Kaos i den venezolanska oppositionen

Oppositionen har tröttnat, och Guaidó utbytt som ordförande för Nationalförsamlingen

Kaos i den venezolanska oppositionen – en lägesrapport

Valet igår av ordförande i Nationalförsamlingen blev slutet för vad som tidigare varit en samlad opposition. Valet stod mellan två kandidater från oppositionen. Den självutnämnde Juan Guaidó och Luis Parra.

Under valet närvarade 150 ledamöter av de 167. Luis Parra valdes med 81 röster. Från oppositionen röstade 27 (av 112) för Luis Parra och resterande 54 röster fick han från chavismen.

Splittringen inom oppositionen är känd sen länge och debatten mellan de olika falangerna har pågått öppet i medierna och sociala medier. Det finns i åtminstone fyra falanger i oppositionen:

1. Extremhögern ”Fraccion 16 julio”, ledda av Maria Corina Machado och Ledezma. De förordar öppet en USA militär intervention. De ogillar Guaidó starkt, men tvingas ändå rösta på honom.
2. G4 med de fyra stora oppositionspartierna PJ, VP, AD och UNT som stödjer Guaidó.
3. Dissidenterna från G4, som lyfte fram en egen kandidat till ordförande, Luis Parra. De vann igår omröstningen med stöd av dialogoppositionen och chavismen. Till den här gruppen har Capriles närmat sig som öppet kritiserar Guaidó.
4. Dialogoppositionen ledda av Timoteo Zambrano. De röstade på Luis Parra.

Venezuelanätverket 200106

Ultimas noticias 200105

Guaidó avsatt som ordförande för Nationalförsamlingen

Venezuela: Den självutnämnde ”presidenten” Guaidó, ”Trumps Bambi”, upphörde idag att vara ordförande för Nationalförsamlingen.

När Venezuelas Nationalförsamling (parlamentet) idag söndag den 5 januari 2020 skulle utse en ny ordförande utspelades nedanstående spektakel:

1. Guaidó ville inte göra sin entré i Nationalförsamlingens lokaliteter förrän tre ledamöter, anklagade av Högsta Domstolen för valfusk, hade gått in. Det tilläts inte.

2. Under tiden väntade alla församlade ledamöter inne i Palatset på att sessionen i kammaren skulle inledas. Det fanns 150 ledamöter, av 167, närvarande. För att vara behörigt utlyst och röstberättigat behövdes minst 76 deputerade.

3. Nationalförsamlingens stadgar för den interna debatten gör det möjligt, att i avsaknad av Nationalförsamlingens presidium, ledamoten med högst ålder kan leda sessionen.

4. Det var det som ägde rum.

5. När Guaidó informerades, där han befann sig utanför Nationalförsamlingens byggnad, om att det nya presidiet hade utsetts och att Nationalförsamlingen var behörigt att fatta beslut, försökte han kasta sig över säkerhetsstaketet istället för att gå igenom den vanliga dörren. Naturligtvis tillät inte vakterna det. Det är den falska bild av spektaklet som nu kablas ut runt om i världen: att Guidó inte tilläts delta i den institution han valts till.

Frågan är om vad som hade hänt om liknande spektakel hade utspelats framför ingången till den svenska Riksdagens entré? För att inte tala om USA-kongressens?

Men i Venezuela kan vilka perversa aktioner som helst äga rum som något helt naturligt. Vakternas agerande kommer att kallas ”brott mot demokratin och de mänskliga rättigheterna”. Men Venezuela vägrar vara en politisk och medial spottkopp åt västvärlden.

6. Sanningen är att idag har ”Trumps Bambi” upphört att vara ordförande för Nationalförsamlingen.

Oppositionens egna parlamentsledamöter betygsätter Juan Guiadó: ”Du var en dröm som förvandlades till en mardröm!”

”2019, som just har gått till ända, var du landets hopp. Men i dag är du den största besvikelsen. Du skulle ha kunnat bli framtiden. Men idag är du och kommer att förbli det förflutna. Du var en dröm som förvandlades till en mardröm. Juan Guaidó, från och med i dag är du passé”. Det sa parlamentsledamoten José Brito från högerpartiet Primero Justicia i ett uttalande till den venezuelanska pressen. Han begravde därmed definitivt det som var hans, Trumps och ett antal svenska pitiyankies ”trumfkort och president”.

Nu är skalet som Guaidó representerade fullständigt innehållslöst. Inte ens Guaidó ville närvara vid den politiska begravningen när Nationalförsamlingen utsåg en ny ordförande i söndags.

Dick Emanuelsson 200105

Video:

2019 i Venezuela: en rad nederlag för USA

Oljeutvinningen i december var den högsta sen årsskiftet.  Med 2020 runt hörnet står president Maduro inför nya utmaningar efter att ha klarat av flera hinder under de senaste 12 månaderna – fått ner inflationen, ökat exporten och kunna betala skulder.

Orinoco Tribune, Workers World, Marco Terrugi:

Ett oväntat slut på året. I början av 2019 kunde ingen förutsäga hur det skulle sluta i Venezuela. Få, mycket få, trodde att det skulle bli lugnt, och långa köer på gatorna, och så blev det, men köerna berodde inte på varubrist som 2015 och 2016, utan för att spendera det kryptovalutabonus som regeringen garanterat inför nyåret. Caracas är lugnare i december än tidigare år. Efter blockader och kriser har befolkningen nu fått andrum.

TeleSur:

USA:s och oppositionens fem misslyckade kuppförsök 2019:  23 januari, första kuppförsöket blev en flopp. 30 april misslyckades oppositionens jippo. 23 juni, tredje sammansvärjningen gick om intet. 29 augusti gick angreppen från Colombia över styr. 15 december, ”semesterblodbadet” förhindrades.

Venezuelaanalysis: Ociel Lopez;

Venezuela i stabilitetsparadox?  För venezolanerna var läget i början på 2019 kanske det mest spända på 17 år. Till skillnad från det politiska våldet 2017 och valdramat 2018, stod vi inför en möjlig utländsk militär intervention. Men nu är regeringen inte längre på defensiven, utan tar tillbaka det politiska initiativet genom att utlysa val till Nationalförsamlingen 2020, för att inta oppositionens sista fästning. De väpnade styrkorna står fast med Maduro, som har öppnat förhandlingar med små oppositionsfraktioner.

Orinoco Tribune – 2019:

Året då Venezuelas regering klarade sitt hållbarhetsprov: En tillbakablick på ett år av att slå tillbaka USAs regimskifte. ”I början av året hade jag mardrömmar om att USAs marinkår skulle störta Maduro, men så blev det konstigt nog december, med dollarpriser på varorna, en del köper som om det var det naturligaste i världen, ingen tror länge på oppositionen och Maduro leder fortfarande regeringen.”