Några bokslut för 2020

De två senast mördade i Colombia. Yolanda Zabala och hennes syster Reina. Dödsskvadronerna genomför sitt mordiska verk dag efter dag

Nedan observationer vid årets slut om Venezuela, Honduras, Nicaragua, Colombia

Venezuela – ett bokslut

Om 2019 var ett utmanande år för Venezuela lyckades det komma igenom också 2020. Elavbrott, en konfrontation vid gränsen med Colombia, ett kuppförsök, en paramilitär invasion, en global pandemi och slutligen ett parlamentsval 6 december. Men det har funnits en konstant åtgärd: de förödande sanktionerna från USA.

Beslutet att störta regeringen har Washington lanserat alltmer förlamande sanktioner för att strypa den venezolanska ekonomin. Sanktionerna, som kan ses som en kollektiv bestraffning, har medfört stora umbäranden. Från brist på bensin och medicin till ett sammanbrott för offentlig service. Det har hindrat ansträngningarna till en ekonomisk återhämtning. Hårdast drabbas landets arbetarklass, majoriteten av ursprungsbefolkning och svarta. Dessa finns till helt övervägande del inom den informella sektorn. För att uttrycka det enkelt: Venezuela kan inte andas!

Men venezolanerna är inte ensamma. I närliggande Colombia, Haiti och Chile har folk rest sig mot sina nyliberala och mordiska regimer som backas upp av Washington. Samtidigt har Imperiet självt skakats av uppror mot den vita överhögheten och polisterrorn efter mordet på George Floyd.

Över hela halvklotet är USA:s imperialistiska roll som världspolis beroende på lojala västerländska media som ivrigt tvättar rent dess förtryckande våld – oavsett om det är i USA eller utanför. Samma urskuldande inställning gäller USA:s underlydande regimer.

Det är i denna bild som alternativa medier behövs. En sådan som Venezuelanalysis. Mot alla odds fortsätter folkliga gräsrotrörelser att organisera sig och göra motstånd. Venezuelanalysis är beslutet att fortsätta försvara det venezolanska folkets rätt till liv, värdighet och självbestämmande.

Venezuelanalysis 201231 (redigerat)

Nya mord och massakrer i Colombia

I november 2016 undertecknade Rosa Amalia Mendoza, alias de “Karen Palmera”, fredsavtalet mellan FARC-gerillan och den colombianska staten. Igår, den 27 december mördades hon och fyra andra i en massaker där även hennes bebis sköts ihjäl. Rosa blev det 249:e offret av mördade gerillasoldater som hade överlämnat sitt vapen och inlemmats i det civila livet som de trodde skulle vara de första stegen mot fred i Colombia.

Massakern ägde rum strax efter att Manuel Alonso, 55, också han en demobiliserad gerillasoldat från FARC hade mördats i en by utanför staden Miranda i sydvästra Colombia. Han blev det 248:e offret av före detta FARC-soldater.

Omedelbart gick landets försvarsminister Carlos Holmes Trujillo ut och hävdade att massakern hade verkställts av ELN-gerillan. Denna, påstod Holmes, befinner sig i strider med den del av FARC-gerillan som inte undertecknade fredsavtalet eller som består av gerillasoldater som återvänt till landsbygden och den väpnade kampen för att åtminstone försvara sitt liv med ett vapen i hand och inte som nu, skjutas ihjäl i sitt hem utan möjlighet att försvara sig. Det är förstås lögn. För ELN finns det ingen som helst anledning att attackera en obeväpnad försvarslös familj, vilket skulle ha ett högt politiskt pris, i synnerhet inte eftersom den politiska-militära fienden är armén och dess paramilitära gren, den gren som massakrerar civilbefolkningen, i synnerhet bondebefolkningen. Dessa paramilitärer står i tjänst hos de stora land- och boskapsägarna. Sammanlagt har sex miljoner bönder fördrivits från sina marker av paramilitärerna. Colombia har det största antalet internflyktingar i världen näst efter Syrien. Men Colombias fördrivna bönder talas det inte om.

Den mördade Rosa Mendoza ledde ett litet bostadsprojekt i byn La Honda mellan städerna Montecristo och Santa Rosa del Sur i centrala Colombia.

Hittills i år har 90 massakrer med fler än 300 sociala ledare som blivit offer skördats. Sedan fredsavtalet mellan FARC-Staten undertecknades i november 2016 har 249 före detta gerillasoldater mördats.

Colombia är USA:s främsta allierade i Central- och Sydamerika och USA förfogar över sju militärbaser i Colombia varav en är byggd av svenska Antonia X:son Johnssons byggföretag ABV (nuvarande NCC).

