Kuba fortsätter att försvara principen om nolltolerans mot droger
Hur Kuba arbetar mot internationell och intern narkotikahandel, samt det förebyggande arbetet, framför allt med unga, diskuterades i tv-programmet Mesa Redonda på tisdagen, med deltagande av myndigheter från inrikesministeriet, Högsta folkdomstolen, utbildningsdepartementet och Ungkommunisterna UJC.
Överste Juan Carlos Poey Guerra, chef för narkotikabekämpningen vid inrikesministeriet , informerade att den 3–6 oktober ägde det 31:a mötet med chefer i Latinamerika och Karibien för organisationer med ansvar för att bekämpa narkotikahandel rum i Quito, Ecuador, som en del av ansträngningarna för att gemensamt bemöta detta gissel.
Han sa att situationen är allt mer komplex, med en snabb ökning av kokainodlingen i Sydamerika, då produktionen flyttas till icke-traditionella områden som Amazonas, för att undkomma myndigheterna. ”De ägnar sig åt en rad illegala aktiviteter som människohandel, gruvdrift, skogsavverkning och handel med utrotningshotade djurarter, vilket har en negativ inverkan på miljön”, noterade han.
Han sa också att den narkotika som produceras i Sydamerika främst är avsedd för Europa och inte USA, som drabbats av en opioidkris med fentanyl och syntetiska droger.
Tillgången på syntetiska droger ökar och uppkomsten av nya substanser som används i deras produktionsprocesser. Han sa också att det är nödvändigt att samarbeta med forskningscentra och institutioner för att möjliggöra specialiserade kriminaltekniska laboratorier för att upptäcka nya ämnen.
”Alla länder var överens om behovet av att utveckla gemensamma utredningar för att nå utöver dessa organisationers normala räckvidd, från övervakning av rutter och penningtvätt i samband med narkotikahandel till användningen av kryptovaluta och Darknet.”
Hur ser det ut på Kuba?
Vad gäller Kuba 2023, sa Poey Guerra att smugglingen fortsatt som ett resultat av sjöhandel, rutter som går nära vårt territorium, samt användning av snabba motorbåtar i dubbeloperationer med människohandel och narkotikasmuggling via landets västra delar.
Man har påvisat planer bland kubaner bosatta utomlands att införa narkotika också med hjälp av flygpassagerare, gods och postförsändelser. Från elva länder gjordes försök att införa droger till Kuba via tre internationella flygplatser. ”Surinam sticker ut, varifrån kokain skickas på olika maskerade sätt, och USA med syntetiska cannabinoider i flytande form, och som marijuana, indränkt i papper, inuti hygienartiklar, livsmedel och olika hushållsapparater.” Han tillade att trenden kvarstår med att föra in elektroniska cigaretter, av vilka några innehåller narkotika, liksom sylt och godis som innehåller marijuana, vilket ibland orsakat förgiftningar.
Man har funnit marijuanaodlingar främst i landets östliga delar, som sedan spridit sig västerut. 77 sådana hade upptäckts, där 17 685 plantor och tusentals frön beslagtogs. Likaså stoppades 94 operationer och 218 personer arresterades, vilket hindrade 52,25 kilo narkotika från att nå sin destination. Värst drabbat är Havanna, med större tillgänglighet, högre priser, större supportbas, säljare och konsumenter. Han varnade för att det även rapporterats förekomst av narkotika inom skolan – högstadieskolor, tekniska skolor och gymnasier.
”På Kuba är marijuana den vanligaste illegala drogen. Sedan 2011 och med en ökande trafik och konsumtion har syntetiska cannabinoider ökat, på grund av deras kraftfulla och snabba effekter, att man kan blanda ut dem och öka vinsten med små doser, samt att det är lätt att transportera och konsumera.”
Nolltolerans
Senare i programmet kommenterade överste Juan Carlos Poey Guerra att 245 smugglingsförsök skett under 2023, med beslag av 1 756,31 kg narkotika, till övervägande delen marijuana (1 052,9 kg). Efter tillämpningen av en plan kallad Barrera har 19 smugglingsmål avslutats, med 33 personer anhållna och 32,80 kilo narkotika i beslag. Tre operationer genomfördes från Mexiko (två av dem kombinerade med människohandel) på sydkusten av Pinar del Río och Artemisa.
”37 499 kilo kokain beslagtogs. Tio personer – kubaner och mexikaner – greps, inklusive två båtförare, och båtarna beslagtogs”, sade han.
