Tillgång till livsmedel i USA respektive Nicaragua
2018 hade närmare hälften, 48 procent, av kyrkorna i USA egen distribution av mat eller stödde ansträngningar av andra församlingar och organisationer för att förse behövande med mat.
Dessa ansträngningar, i motsats till statliga program, ger omedelbar hjälp till hungrande utan några krav. Och fler än två miljoner arbetar frivilligt vid soppköken och nödbostäder i USA. De arbetar mer än 100 miljoner timmar frivilligt per år, enligt Hunger in America 2014, en rapport framtagen av Feeding America.
Denna våg av välgörenhet visar på ett allvarligt problem i USA: trots att det är ett rikt land är det många som inte har säker tillgång till mat.
Mellan 1995 och till 2020 var genomsnittet av antal hushåll som inte hade säker tillgång till mat mellan 10 och 15 procent, då antalet sköt i höjden. Trots frivilliga och statliga insatser ökade hungern från 9 procent 2019 till 38 miljoner hungrande i USA 2020.
Enligt en färsk rapport från Census Bureau saknade 81 miljoner nordamerikaner säker tillgång till mat veckan innan jul 2021. 45 miljoner uppgav att de inte hade tillräckligt med mat. Barnfamiljer är värst utsatta. Hushåll med barn har en frekvens med 41 till 83 procent större utsatthet än hushåll med enbart vuxna.
2020 kunde ett av sju hushåll med barn, 15 procent, inte köpa tillräckligt med mat till sina familjer. Skillnaderna mellan delstaterna är stor; från 5,7 procent i New Hampshire till 15,3 procent i Mississippi från 2018 till 2021.
Unitedway.org rapporterar att dubbelt så många hushåll med svarta upplever hunger jämfört med vita. Under pandemin har 19 till 29 procent av de svarta hushållen mad barn rapporterat att de inte har tillräckligt med mat. För Latinos är siffran 16 till 26 procent, medan siffran för vita hushåll ligger på 7 till 14 procent. Svarta familjer går hungriga två eller tre gånger i större utsträckning än vita. Ca 43 procent av svarta hushåll med barn har upplevt livsmedelsosäkerhet under pandemin, den högsta siffran som registrerats. Barn som är hungriga blir oftare sjuka och hunger hindrar deras inlärning.
Alltså; en av fyra människor i världens rikaste nation, har inte tillgång till tillräckligt med närande kost för ett hälsosamt liv.
Nicaragua
Lilla Nicaragua i Centralamerika har arbetat för att utrota fattigdomen de senaste femton åren. En av de viktigaste strategierna har varit att utveckla tillgång till livsmedel och idag har man nått ca 90 procents livsmedelssäkerhet.
Små och medelstora jordbrukare producerar 90 procent av maten som nicaraguanerna äter: majs, bönor, ris, bananer, grönsaker, frukt, kyckling, fisk, fläsk, nötkött, honung, socker osv. Landets befolkning är betydligt säkrare att ha tillgång till mat i kristider, oavsett om det gäller klimatrelaterade kriser eller politiska. Det finns inga industriella boskapsfarmer. Det finns stora företagsproducenter av exportgrödor som sockerrör, men till och med produktion av kaffe för export behärskas i huvudsak av små- och medelstora producenter.
Dessutom har landet numera nästan 100 procents täckning av el, fler än 90 procent har dricksvatten i hemmet och det finns bra och allomfattande hälsovård liksom utbildning. Den innefattar universitet. Regeringen subventionerar transporter, elektricitet och vatten för de mest behövande.
Efter att drivmedelspriserna exploderade i mars 2022 så täcker regeringen alla prisökningar vad gäller el, gas och bensin. Sedan 2007 har användningen av förnybar energi ökat från 20 till närmare 80 procent, vilket placerar Nicaragua på tredje plats i världen!
En större jordreform genomfördes 1980 som gav jord till nära en miljon människor. Men under tre högerregeringar som tjänade de välmående, från 1990 till 2007, återlämnades mycket av jorden till de rika. Sandinistregeringen har hjälpt närmare 600 000 familjer att legalisera sina jordinnehav. De får också teknisk hjälp, utbildning och fördelaktiga lån till små och medelstora jordbrukare.
Under familjen Somozas USA-stödda diktatur, från 1930 till 1979, koncentrerades jorden till några få ägare. Det påverkade också vad som odlades. Det användes så mycket bekämpningsmedel vid bomullsodling att man fortfarande hittar gift i kvinnornas bröstmjölk.
Då den nuvarande politiken i Nicaragua tjänar folket istället för USA-bolag har USA arbetat för att destabilisera landet. USA finansierade och ledde ett kuppförsök 2018. Även om det misslyckades så kostade det landet många miljarder dollar. Och USA fortsätter att försöka krossa exemplet Nicaragua. Besök Nicaragua och du kommer att se att en annan värld är möjlig och att vi borde tillämpa liknande politik i vårt land (USA).
Odling av monokulturer i storskalig nivå är inte bra för jorden och kräver enorma mängder av gödnings- och bekämpningsmedel. Det i motsats till hållbara jordbruksmetoder som håller ogräs, insekter och sjukdomar i schack genom ekologiska metoder.
USA behöver också en jordbruksreform och lagar som begränsar hur stora farmer kan vara så att vi prioriterar befolkningens hälsa istället för företagens profiter. Vi behöver bra jobb som betalar en lön som det går att leva på och så att alla kan äta bra mat. Det måste vara en mänsklig rättighet.
En sista kommentar: USA har redan skickat 13,6 miljarder dollar till Ukraina och ska skicka ytterligare 33 miljarder dollar i vapen. För att få slut på hungern i världen krävs bara 45 miljarder. Hur kommer det sig att de styrande så enkelt spenderar miljarder på krig men inte ens överväger möjligheten att lägga pengarna på fred?
Nan McCurdy, Covert Action Magazine 220623 (nedkortat)
Gillar du det Svensk-Kubanska Föreningen gör?
Vill du bidra till kampen mot den omänskliga blockaden?
Swisha en 20:a eller valfri summa till
123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Ett ännu mer betydelsefullt stöd är medlemskap!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande, samma pg och Swish som ovan)