Dick Emanuelsson 201228

Morden i Colombia bara fortsätter

Den 22-åriga Yolanda Zabala Mazo skrev tillsammans med 14 000 gerillasoldater under fredsavtalet för fyra år sedan. Igår, på nyårsaftonen mördades hon av vad som utpekas som den militära underrättelsetjänstens dödsskvadron, ”Los Gaitanistas”. Yolanda blev Nr. 250 av mördade demobiliserade gerillasoldater sedan november 2016.

Men även hennes 17-åriga syster Reina gick samma öde till mötes när de bägge kvinnorna genomborrades av mördarnas kulor när de förberedde nyårsaftonens festligheter. Det uppger den colombianska dagstidningen El Espectador som beskriver den makabra situationen med en gerilla som lade ned vapnen i tron om att i Colombia skulle freden kunna segra över krigets krafter.

Men historien verkar gå igen, som så många gånger när gerillan har undertecknat ett fredsavtal med den Stat som utpekas för att fysiskt eliminera alla politiska civila alternativ.

Yolanda flydde i augusti 2019 från den plats i sydvästra Colombia där hon hade deltagit i inlemmandet i det civila livet tillsammans med andra f.d. gerillasoldater när hon utsattes för ett mordattentat från ”Los Gaitanistas”. Två personer mördades i attacken. Själv fick hon granatsplitter i kroppen och togs in på sjukhus. Hon slog sig ner i länet Antioquia, över hundra mil norrut. Men där blev hon upphunnen av mördarna.

Under den senaste veckan har tre före detta FARC-soldater som skrev under fredsavtalet mördats. Gerillakvinnan Rosa Amalia Mendoza Trujillo, 25 år mördades i kommunen Montecristo i länet Bolivar medan den 55-årige Manuel Alonso mördades i kommunen Miranda i länet Cauca.

Det civila legala FARC-partiet uppgav i en kommuniké på nyårsaftonen att det fortsätter att kräva att fredsavtalets innehåll tillämpas och att staten Colombia måste uppfylla det och framför allt garantera livet för de 14 000 gerillasoldaterna som skrev under fredsavtalet.

Men samma Stat håller fortfarande, fyra år efter undertecknandet, hundratals krigsfångar i de statliga fängelserna trots att dessa fångar har undertecknat samma fredsavtal som säger att alla fängslade gerillasoldater ska friges.

Colombia är USA:s främsta allierade i Central- och Sydamerika och förfogar över sju militärbaser i Colombia, varav en är byggd av liberalen Antonia X:son Johnssons byggföretag ABV (nuvarande NCC).

Dick Emanuelsson 210101

Asesinan a excombatiente de las Farc y a su hermana en Antioquia | EL ESPECTADOR

Nicaragua är ett hot genom sitt exempel

Solidariteten med Nicaragua föddes ur kampen för den andra framgångsrika revolutionen i Amerika. Nicaragua, liksom Kuba 20 år tidigare, lyckades slita sig loss ur USA-imperialismens kedjor. Medan störtandet av sandinisterna inte längre är överst på USA:s prioriteringar betyder det inte att USA accepterar ett Nicaragua fritt från USA:s dominans. Den USA-finansierade och misslyckade kuppen 2018 och de läckta dokumenten från USA:s UD i år, de s.k. Rain-dokumenten, avslöjar finansieringen och planerna på destabiliseringen av Nicaragua inför presidentvalet 2021, trots att man i dokumenten medger att den USA-finansierade oppositionen inte har någon chans i valen.

Anledningen till att Nicaragua är kvar bland länderna där USA försöker få till en regimförändring är, vad den humanitära organisationen Oxfam i Storbritannien för länge sedan kallade ”hotet som ett bra exempel utgör”.

Jämför hur regeringarna i Nicaragua respektive Honduras mötte orkanerna Eta och Iota i november. I Nicaragua evakuerades tiotusentals familjer från farozonen. I Honduras blockerade militären för att hindra människor från att lämna. Nicaragua flyttade ett mobilt sjukhus, livsmedel och medicin nära katastrofområdet i vetskap om att översvämningar och jordskred skulle göra distribution svårt. Militären i Honduras konfiskerade lastbilar med hjälpsändningar på väg till drabbade områden. Nicaraguas dödssiffra var det lägsta i Centralamerika trots det faktum att båda orkaner drog in precis söder om Bilwi/Puerto Cabezas, den största staden på den Karibiska kusten.

Nicaragua var ett av de första länder på västra halvklotet som uppfyllde FN:s milleniemål att minska fattigdomen med hälften till 2015. När Daniel Ortega vann presidentvalet i 2006 års val, blev hans första åtgärd att tillkännage att utbildning är gratis och en mänsklig rättighet. Hälsovårdssystemet är gratis för alla. Åtgärder för att minska fattigdomen riktas in mot kvinnorna då man kan lita på dem att de ser till att deras familjer har mat och skyddar sina samhällen. Nicaragua ligger bland de tio bästa i världen när det gäller jämlikhet mellan könen.

