grönsaker och driver upp plantor. Antalet trädgårdar har ökat med 660 stycken sedan förra året.
När det gäller produktionen informerade Gutiérrez González att det finns mycket gott om bladgrönsaker, främst sallad.
”De grundläggande utmaningarna för stadsodlingarna i Sancti Spíritus är att öka de områden som producerar mer och att få fler människor att identifiera sig med detta program så att det fortsätter att spridas över hela landet.”
Werlin Velázquez Herrera, provinsansvarig för Stads-, förorts- och familjeodlingar i Santiago de Cuba, sade att man under 2022 har arbetat ”mycket hårt” för att återställa alla organopónicos i varje kommun.
”När vi drabbades av covid-19 stannade vi inte upp och har nu 92 516 familjeodlingar”, säger han.
”Vi vill öka detta i nästa etapp och arbeta för att utnyttja den potential som finns i provinsen när det gäller trädgårdar och tomter och för att komma närmare den suveränitet vi behöver.”
Enligt Velázquez Herrera har Santiago de Cuba ökat med 20 organopónicos 2022 och 18 under 2021. ”Vi gör en insats för att återskapa dem som har utnyttjats under många år, bland annat i Segundo Frente, som skapades av Raúl.”
Han pekade också på erfarenheterna från stadsdelen Sueño, där invånarna deltog i arbetet för att rädda dessa jordbruksanläggningar.
”Det har gjorts med egna alternativ och det finns mer än 8 000 familjeodlingar som är redo att delta. Detta är vad vi vill uppnå i alla kommundelsnämnder.”
Cubadebate 221227
/cv
¿Cuánto ha avanzado la agricultura urbana en estos 35 años?
