Allt som Kuba skulle kunna göra om blockaden inte fanns

Hur kan USA:s regering tala om mänskliga rättigheter efter sex årtionden av en omänsklig blockad mot Kubas folk. Blockadens enda resultat är att det hindrar utveckling av ön. USA främja en ”regimförändring” genom att framkalla svält i ett helt land.

Hur kan USA ens tala om de mest elementära rättigheter när deras fientliga folkmordspolitik hindrar ett helt folk från att kunna fritt utveckla sina möjligheter, inklusive sådana som erkänns och skyddas i internationell rätt och i avtal om relationer mellan länder.

Hur kan USA tala om att främja mänskliga rättigheter i Kuba när 530 000 familjer i USA årligen går i personlig konkurs för att de inte kan betala sjukvårdsräkningarna? När antalet hemlösa ökar, liksom arbetslösheten. När rasistiska hatbrott är oräkneliga. När användning av vapen bara ökar och högerextrema politiker driver kampanj för att öka det ytterligare. Detta för att bara ta några exempel.

Den modell som USA vill exportera till Kuba är huvudanledningen till att det kubanska folket under dessa 60 år istället valt att göra motstånd mot de realiteter som omringar ön. Medvetna om så mycket historia och omgiven av ett blått hav som skyddar friheten.

Hur mycket skulle inte Kuba kunna göra, bortsett från den solidariska politik som den kubanska regeringen står för, om inte USA:s blockad fanns?

Här ger jag några få exempel:

1.     Blockaden är det största hindret för landets ekonomiska och sociala utveckling. Om man delar förlusterna på närmare 1 000 miljarder dollar, som blockaden orsakat sedan den inleddes för 57 år sedan, visar det sig att landet förlorat i genomsnitt mer än 16 000 000 000 dollar om året. Det är nästan sju gånger mer än de 2 500 000 000 dollar som Kuba, enligt officiella beräkningar, behöver för att nå en ”betydande utveckling”.

2.     Kuba uppskattar att för att nå full utveckling krävs utländska investeringar på 2,5 miljarder dollar årligen. Enbart mellan april 2016 och juni 2017 förlorade Kuba mer än 4,3 miljarder dollar på grund av blockaden, dvs. nästan dubbelt så mycket som krävs för att nå de ekonomiska målen för landet.

3.     De ackumulerade skadorna av blockaden under närmare sex decennier uppnår 922 tusen 630 miljoner dollar, om man tar hänsyn till dollarns värde i förhållande till guld. [Alltså närmare 1 000 miljarder dollar]. För att finansiera kostnaden för de 100 viktigaste infrastrukturprojekten i Latinamerika behövs 170 tusen miljoner dollar. Det enligt konsultfirman CG-LA i USA, en av de mest prestigefyllda i världen. Kuba skulle alltså kunna finansiera 100 projekt över hela Latinamerika med mindre än 20 procent av det som Kuba förlorat till följd av USA:s blockad.

4.     Enbart mellan april 2017 och mars 2018 orsakade blockaden förluster i storleksordningen 4,3 miljarder dollar. Den summan räcker till vad Colombia skulle behöva för att bygga tunnelbana i Bogota, som skulle täcka ett avstånd på 24 kilometer och ha 16 stationer.

5.     Förlusterna för livsmedelsindustrin och jordbruket på grund av blockaden var mellan april 2017 och mars 2018 mer än 413 miljoner dollar, nära summan av utlandsinvesteringar i Paraguay 2018, enligt FN-organet Cepal.

6.     Den kubanska utrikeshandeln led förluster på 3,3 miljarder dollar under 2017 och 2018 på grund av blockaden. Det motsvarar nästan de 3,4 miljarder dollar som El Salvador, Nicaragua, Guatemala och Honduras fick i utrikesinvesteringar under samma tid, enligt siffror från Cepal.

7.     Mellan april 2016 och mars 2018 har blockaden medfört förluster på över 8,6 miljarder dollar, långt över de 7,7 miljarder som krävs i Mexiko för att bygga raffinaderiet Dos Bocas. Det var den femte största investeringen i hela Latinamerika under 2019 enligt USA-konsultfirman CG-LA.

8.     Mellan april 2015 och april 2016 gick Kuba miste om inkomster på över 3,2 miljarder dollar på grund av utebliven export på grund av blockaden. Det motsvarar hela den summa som länderna fick i utlandsinvesteringar 2016, exklusive Dominikanska Republiken, enligt siffror från Cepal.

9.     Under de 24 månaderna mellan april 2016 och mars 2018 orsakade blockaden ekonomiska förluster på 8,6 miljarder dollar. Hela Karibien (exklusive Dominikanska Republiken) fick under 24 månader intäkter på 5,9 miljarder dollar enligt Cepal.

10. Mellan april 2016 och juni 2017 förlorade Kuba 4,3 miljarder dollar genom att det av USA förbjuds att få tillgång till internationella finansiella fonder. Det är långt mer än vad tre multilaterala enheter, som ingår i BID, avsatte till hela Centralamerika och Dominikanska Republiken, nämligen 3 miljarder dollar.