Dessa framgångar är oacceptabla för Imperiet. Nicaraguas uppgift i den globala ekonomin är att leverera billig arbetskraft och råvaror till de industrialiserade länderna. Om alltför många länder vägrar att spela sin roll kommer Imperiet att kollapsa. Så världens venezolaner och nicaraguaner måste tvingas till underkastelse.

Solidaritetens uppgift, nu som tidigare, är att motsätta sig USA-regeringens ansträngningar att beröva det nicaraguanska folkets självbestämmande, värdighet och naturresurser.

Alliance for Global Justce 201230 (redigerat)

Mer om Nicaragua och Honduras

Via sandinistregeringens program ”Mikrokrediter” har inte mindre än 2 000 affärer och små arbetsplatser skapats i huvudstadsregionen. Denna satsning och resultat står i bjärt kontrast mot övriga Centralamerika där tiotusentals affärsinrättningar har gått i konkurs och flera miljoner personer har blivit arbetslösa. Det är det nicaraguanska Ministeriet för Familjeekonomi som under detta för världen katastrofala år har skapat utrymme för krediter till en låg och fast ränta för att mildra krisens verkningar för den typiske nicaraguanske affärsinnehavaren, företrädesvis en stridbar arbetande kvinna. Ministeriet har satsat 26 miljoner Cordobas, cirka 750 000 dollar och har också gett krediter till 400 småföretag som redan hade startats och som nu förstärks.

Det uppgav i en intervju ministeriets regionala chef, Leonel Rivera till radiostationen Radio La Primerisima. Han uppger att det främst handlar om inrättningar så som frisörer, skönhetssalonger, smårestauranger som ofta inrättas i garaget i kvarteret, med mera. – Det förstärker och stimulerar familjeekonomin och landets utveckling, underströk Rivera. Mikrokreditsprogrammet ges såväl i staden som på landet. Krediterna ges till en mycket låg ränta och till grupper på sex personer.

Tusentals stängda arbetsplatser i Honduras

Var finns pengarna”, står det med jättebokstäver på nästan alla gator över hela Honduras´ 112 000 kvadratkilometer territorium. För medan Nicaraguas export på minst fem strategiska områden i år, mot alla odds, har slagit rekord, har den ekonomiska och mentala depressionen i grannlandet Honduras registrerat enorma förluster.

Den provokativa frågan handlar om var de miljarder lempiras (1 krona=2,7 lempiras) som militären fick för att distribuera livsmedel till landets instängda familjer under utegångsförbudets första månader har tagit vägen? Det handlar framför allt om vart pengarna, de 48 miljoner dollarna som regeringen betalade kontant för sju mobila ”engångssjukhus”, som visade sig vara en andrahandsvara, har tagit vägen? Av de sju sjukhusen som köptes via en guatemalansk bulvan på ett köpcentrum i Miami har bara två anlänt.

Samma institution, H-Invest som gjorde den makabra affären, har också anklagats för att ”snillat bort” 250 000 PCR-prover som köptes av Sydkorea i april månad och som via hanteringen med temperaturen i det tropiska landet blev odugliga. Men kritikerna anklagar regimen för att ha sålt proverna under bordet till den privata sjukvårdssektorn. I landet där 60 procent av människorna är fattiga och 45 procent extremt fattiga har pandemin varit ett dråpslag. Överallt eller i alla korsningar där det uppstår bilköer står hela barnfamiljer, mödrarna med sina bebisar i famnen, brända i ansiktena av den heta obarmhärtiga centralamerikanska solen och med plakatet i handen ber de om ett bidrag, vad som helst, pengar eller mat. För krisen slår lika obarmhärtigt som solen.

Till skillnad mot Nicaragua, som har haft en ”svensk modell”, men med en socialiserad intensiv informations- och fortbildningskampanj som gjort att mindre än 10 000 människor har smittats och färre än 200 har avlidit, stängde högerregeringen i Honduras igen landet under de första sex månaderna av pandemin. Nu har restriktionerna om utegångsförbudet hävts, för ekonomin är nära att haverera, menar arbetsgivarorganisationen Cohep, (Consejo Hondureño de la Empresa Privada). Och när storkapitalet ryter till, är högerregeringen lyhörd.

Honduras har, trots det initiala utegångsförbudet drygt 3 100 döda och 122 000 smittade, 25 procent av Sveriges totala antal. Utan tvekan har det gjorts fler tester i Sverige och det är alltid vanskligt att dribbla med statistik och siffror, vilket pandemin har bekräftat under året. Men stängningen har betytt att hundratals arbetsplatser gått förlorade. Det gäller såväl små, medelstora som större arbetsplatser efter att regeringen den 12 mars deklarerade utegångsförbud som pågick ända tills augusti månad, då det lättades men bara marginellt.