I samarbete med USAs kustbevakning förföljde kubanska gränsbevakningen narkotikasmugglare i motorbåt, då man beslagtog 340,7 kilo marijuana som kastats överbord norr om provinsen Holguín. Likaså förhindrades 49 smugglingsoperationer riktade mot Kuba med flyg, ”det högsta antalet under de senaste fem åren”, och med detta beslagtogs 44,96 kilo narkotika och 125 brickor indränkta med brolamfetamin [DOB]. 91 personer fängslades (78 kubaner, 13 utlänningar).
I samarbete med kubanska tullen organiserades ”Operation Säker Gräns”, i syfte att öka kapaciteten att bekämpa droger från USA, Surinam, Mexiko och Ecuador, baserat på avsikter som kubaner bosatta där visat, via passagerare, flyggods, postförsändelser och containergods.
Poey Guerra uppgav att den brottsförebyggande förstärkningen i Havanna gjort det möjligt att öka åtgärderna på platser där man uppmärksammat försäljning, konsumtion av droger och opinionsläget hos befolkningen. Mellan den 26 oktober och den 18 november åtalades 193 personer i samband med 150 fall av narkotikahandel och innehav i huvudstaden och 12 246 kilo narkotika beslagtogs.
Han kommenterade också att särskild uppmärksamhet har ägnats åt fakta om narkotikahandel och konsumtion som involverar unga och minderåriga, på olika utbildningsnivåer. ”Lagföring av leveranskällorna prioriterades i 46 procent av fallen, med åtal mot 56 personer.”
Sammanlagt, sade översten, beslagtogs 2 290,6 kilo narkotika under året, varav 193,59 kilo som ett resultat av den operativa konfrontationen. Utöver växter och frön beslagtogs 176 682 tabletter av olika mediciner, samt flera skjutvapen, bilar, varor och kontanter som användes av narkotikahandlare.
Poey Guerra betonade att ”resultaten från 2023 bekräftar Kubas nolltolerans mot droger och behovet av att fortsätta att med förebyggande och konfrontationsåtgärder.”
Hårda straff
Ileana Julia Gómez Guerra, ordförande i kammaren för brott mot statens säkerhet vid Högsta folkdomstolen, förklarade att ”det som bestraffas är innehav av och handel med narkotika, inte användningen”, och att straffen varierar från fyra till 30 års fängelse, livstids fängelse och dödsstraff.
”Den som producerar, förvärvar, säljer, överför, har i sin ägo i försäljningssyfte, anskaffar denna typ av substans åt andra, och de som för in eller ut dessa olagliga droger eller substanser med liknande effekter från det nationella territoriet kan straffas med fyra till tio års fängelse, om mängden narkotika inte överstiger ett pund [453 gram].”
Om den beslagtagna mängden narkotika är större, skärps straffet till 10–30 år, livstids fängelse eller dödsstraff. ”Detta är rättspraxis på Kuba.” Domstolarna kan också utdöma dessa högre straff om minderåriga på något sätt är inblandade i brottet, sade Gómez Guerra.
”Straff på 10–30 år, livstids fängelse eller dödsstraff kan också utdömas mot offentliga tjänstemän eller anställda, myndigheter som begår dessa brott själva eller som underlättar att de begås”, tillade hon.
Det är också tillämpligt på ”personer som kommer till landet med fartyg eller något annat transportmedel i internationell narkotikahandel eller om de deltar i paketleveranser – de så kallade ’mulorna’ – och personer som intagit droger för smuggling, om en person under 18 år används i denna typ av verksamhet eller om brottet begås i utbildnings-, sport- eller fritidsinstitutioner för minderåriga, i fängelser eller på vårdhem, och aktiviteter som är kopplade till internationell organiserad brottslighet”.
Gärningsmän som åtalas och har dömts för liknande brott i inhemska eller utländska domstolar kan också beläggas med straff på 10–30 år, livstids fängelse eller dödsstraff.
Hon betonade att innehav av droger eller substanser med liknande effekter utgör ett brott, med straff på upp till tre års fängelse, beroende på vilken substans som beslagtagits.
Ileana Julia Gómez Guerra rapporterade att under de senaste tre åren har 95 procent av de personer som ställts inför rätta för dessa brott befunnits skyldiga och 88 procent av dem har dömts till fängelse i mer än 15 år. Under 2023 har totalt 689 personer dömts och 92 procent av dem har dömts till fängelse.
”I ett mindre antal fall utdömdes alternativa påföljder för unga åtalade som tidigare aldrig dömts för brott, och som under processen visat ånger eller samarbetade med utredningen”, sade Gómez Guerra.
Hon betonade att på Kuba ”förs denna politik med påföljder, nolltolerans och stränghet alltid på grundval av vederbörligt förfarande. (…) Den respekterar också individualisering, proportionalitet och den rationalitet som måste råda i de beslut vi fattar”.