11. Under de 24 månaderna mellan april 2016 och mars 2018 orsakade blockaden ekonomiska förluster på över 8,6 miljarder dollar. En summa som överstiger de 7,8 miljarder som BID-gruppen ((BID, BID Invest och BID Lab) avsatte för att finansiera 920 projekt i Centralamerika och Dominikanska Republiken mellan januari 2016 och december 2018.

12.  Mellan april 2015 och mars 2016 orsakade de direkta kostnaderna av blockaden lågt räknat 4,7 miljarder. Det är mer än de 4,5 miljarder som BID-gruppen avsatte för att finansiera 600 projekt i Centralamerika och Dominikanska Republiken mellan januari 2016 och december 2017.

13. Den Interamerikanska Utvecklingsbanken skriver i sin rapport 2019 över Latinamerika, utifrån data från InfraLatamyIJGlobal, att de totala investeringarna i infrastruktur i Latinamerika och Karibien mellan 2011 och 2015 nådde närmare 483 miljarder dollar. Summan är bara något mer än hälften av de 922,6 miljarder dollar som Kuba förlorat på grund av blockaden. Med andra ord skulle Kuba, om blockaden inte fanns, ha resurser som motsvarar alla investeringar i infrastruktur i Latinamerika och Karibien under 10 år!

14. Det finns stränga förbud mot att medborgare från USA reser till Kuba om det inte sker under någon av de 12 kategorier som USA tillåter. Om USA-medborgare fritt skulle kunna resa till Kuba skulle det komma in mer än 1 500 miljoner dollar årligen, och mer än 15 miljoner dollar i veckan enbart genom inkomsterna från nöjesbåtar och passagerarnas uppehälle. Dessa inkomster skulle räcka till att bygga 1 000 bostäder varje dag i veckan.

Bortsett från dessa reflektioner är det uppenbart att USA:s blockad innebär en förföljelse av Kubas internationella aktiviteter inom handel och finans. Likaså är blockaden en attack och straffar tredje part ifall de vill upprätthålla normala relationer med Kuba. Detta är brott mot internationell rätt och principerna i FN-stadgan. Enbart mellan januari 2009 och juni 2015 tvingade blockaden 42 företag att betala 13,3 miljarder i böter för sina förbindelser med Kuba och andra länder.

Mellan april 2016 och juni 2017 orsakade blockaden ekonomiska förluster inom livsmedelssektorn på över 347 miljoner dollar. En summa som skulle räcka till kostnaderna för 1,8 miljoner skolelever från förskola till gymnasium, och dessutom till 185 000 högskoleelever. Trots sanktionerna saknar inget barn eller ungdom skolgång i Kuba.

På grund av blockaden nekar de viktigaste leverantörerna för radio- och TV utrustning att göra affärer med Kuba. Hit hör Sony, Panasonic, JVC, Thomsom, Harri och Ikegami. För att komma över sådan utrustning måste Kuba anlita andra- eller tredje land. Något som fördyrar införskaffandet med mellan 20 och 40 procent.

Blockaden fortsätter att vara en massiv, flagrant och systematisk kränkning av alla kubaners mänskliga rättigheter. I genomsnitt uteblir inkomster från utlandet på mer än 16 miljoner dollar årligen. Bara mellan april 2018 och mars 2019 orsakade blockaden förluster på 4,3 miljarder dollar.

Mellan juni 2018 och april 2019 införde USA:s regering nya sanktioner mot företag och banker i tredje land för att hindra dem från att genomföra finansiella transaktioner med Kuba. USA:s straffavgifter överstiger 3,7 miljarder dollar.

När det gäller utrikeshandeln är det uteblivna inkomster från export av varor och tjänster som slår hårdast. Det rör sig om 2,3 miljarder dollar.

Mellan april 2018 och mars 2019 orsakade blockaden ekonomiska förluster på över 170 miljoner dollar på grund av att Kuba tvingas använda mellanhänder eller för att varor fördyras. Under samma period uppskattas förlusterna på grund av den finansiella blockaden till mer än 725 miljoner dollar.

ZonaFranK 191007

 

Todo lo que Cuba podría hacer si no existiera el bloqueo de Estados Unidos contra la isla.

KAMPANJ, KAMPANJ, KAMPANJ!

Under pandemikrisen skärper USA aggressionen mot Kuba och Venezuela. Allt för att framkalla desperation, nöd och död. 

Samtidigt ökar den världsomfattande solidariteten. Krav höjs från regeringar, påven, parlamentsledamöter, FN och andra organisationer samt från vanligt folk på ett slut på blockaden, åtminstone under pandemin. Hjälp till att öka trycket på USA!

Bli en del av denna solidaritetsrörelse!

SKRIV DITT NAMN MED KRAV PÅ SLUT PÅ BLOCKADEN! UPPMANA ANDRA ATT GÖRA DET!

KLICKA HÄR SÅ KOMMER DU TILL NAMNINSAMLINGEN!

OM DU HAR MÖJLIGHET – GE ETT BIDRAG TILL MEDICININSAMLINGEN! PENGARNA GÅR TILL MEDICINSK UTRUSTNING.

Pg 23 57 15 – 0

Swish 123 182 37 72