handfängsel, slaveri — Ilustration: Giovanni Tazza

Kuba har nolltolerans mot människohandel

Kubas nationella handlingsplan för att förebygga och bekämpa människohandel och skydda offren uppdateras, samtidigt som det internationella samarbetet fortsätter.

Kuba har fortsatt sin politik med nolltolerans mot alla former av människohandel. Detta bekräftas av utrikesministeriets nyligen publicerade rapport om hur denna fråga behandlades under 2021, ett år då förebyggande och bekämpning av människohandel och relaterade brott förstärktes ytterligare.

Man har dessutom inlett arbetet med den nya nationella handlingsplanen för perioden 2022-2024, samtidigt som samarbetet och det snabba informationsutbytet med internationella organisationer såsom Interpol, FN-systemet och motsvarande organ i regionala och europeiska länder, fortsätter.

Här följer en sammanfattning av den officiella rapporten till FN.

Tio fall med typiska drag av människohandel upptäcktes
I de ärenden som lämnats in till Högsta folkdomstolen gällande koppleri, människohandel och grooming [när en vuxen tar sexuell kontakt med en minderårig] observerades typiska drag av människohandel i tio fall: två fall gällande koppleri och åtta fall grooming. Tio offer, alla flickor, har identifierats.

De straffrättsliga påföljderna för gärningspersonerna (fem män och sju kvinnor) varierade från fem till 20 års fängelse.

Brott mot minderåriga
Utbildningsministeriets dagliga informationssystem för incidenter rapporterade åtta incidenter där offren var minderåriga. Två gällde sexuella närmanden, en sexuella trakasserier, tre misshandel och två våldtäkt.

Åtta personer hade kopplingar till dem och fick administrativa och straffrättsliga åtgärder. I texten anges att även om det inte rörde sig om människohandel, rörde det sig om riskfyllda situationer eller brott mot minderåriga som, om de inte hade hanterats, kunde ha lett till att de utnyttjades. Detta visar att systemet för förebyggande och samordning är effektivt.

Inga fall av människohandel på arbetsplatsområdet
Inga fall av människohandel har identifierats på arbetsplatsområdet, vilket inte betyder att klagomål och anmälningar inte har behandlats för andra straffbara situationer.

Den oberoende avdelningen för medborgarservice vid Ministeriet för arbete och social trygghet tog under 2021 emot 275 rapporter och 1 208 klagomål, 10 620 förfrågningar, 225 förslag och 12 253 yrkanden, dock hade inget av dem samband med människohandel.

Totalt 3 496 arbetsplatser inspekterades också, och 2 789 överträdelser av olika slag upptäcktes.

Kriminell verksamhet inriktad mot ungdomar
Mestadels bestod den kriminella verksamheten av att utländska och kubanska affärsmän rekryterade unga människor, främst kvinnor, för att tillhandahålla tjänster på barer och nattklubbar i Ryssland, Mexiko, Nicaragua, Turkiet, Egypten, Förenade Arabemiraten, Japan, Kina och Cypern, där tre utländska medborgare följdes upp.

Det förekommer fortfarande att utlänningar på Kuba umgås med unga som prostituerar sig i utbyte mot gåvor och mobilpåtankningar, liksom visning och försäljning på nätet av videor och bilder med sexuellt innehåll, för vilka betalning sker genom banköverföringar från utlandet och inom landet.

Stöd och uppföljning till offren
De 18 offer som anges i rapporten från 2020 har besökts av åklagarmyndigheten för att ta upp deras problem och erbjuda dem individuellt stöd. Det konstaterades att nio av dem studerar, en av dem på universitetet, fyra arbetar och två flickor är placerade på en social institution, då deras mor berövats vårdnaden p.g.a. grooming.

Åklagarmyndigheten intresserade sig särskilt för de tio minderårigas situation och samtalade med deras föräldrar och anhöriga som inte var inblandade i brotten samt med lärare, professorer, psykologer och andra som var involverade i deras vård och som erbjöd dem särskild vård och skydd i sina skolor, i enlighet med deras behov.

Bland annat begärde åklagarmyndigheten – och Högsta folkdomstolen beordrade – att tre mödrar som begått brottet grooming mot sina döttrar skulle berövas vårdnaden av dem. Denna åtgärd är oberoende av det straffrättsliga ansvar som utkrävdes i varje enskilt fall.

Nationell handlingsplan
Den nationella handlingsplanen är ett grundläggande verktyg för att samordna arbetet mellan staten och det kubanska civilsamhällets organisationer i kampen mot denna allvarliga brottslighet.

Den förra utarbetades för perioden 2017–2020, men förlängdes till 2021 på grund av covid-19. Sen syftade till att stärka det förebyggande arbetet och upptäckten av människohandel, synliggöra människohandelns verklighet med fokus på kön, öka medvetenheten bland befolkningen och deras deltagande för att uppmärksamma på detta brott. Dessutom ges utbildning om människohandel bland yrkesverksamma och anställda inom offentliga organ och icke-statliga organisationer.

Flera organisationer och statliga förvaltningar har skapat interna handlingsplaner, och åter andra har utvecklat aktiviteter kring framsteg, olösta problem och nya utmaningar förknippade med denna brottslighet i landet.

Civilsamhällets organisationer deltar också, tillsammans med statliga institutioner, i utarbetandet av den nationella handlingsplanen och deltar aktivt i övervakningen av den.

Ett tiotal rättsliga instrument
På Kuba finns ett tiotal rättsliga instrument för att hantera fenomenet människohandel. Bland dessa Republiken Kubas grundlag, som erkänner rätten till arbete (artikel 64) och förbjuder barn- och ungdomsarbete (artikel 66), lag nr 62 i strafflagen, lag nr 143 om straffrättsliga förfaranden och lag nr 152/2022 om straffverkställighet.

Det finns också lag nr 153/2022 om processen för skydd av konstitutionella rättigheter, lag nr 140/2021 om domstolar, lagdekret nr 232/2003 och migrationslagen, efter ändring genom lagdekret nr 302.

Det finns också en familjelag, lag nr 105 om social trygghet, lag nr 41 om folkhälsa och Hälsoministeriets resolutioner nr 46, 857, 979 och 223.

Germán Veloz Placencia, Granma 221107
/cv