Enligt den privata sektorn har pandemin fram tills den 10 augusti inneburit 500 000 nya arbetslösa i ett land där det redan tidigare existerade en massarbetslöshet. Det är till stor del dessa som ambulerar på gator och vägar över hela landet idag.

Ett illustrativt exempel på hur krisen slår också mot de kapitalstarka grupperna är stängningen av det legendariska lyxhotellet Honduras Maya. Detta grundades för 50 år sedan i huvudstaden Tegucigalpa och i dess spår går också transnationella hotellkedjor som Clarion och Marriot. Den honduranska turistsektorn har utdelats om inte ett dödligt slag så inte långt ifrån. Det vackra hotellet Villas Telamar, ett stort komplex byggt i trä, granne med den vackra karibiska stranden vid Tela, ett hotell som byggdes för 40 år sedan har ställt 600 personer på gatan efter att Honduras stängde dörrarna för alla!

Samma förhållande gäller för transportsektorn som så klart inte kan överleva om samhället bara låser in sina medborgare, stänger landets gränser, städer, byar och bostadskvarter.

Enligt Pedro Barquero, ordförande för Handelskammaren i det ekonomiska centrets vagga i länet Puerto Cortes, har nedgången av ekonomin registrerats till nio procent där mellan 400 000 och 500 000 personer har förlorat sina arbeten, en uppgift han lämnade till den spanska nyhetsbyrån EFE den 11 augusti. Honduras har 9,3 miljoner invånare. – Vi är medvetna om att den prioriterade uppgiften är att skydda honduranernas hälsa. Men det är också nödvändigt att komma igång och arbeta för att undvika att än fler blir fattiga, sa Barquero.

Tre länder; Nicaragua, Sverige och Honduras, och tre modeller; en allmän utbyggd sjukvård såväl i Sverige men också i fattiga Nicaragua och med en modell där produktion och samhällslivet inte har stoppats, har med all sannolikhet mildrat de värsta ekonomiska och sociala konsekvenserna av virusets verkningar. Skillnaden mellan Nicaraguas väg att bekämpa pandemin och Folkhälsoinstitutets i Sverige är förmodligen den tidiga beredskapen i Nicaragua efter att WHO i slutet av januari larmade om en möjlig pandemi som blev verklighet i mitten av mars.

I Nicaragua sattes 18 sjukhus i larmberedskap för att ta emot smittade. 100 000 fortbildade frivilliga sattes in och gjorde 4,1 miljoner besök i hemmen och på arbetsplatserna för att inympa en medvetenhet som inte skulle tolkas som panikåtgärder utan som skulle skydda nicaraguanen mot att smittas.

I Sverige har det stora antalet döda bland äldre och inom äldreboenden, där personalen till och med förhindrades att bära mun- och nässkydd, gett Sverige ett dåligt internationellt ansikte. Den dramatiska utvecklingen efter början av november bekräftar att myndigheterna missade grovt redan i pandemins inledning om hur de skulle skydda befolkningen.

Och Honduras då? Jo här finns en stor folklig medvetenhet inom alla samhällsgrupper om att skydda sig. Att bara 122 000 har smittats i ett land där trångboddheten är gigantisk och där det nationella territoriet bara är en fjärdedel av Sveriges, visar att det egna skyddet har gett resultat. För den allmänna sjukvården är kollapsad och inte ett enda sjukhus har byggts av högerregimen sedan den USA-stödda militärkuppen 2009, till skillnad mot vänsterns Nicaragua där sandinisterna har byggt 18 sedan den övertog regeringsmakten januari 2007.

Visst kan man hävda att genomsnittsåldern är lägre i Centralamerika och att den tropiska värmen också är en faktor som gör att viruset kanske inte sprider sig lika snabbt som i det kyliga Sverige. Men det finns en rad andra faktorer som talar för att antalet smittade skulle kunna ha varit dramatiskt mycket högre om inte den egna medvetenheten om farorna med viruset har gått in i ryggraden på allmänheten.

För forskarna finns det efter 2020 en enorm källa av erfarenheter från olika länder att forska i. Tveklöst kommer i varje fall ett av dessa tre nämnda länderna att bli föremål för forskarna; Konungariket Sverige!

https://radiolaprimerisima.com/noticias-generales/destacado/managua-cuenta-con-2-mil-nuevos-negocios-promovidos-por-el-mefcca/

Dick Emanuelsson 201231

Gillar du det Svensk-Kubanska Föreningen gör?

Vill du bidra till kampen mot den omänskliga blockaden?

Swisha en 20:a eller valfri summa till

123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0

Ett ännu mer betydelsefullt stöd är medlemskap!

Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)