Washington Post om Kubas pionjärarbete för Covidvaccinering av barn

Washington Post om Kubas pionjärarbete för Covidvaccinering av barn

I ett långt reportage berättar Washington Post om Kubas framgångar av att ta fram Covidvaccin, och vaccin för barn. Nu när WP i USA har gjort det kanske någon svensk tidning vågar? Det blir ju liksom mer OK när det clearats ”over there”. Så man kan kanske hoppas även om chansen är liten. 

Långt innan Vicente Vérez stämplades som en nationell säkerhetsrisk av USA var han en kubansk kemist som älskade barn. Hans specialitet var vaccin. På 1990-talet hjälpte han till att skapa billiga vaccin mot en bakterie, haemophilus influenzae type b, eller Hib, som dödade små barn. Det blev en global succé.

När Covid-19 dök upp visste Vérez vad han ville: ”Inför en nödsituation som den vi hade, en pandemi, var vi tvungna att göra något.”

Idag, när USA äntligen börjar vaccinera småbarn mot Covid, kan Kuba fira en osannolik framgång – de flesta av de kubanska barnen fick sina vaccin för flera månader sedan.  Soberana 02, använt på barn från två år, är ett av landets egenutvecklade vaccin som lyckats tämja Covid-19.

De kubanska vaccinen har fått grönt ljus i Mexiko, Iran och Vietnam. Kubanerna ”fick inte del av de enorma miljonbelopp som några av de stor företagen tog emot. Men ibland kan man komma väldigt långt med väldigt lite”, säger Maria Elena Bottazzi om Kuba. Hon är chef på Texas Children’s Hospital Center for Vaccine Development och syftar på multinationella företag som Pfizer och Moderna.

Att få fram ett coronavirus var en jätteutmaning också för världens mest sofistikerade laboratorier. För Kuba var hindren gigantiska. Ön är utsatt för USA:s sanktioner, en trasslig leveranskedja på grund av blockaden och en ekonomi i fritt fall. Landet hade en så stor brist på kanyler att det var tvunget att be om donationer. [Svensk-Kubanska skickade 1,3 miljoner kanyler och många andra bidrog också].

Ofta tar det ca 15 år att ta fram ett vaccin. Så hur lyckades Kuba så snabbt? Man berömmer det lagarbete som vetenskapsmän runt om i världen gjorde. De delade upptäckter på Internet, t.ex. hur den genetiska sekvensen av viruset, SARS CoV-2 ser ut.

Men Kuba började inte från noll. Redan på 1980-talet satsade dåvarande statschefen Fidel Castro mer än en miljard dollar i en ambitiös ny bioteknologisk industri. Studenter skickades utomlands för att doktorera och ett vetenskapligt center byggdes i Havanna som bestod av ett 50-tal forskningscentra och företag.

”När Covid bröt ut hade de tre årtionden av erfarenheter” av att ta fram och tillverka vaccin, säger Amilcar Pérez Riverol, av kubanskt ursprung, som arbetar vid Institute for Medical Genetics, the University of Oldenburg i Tyskland.

Vérez vetenskapliga framgångar fick världsomfattande beröm. Men han kunde inte ta emot ett pris 2005 från Tech Museum of Innovation in San Jose, Kalifornien. USA beviljade honom inget visum utan hävdade att han var en nationell säkerhetsrisk. USA:s UD ville inte kommentera avslaget.

Vérez kollega i att utveckla ett syntetiskt Hib vaccin och en framstående kemist säger att USA straffade fel person: ”Han är en förebild för många människor. Han är engagerad i hälsovård i allmänhet och för barn i synnerhet”.

Åratals arbete med vaccin för barn visade sig bli en fördel för de kubanska vetenskapsmännen. Medan Moderna och Pfizer-BioNT använde ny teknologi, kallad mRNA, använde sig kubanerna av en mer traditionell metod. De skapade oskadliga delar av viruset som stimulerar immunsystemet att skapa antikroppar.

Den tekniken har använts ”i hundratals miljoner doser i vaccin för barn i världen”, sa Vérez som är övertygad om att vaccinet är effektivt och säkert.

Ca 400 personer arbetade med att utveckla, testa och producera de kubanska vaccinen. ”I två års tid fanns det inget som hette lördag eller söndag”, säger Gerardo Guillén, en annan ledande vetenskapsman vars team skapade Abdala, det vaccin som använts av de flesta kubanska vuxna.

Utmaningarna var inte bara ett nytt virus´ komplexitet. Mycket av den bästa utrustningen och insatsvarorna för mediciner kommer från USA eller Europa. Kuba försökte kringgå sanktionerna genom att göra inköp via tredje land. ”Vi måste ständigt växla mellanhänder. Så snart myndigheterna i USA identifierar dem sägs avtalen upp”, säger Guillén chef för biomedicinsk forskning i Havanna. De kubanska vetenskapsmännen var tvungna att resa utomlands för att låna utrustning av kollegor. FN varnade 2020 för att USA:s blockad skadade Kubas svar på pandemin.

Kuba lyckades tidigt få kontroll över pandemin genom att stänga gränserna och arbeta intensivt med smittspårning. Men när landet delvis öppnade för turism i november 2020 sköt infektionerna i höjden. Kuba började vaccinera vuxna i maj 2021.

I september 2021 påbörjade Kuba världens första massvaccinering av barn mot coronaviruset och vaccinerade 1,7 miljoner barn mellan 2 och 18 år. ”Vi hade väldigt få negativa effekter” och nu arbetar vetenskapsmännen för ett vaccin för bäbisar.

94 procent av landets 11 miljoner invånare har fått minst en dos av de egentillverkade vaccinen. Antalet smittade har minskat drastiskt och den påtvingade ansiktsmaskanvändningen avskaffades förra månaden efter tre veckor utan ett enda dödsfall i covid.

Kuba har skickat vaccin till Vietnam, Venezuela, Syrien och Nicaragua. Soberana 02 tillverkas i Iran. Men erkännande från WHO går långsamt. Resultaten från de två första omgångarna av de kliniska försöken med vaccinen har publicerats i respekterade vetenskapliga tidskrifter. Tredje fasen av referensgranskning väntar på utlåtande av ämnesexperter.

Vaccinen erbjuder fördelar för fattiga länder då de inte kräver extrem kyla för förvaring,  vilket också gör såväl transporter som förvaring mycket lättare.

Washington Post 220618 (nedkortat och redigerat)

How Cuba became a pioneer in covid-19 vaccines for kids – The Washington Post

HÄV BLOCKADEN MOT KUBA!

Bli en del av solidaritetsrörelsen!

Bli medlem i Svensk-Kubanska!

Eller skicka ett bidrag till Stödfonden

Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)

Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0

Bidrag till insamlingen ”Mediciner till Kuba”

23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72