Alternativa straffrättsliga påföljder är föremål för kontrollsystemet eller verkställighetsdomaren och involverar andra aktörer, organ och byråer i uppgiften, förklarade hon.
Utbildning och förebyggande arbete, nyckeln i kampen mot narkotikans gissel
Vice utbildningsminister Eugenio R. González Pérez sa att kubanska lärare har ett statligt uppdrag att utbilda kubaner för 2000-talet, och att detta innebär en dialektisk motsägelse.
”Om vi hoppas kunna utbilda ungdomar i Fidels och Martís anda, till altruister, anständiga, bildade och förberedda människor, tvingas vi i detta sammanhang att ompröva vad vi hittills har uppnått”, sade han och hänvisade till skolans roll i kampen mot detta gissel.
Utifrån denna logik, påpekade viceministern, har differentierade, personcentrerade utbildningsstrategier implementerats, som inte bara främjar aktiviteter som syftar till kunskap och kognitiv utveckling, utan också betonar annat lärande relaterat till socio-emotionella, beteendemässiga och affektiva aspekter.
”Under de senaste tio åren har vi observerat ett motstånd mot att minska förekomsten av dessa problem. Vi måste erkänna att från 2022 och framåt har det skett en ökning av våra elevers inblandning i drogrelaterade händelser, särskilt i årskurs nio och i det första och andra året av teknisk och yrkesinriktad gymnasieutbildning. När vi bedömde situationen 2022, var medelåldern 18 år, men nu talar vi om 15,2 år, vilket är mycket oroande.”
”Vi har dessutom lagt särskild vikt vid familjens roll, tillsammans med lärarens, i den integrerade utbildningen av eleven”, sade han. Det viktigaste är att skydda våra barn och ungdomar från att begå dessa fel och från att bli vilseledda. ”Vårt mål är att säkerställa att de utvecklas i enlighet med vårt samhälles etiska och moraliska principer”, sade han.
Under rundabordssamtalets sista minuter sade Yaliel Cobo Calvo, medlem i Ungkommunisternas (UJC) nationella utbildningsbyrå, att det är viktigt att notera att audiovisuella produkter som filmer och serier som normaliserar och uppmuntrar droganvändning utövar ett starkt inflytande på våra ungdomar.
Cobo Calvo påpekade att elevorganisationen FEEMs årsmöte i september, diskuterade man hur man kan fortsätta att främja en kultur där man tar avstånd från droger. Vid detta möte uppmanade Kubas president Miguel Díaz-Canel oss att ta itu med detta problem tillsammans, förklarade han. UJC inledde en debatt och dialog med pionjärorganisationen, och universitetsstudenternas organisation FEU, kallad Feliz sin Drogas, Lycklig utan droger.
Bland dessa gemensamma åtgärder nämnde han att Hälsoministeriet har rådfrågats och workshops har genomförts för att förbereda ungdomarna och ge dem information så att de själva kan bidra mer effektivt till att förhindra droganvändning bland sina kamrater.
”Det är viktigt att betona att trots den ekonomiska situationen investerar landet betydande ekonomiska och mänskliga resurser för att förhindra att detta gissel sprider sig i landet. Det visar den kubanska statens och regeringens politiska vilja att fortsätta bemöta detta problem. Det är också nödvändigt att förklara att dessa åtgärder, tillsammans med andra initiativ som syftar till att förebygga drogkonsumtion, övervägs i UJCs strategi för att stärka organisationens integrerade roll i landets nutid och framtid”, sade Cobo Calvo.
Vi menar att vi med gemensamma ansträngningar kan vinna kampen mot droger på Kuba. Denna kamp omfattar också att hitta alternativ för hälsosam rekreation och användning av fritiden. Det är därför den nya övergripande politiken, som nyligen godkändes av Nationalförsamlingen, också överväger nya sätt att bidra till rekreation för kubanska barn och unga, sade han.
Han kommenterade att den nationella festivalen för amatörstater nyligen avslutades i Matanzas och att FEEM Cup för närvarande pågår i hela landet. ”Dessa fritidsaktiviteter, som fokuserar på sport och konst, är former av rekreation som främjar en hälsosam användning av fritiden. På så sätt kan vi visa på olika rekreationsalternativ som är attraktiva och inte drogrelaterade. Som tidigare nämnts står vi för principen om nolltolerans mot droganvändning”, avslutade han.
Cubadebate 231129 / cv (kraftigt nedkortat)
Cuba seguirá defendiendo el principio de tolerancia cero hacia el consumo de drogas
